Gran Turismo i Göteborg
Enda objudna gästen var dock vädret i form av ett massivt lågtryck med isande blåst och regn uppehöll sig på platsen under lördagen... men det stoppade inte detta gasglada gäng i någon vidare utsträckning.
Två Ferrari Californa prydligt parkerade vid ingången.
deltagarköerna ser ut som följer, Ferrari, Porsche,Lamborghinis i långa rader. Enda Bentleyn på plats var denna vita Continental GTC, Nissan GT-R är itne så fel i gänget som man kan tro, med nästan 500 hästkrafter är det ett krutpaket som dessutom är en av världesn snabbaste standardbilar runt Nürburgring.
Lamborghinis fanns det gott om, och att supersportbilar skall vara röda är helt passé antingen skrikgult eller knallorange som dessa Gallardos och den brutala Murcielago SV i mitten.
Eller i sobra diskreta kulörer, mer Gallardos i olika varianter.
Mer blandat på plats, Aston Martin DBS, och den helt nya Ferrari 599GTO, Ferraris snabbaste vägvagn någonsin 670 hästar i V12 motorn garagterar en toppfart på 335km/h. Wiesmann är en outsider, och en kaxig sådan, två stycken de enda två som hittills typats i landet visdades upp på både show och bana. Porsche Panamera är en imponernade pjäs på många sätt, en fyrdörrars porsche som faktiskt känns "rätt" denna stod på besöksparkeringen.
Så blir det lite kramkalas med Mikael Persbrandt som dök upp med sin råa Nissan GT-R
Autropa visade upp sina bilar i vitt, här nya Ferrari Italia med en MASerati Grancabrio i bakgrunden. Gul Lotus Elise S med en Lamborghini Gallardo från den estniska återförsäljaren var på plats. Porsche Carrera GT är en värstingbil, specialmodellen med V10 motor byggdes 2003-06 i 1270 exemplar. Ferrari i klassiskt rött, 550 Maranello är en ganska stor och elegant modell.
Lamborghini Diablo Spyder tillhör de mer ovanliga modellerna, bara cirka 200 öppna diablo byggdes totalt mellan 1995-98 och denna hör hemma i Norge. Ett annat udda fordon, Ariel Atom som bäst beskrivs som fyrhjulig motorcykel. Motor från honda CRX som försetts med kompressor. 300 hästar i 600 kilo bil låter ruggigt. Och det bjöds på mycket race på den plaskvåta bana, det är ingen tävling mer en slags defilering i väldigt högt tempo. Som pace car användes denna söta Fiat 500 Abarth som försetts med näpna små blåljus på taket.
Norske profilen Bård Eker på banan med sin Koenigsegg CCR, Bård inte bara äger en Koenigsegg, han äger ju dessutom halva bolaget också.
Föraren av denna nya Ferrari Italia upptäcker hur blött det egentligen kan bli på en racerbana i den här delen av landet.
Båda Wiesmann-bilarna på banan, äldre klassiker i form av en Ferrari 328GTB provade också på det spännande väglaget, samt denna ferrari 360 Modena.
Lamborghini Gallardo Superleggera, Lotus Evora, En Gallardo på till på sladd och ett gäng Porsche GT3:or jagar efter Bentleyn.
Bårds Koneingsegg igen och Diablo spydern. Ferrari 599 Fiorano och en Nissan GT-R halkar febrilt omkring i regnet
Fabriksnya 599GTO:n bekänner färg, och ursprungsmodellen 599GTB Fiorano irätt näst i raden. Porsche Carrera GT:n med sin rappa V10 motor har ett distinkt motorljud som överröstar alla Ferrrais och lamborghinis. Två Nissa GT-R plöjer fram i vattnet, Persbrandt i den röda bakom.
En upplevelse för alla sinnen att uppleva dessa makalösa maskiner dundra förbi i kaskader av vatten, trots blöta fötter så var det väl värt att lägga en dag på detta evenemang.
Ponnyexpressen från Korea
Ponnyexpressen torde väl vara ett passande namn på den här traden, på Koreas östkust nära Ulsan, året är 1975. 
Det är Koreas första "egna" bil Hyundai Pony, som skall skickas iväg på export. Från första början var Ponyn tänkt att storsatsas på för just export, modellen premiärvisades till och med i Turin 1974.
Här står en samling tidiga Ponys vid hamnen 1975 i väntan på att lastas ombord.
Och här lämnar en karavan Ponys skeppet, dessa hamnade av nån anledning i Norge.
Hyundai Pony var som sagt den första inhemska bilmodellen från Korea, innan dessa hade man tillverkat bland annat Ford Taunus och Cortina på licens och Ponyn kom att ärva en del komponenter från dessa, motorerna togs från Mitsubishi. 
Med Ford-komponenter och Mitsubishimotorer var den alltså inte helt igenom koreansk, för utvecklingsarbetet lejde man George Turnbull från British Leyland, för designen tog man hjälp av Giugiaros Ital Design i Turin.
Fabriken i Ulsan var toppmodern, pickupvarianten som skymtar här introducerades i maj 1976. 
Hyundai Pony må kanske inte vara vacker eller särskilt teknisk intressant eller avancerad, men den var och är en viktig del i Sydkoreas snabba förvandling från fattigt feodalt jordbrukarsamhälle, till en modern industristat med ett av världes högsta välstånd och ekonomi. 
Hawk för alla
Studebaker Hawk 1960 byggdes i 4280 exemplar med V8, ytterligare 227 stycken försågs med sexa. V8 Hawken hade en 289" motor när den såldes i Nordamerika men exportmodellen däremot fick en mindre 259" V8 av någon anledning.
The Melin Collection - Salt lake city imports
det dröjde ganska länge innan USA:s bilköpare fick se något annat än sina inhemska märken, först på sextiotalet kom importen igång i större skala. Men redan på femtiotalet började en del europeiska märken få in en fot på den enorma marknaden i väst.
En av de första främmade fåglarna som rotade sig i USA efter kriget var Volkswagen. Men främsta anledningen till folkvagnens intåg i USA var politisk, den ingick i den plan de allierade hade satt upp för återuppbyggande av Tyskland efter kriget. Därfor gick många folkor på export rätt omgående, och hittade med marsjhall-hjälpens försorg även till USA. Sen blev maskineriet självgående och den lilla tyska folkvagen kom att bli en av de mest sålda importbilarna i USA i decennier. Här står Alvin Pack vid ett exemplar i SAlt Lake City, Utah 1955. 
och Max Evans poserar vid sin Volkswagen typ 1 i Salt Lake Ciry 1958. 
Charles Michelsen 1957 med ännu en folkvagn. 
Howard Driggs heter mannen vid den här bubbla och året är 1958. Nummerskyltarna är något bessynerliga för det är plåtar som egentligen tillhör de amerikanska arméstyrkorna som var stationerade i Frankrike vid denna tid. Hur och varför dessa sitter på en tysk bil i Utah är en gåta. 
Fiat var inte helt okänt på den amerikanska kontinenten, redan i början av seklet hade man upprättat en filial som tillverkade Fiat-bilar i New york, om den verksamheten skrevs det här: en-lugn-dag-i-verkstaden-1908.html
Bob Welt var vädergubbe på lokala KVTV i Salt lake city och körde Fiat 600, en bil som i femtiotalets USA måste upplevts som väldigt mycket mindre än den redan var. 
På en annan gata i närheten står Jerry Michelsen vid sin Fiat 600. 
Fiat Multipla som var tekniskt sett en väldigt liten MPV måste setts som ett kuriosa inslag i den amerikanska bilparken. Inte många av dessa bör ha letat sig över, och just inåt landet var återförsäljningsnäten för udda märken glesare, och kundkretsen mer konservativ än i kuststaterna, men i allfallså har det rullat minst en Multipla i Utah 1960.
William Little med den lite större Fiat 1100, som inte heller den var särsklilt stor, året är 1958. 
Avon Stol heter damen med denna Fiat 1100 nånstans i SAlt lake City 1959. 
Simca var definitvt ingen storsäljare i USA udner denna tid men Paul Nordberg som drev Pauls Market i Salt Lake hade hemkörning av varorna med denna Aronde Chatelaine stationsvagn, året är 1956. 
Då var Renault antagligen lite mer välkänt, här är Rex Wallgren vid sin 4CV 1959. 
Rootes storsatsade på USA-marknaden på femtiotalet med sina märken Hillman, Sunbeam och SInger, Hillman Minx cabben från 1956 ägdes av Frank Evans, kortet är från 1959. 
En lite nyare Hillman Minx cab från 1959 med en ägare som hette Duane Southwick 
Triumph var ett annat engelskt märke som etableade sig relativt väl i USA, främst med sina sportmodeller. Som denna TR3A som William Cox stolt visar upp 1958. 
Och Marlene McCafferty 1959 med en TR3A, dock utan de så vanliga vita däcksidorna som europabilar ofta fick på USA-marknanden. 
Ray McMarty står vid en ännu sportigare kärra, en Morgan +4. I ett land där bekvämlighet i bilen spealde stor rollså är det förunderligt att just dessa brittiska sportvagnar blev rätt populära. Kortet är från 1960 och en Morgan +4 såg likadan ut då som idag. 
Lite lyxigare sportbil var Austin-Healey, detta var en relativt dyr vagn i förhållande till MG, Triumph och de andra, men var av en annan dignitet och med prestanda därefter. David Fitzen hade iallfall kostat på sig denna 1959. Stora biceps är ett plus då styrservo var ett okänt begrepp i dessa bilar. 
Borgward var nog inget stort märke i USA på denna tid, och i inlandet bör dessa varit mycket sällsynta, de enda kända återförsäljarna då av dessa låg i Pasadena, New York och Boston. Året är 1957 och Fred Demetrovich har iallfall hittat denna sällsynta pärla i Utah. 
Annons för Borgward i amerikansk press 1957. 
Huckster och Hudson inkomna
Importsidan går kräftgång just nu tack vare en tullorganisation som egendomligt nog aktivt motarbetar import...
Nåja, hur som helst så kommer det ändå in en del trevliga fordon. Tyngdpunkten ligger dock på flyttgodsimport som är undantaget rätt mycket byråkrati, äldre klassiker kommer mer och mer som ro-ro gods från nederländerna. Varför det? jo för att kringå tullens märkliga aversion mot amerikanska fordon så tar man först bilarna till Nedeländerna , tullar in dom där och vips så är det helt plötsligt en EU-bil som tas vidare hit tullfritt.
Hudson är ett märke som man inte ser så ofta i importsammanhang, men denna fina Pacemaker från 1951 har kommit hit. När Hudson presenterade sin nya kaross 1949 kom den att lanseras som "the step down Hudson" ett nytt chassi gjorde att man kunde sänka karossen mellan ramskenorna, så man alltså klver "ner" i bilen, alla andra bilar fick man fortfarande ta ett steg upp och sätta sig i. Pacemaker var Hudsons billigaste modell som fanns åren 1950-52 och var något kortare än de andra modellerna. Motorn var en 232" raksexa.
Och vad är nu en Huckster? Jo i detta fall en Chevrolet från 1926, Huckster kallades dessa små nyttofordon med pikcupkaross. flak och förarutrymmet är dock täckt och modellen har sitt ursprung i det som kallades Depot hack, som beskrivits här: karosslara-del-5.html. karosserna är byggda i trä och rätt primitiva och väldigt få har äverlevt. Denna gröna Huckster lär ha ett förflutet som glassbil och är väldigt välbevarad, slutdestination är Ivars bilmuseum i Hoting.
en annan trevlig förkrigsbil är denna Ford model A från 1931, dessa brukar oftast komam in som renoverings eller hot rod objekt men den här var riktigt prydlig.
Mycket nyare Ford, Mustanger kommer in flockvis, just denna är en Roush GT Mustang cab från 2005.
Just flyttgodsimprotbilar brukar sällan vara några märkvärdigheter, mest är det Volvo, BMW och liknande som folk tar med sig hem från USA. Chevrolet Corvette är också en populär flyttgodssak, men vissa väljer lite udda saker att ta med som souvenirer. Scion är ett märke vi inte ser i sverige annars, men några stycken har kommit in det senaste. detta är en Scion Xb, detta är ett märke som lanserdes av Toyota främst i USA som en slags pop- och ungdomsmodell.
Chevrolet Corvetter är populära av alla årsmodeller, denna cab från 1968 är en originalbil med den maffiga 427" motorn.
Mer flyttgods för det är det enda sättet att importera och få sådana här typgodkända, Pontiac GTO från 2004. Dessa GTO:s är tekniskt sätt inte ens amerikanska för de byggdes i Australien och bakgrunden till detta skrevs om här: de-forgatna-del-13-holden-monaro-gts.html. Återupplivandet av Pontiac GTO blev ingen framgång och dessa byggdes bara under en treårsperiod 2004-2006, runt 40000 stycken såldes totalt.
En annan flyttgods-Pontiac, Grand Prix från 2008 som var sista året för detta modellnamn. ALla Grand Prix av sista generationen 2004-2008 byggdes i Oshawa, Kanada, och ersattes under 2008 av G8 som dock kom att läggas ner redan i juni 2009, och för året 2010 är det totalt ridån ner för Pontiac som märke.
RR design
Under efterkrigstiden så togs även Rolls Royce steget in i massproduktionens värld, iallafall serieproduktionens värld, man erbjöd numera standard karosser i lite olika serier istället för att kunden fick beställa kaross och utförande separat.
Åren 1950 till 1969 var John Blatchley chefsdesigner hos Rolls Royce, här arbetar han själv fram en modell hos Park Ward, vars arbete med Rolls Royce beskrivits innan här: http:///park-ward.html
Rolls Royce första volymmodell att tala om var Silver Shadow, men arbetet att få fram rätt proportioner och prestigekänsla gjordes inget avkall på. Arbetet hade påbörjats redan på 50-talet och Silver Shadow kunde presenteras 1965. Här arbetar Martin Bourne i sir Blatchleys designgrupp med en tidig silver shadow-version i kvartsskala. ursprungligen var det tänkt att bli en mycket större bil, denna gick under namnet "Tibet" ett par Bentleyvarianter laborerades det med också, dessa hette Burma och Rangoon.
efter kvartskalemodellen godkänns så bygger man vidare och finslipar på en fullskalemodell. När den godkänts byggs en mock-up komplett med interiör. Här är den färdiga Rolls Royce Tibet som sen kasserades till förmån för den mindre Silver Shadow.
en billigare variant, som var mer snarlik den kommande Silver Shadow var Bentleymodellen Burma som byggdes i ett par fungerande prototyper, nu ser man att även Silver Shadows profil har vuxit fram.
Bentley Bengal stannade i modellverkstaden.
Under ett par år på sextiotalet samkörde man designarbeten med BMC, och en spin-off av detta var Bentley Java som baserades på BMC:s så kallade Farina-kaross från 1958 som internt kallades ADO38. Javan var en uppgraderas Vanden Plas Princess 4-litre och 1962 stod en prototyp klar fast då hade man skrotat det projektet också.
Ett annat märkligt alster från tiden med BMC var Bentley Alpha. ADO30 var ett projekt som var tänkt att ersätta Austin-Healeyn och här kom man fram med ett förslag till en Sportig Bentleyvariant av denna, men längre än den nna kvartsskalemodell gick det inte.
Silver Shadow presenterades 1965, och då är det dags för designavdelningen att planera för uppföljaren, redan 1969 färdigställdes den här fullskalemodellen med ett annorlunda bakparti. Först 1976 kom Silver Shadow II men med bibehållen originalform.
Shadow "1½" eller vad man nu skall kalla den refuserades alltså, eller inte helt, för över 30 år senare dyker bakpartiet upp igen på den nya Phantom.
Under BMW:S ledning så har designavdelningen flyttat till Goodwood. Idag används givetvis mycket CAD/CAM och andra smarta program i utvecklingen, men för helhetskänslan och detaljstuderande så finns det ingenting som går upp mot modellbyggande.
Här växer Phantom fram med samma material, hantverk och redskap som på Sir Blatchleys dagar, fast utan tweedkavaj.
I annat än detta liknar Rolls Royces nya designavdelning i Goodwood inget annat, en avslappnad atmosfär råder härinne, och den urtypiska brittiska landsbygden rådet utanför fönstret.
Och då och då gör den här smedjan lite extraknäck, här en presentation till ett flott pic-nicset för fyra personer signerat Rolls Royce Design.
en dag vid Feskekôrka 1956
septemberbilar på Nääs
okej, jag ligger något efter, på grund av datorkrschen som redogjorts för tidigare, men här kommer ett litet axplock från en trevlig måndagkväll på Nääs.
Buick Electra från 1966 rullar in, följt av en tio år nyare GM-bil, Chevrolet Impala från 1976. Betydligt äldre är denna Ford model T från 1922. Och en av de sällsynta volvo P1900 dök upp, bara 67 stycken byggdes av denna glasfibersportbil. Som egentligen inte hette P1900 utan bara Volvo Sport, tillnamnet P1900 dök upp senare.
Ford Thunderbird brukar det dyka upp en hel del av just på Nääs av nån anledning, denna fina 64:a tillhör stamklientelet, dessutom är den svensksåld. Något modernare är denna Chevrolet Corvette som är från 1991. Och några år tillbaks i tiden igen, lyxig Packard series 1192 sedan och mer folklig Ford tudor, båda från 1938.
Och vissa nöjde sig med att beskåda träffen lite från ovan.
En kvartett bilar som syns rätt frekvent på Nääs, Lasses fina och intressanta Frazer från 1947, Ford Thunderbird från 1966 hemmahörande i Göteborg. Mats fina svensksålda Dodge Polara från 1972 med förflutet som landshövdingebil. Sist en fin Chevrolet coupe från 1939.
Svart Chevrolet Impala cab från 1963 som vi däremot inte sett förut på Nääs, men de andra är desto mer välbekanta. Terräng-Axel dyker upp med lite bus då och då, denna tingest är byggd på Land Rover -bas oc har fått kaross skräddarsydd åt herr Terräng på Filippinerna. Kennes Ford Thunderbird från 1965 kan här demostrera bilens utveckling från T-Fordens dagar, det har hänt en del. Odenmans trevliga Chrysler Windsor från 1956 dök upp också.
en lördag vid Lödöse museum.
http://www.lodosemuseum.se/
Ett annat landmärke i bygden, denna fina Cadillac Eldorado från 1953 syns flitigt ute på träffar och har sin hemvist i Lödöse.
Ett gäng välkända bilar från Göteborg rullar in, amerikanskt var i klar dominans denna lördagvilket annars är lite ovanligt på en sån här typ av tillställningar.
Ovanlig amerikanare som tilldrog sig uppmärksamhet, Chevrolet Corvair Corsa från 1965 med sin turboladdade boxermotor, vilket ju är original på dessa. Wolseley Hornet från 1934 visar sitt motorrum och Hugo Brask visar även motorn på sin fina Citroen 7CV från 1938.
Imponerande Buick tourer från 1929 med en motor vacker som ett konstverk. Fin Cadillac de ville från 1952 på plats och Kjell gjorde en snabb visit med sin underbara och sällsynta Allard från 1948.
En annan tekniskt spännande vagn är Lancia Aprilia från 1939 , indivuduell hjulupphängning med teleskopframvagn, vindtunnelutvecklad kaross och en 1500cc VR4-motor, en V4 med cylindrarna omlott skapar ett kompakt motorblock, samma concept Volkswagen återuppfann för en del år sen. Öppna Fordar, först en mycket ovanlig engelsk Zephyr cab från 1960 och dess amerikanska kusiner Fairlane Sunliner från 1956 och en Fairlane Skyliner, alltså en "plåtcab" från 1957.
Fin Corvette från 1957 med det årets stora nyhet från Chevrolet, fuel injection. Denna nymodighet gav hela 285 hästkrafter men kostade över 500 dollar extra, så bara 240 Corvetter fick det detta året. Alfa Romeo Spider från 1968 och en annan teknisk milstolpe från samma år, NSU Ro80 med sin wankelmotor. Sist i raden en fin Chrysler New Yorker coupé från 1958.
Har man klonat tant Gredelin? Underhållning med ukuleleorkestern Fyra strängar.
Concours de Charme ingick också i programmet, Roger från Landvetter poserar vid sin ovanliga Mercury cab från 1941 samt Thord & Carina Liljeqvist som deltog med sin fina Dodge Custom Royal från 1955.
Lite kommers och bakluckeloppis förkom, också det ett trevligt inslag.
Mer amerikanskt på fältet, Mercury Park lane cab från 1965, byggd i 3008 exemplar och är då ingen vanlig modell. Cadillac Eldorado gjordes som cab i 9315 exemplar 1973 och betydligt sällsynatre är 1960 års Eldorado Biarritz med 1285 byggda. En italienare med, Alfa Romeo GTV från 1978.
Handen på hjärtat hur ofta ser man en Toyota Corolla från 1974 idag? som dessutom är fin. en av femtiotalets vackraste sedaner, eller saloon som engelsmännen kallar det var MG Magnette, denna från 1955. För 70-tals entusiaster är denna helvita Chrysler helrätt. Den här modelle heter New Yorker Brougham St Regis coupe, puh.. och är från 1974. En fin representant för fyrtiotalets sista designfas innan femtiotalet och pontonkarosserna tog vid, Pontiac Chieftain De Luxe Six coupe från 1949.
Överlag en trevlig dag i Lödöse, rekommenderas till nästa år, eller en utflykt i vilket fall som helst till det fina muséet.
septemberträff på kajen
Onsdag 1:a september.
Numer fortsätter även kajträffarna vid maritiman in i september och tillåter vädret så är denna kväll välbesökt.
En av de mer speciella bilarna i stan som visar sig sporadiskt på onsdagarna, Bugatti type 35, den har presenterats innan här: http://onsdagkvall-pa-kajen.html
Vill man få sin Volkswagen att se stor ut, parkera brevid en SAAB Sonett. Morris Oxford är en ovanlig syn idag, denna från 1953. Hageblads tog ut sin Chrysler från 1927 på åktur, mer av denna finns att se på: http://www.hageblad.se/. 20-tal i modern tappning, hotrods brukar itne tillhöra vanligheterna på onsdagskvällarna med denna fräna Ford "bucket-T" roadster rullade in. 
Engelsk aristokrat i form av en Rolls Royce Silver Cloud från 1961. Mer sextiotal från andra sidan atlanten, Oldsmobiles mid-size modeller är mest kända som Cutlass, men grunden var den billigare versionen som säldes som Olds F-85, som denna från 1966 är, SAmtidigt var Plymouth Valiant V100 bland det billigaste man kunde köpa i USA, billigast var denna tvådörrars V100 från 1965. Då lirade Packard i en annan division, en 400 coupe från 1956var bland det flottaste man kunde äga i USA då. fast när midsize och compactbilarna gjorde entré var Packard redan ute ur leken.
Och lite blandade färgklickar, Opel Kadett rallye ser man inte många av, dom som inte dog rallydöden, dog rostdöden några år senare. En otroligt grön Wartburg 353 från 1986 gick ingen obemärkt förbi. Volvo 480ES sorgebarnet från Holland har sina entusiaster och likaså Porsches udda mittmotorbil 914. 
Lite rödingar främst från England Wolseley Hornet sport tourer från 1934 och den underbart eleganta Jaguar XK150 klär i rött. Morgan +8 i solnedgång och en amerikan til, kanonfin Ford Mustang mach 1 från 1969.
Rött är ju även självklar fär för en Ferrari, här en F355 Spider i ena hörnan på maritiman. 
och med denna fina Ford Mustang GT från 1968 vinkas det adjö från kajen för denna gång, och så även för dessa små men intensiva beckoträffar som tunnar ut nu när vi går mot hösten. 
europas kanske märkligaste korsning
Trafiken får vänta snällt medans en Airbus från British Airways gör sig redo för start...
Vi är på Gibraltar, den lilla märkliga halvön i södra spanien vars yttersta spets står under brittiskt styre. Spanien har haft lite åsikter om detta under sådär 200 år och tonerna länderna emellan blev inte bättre av att man anlade en militär flygbas här 1939. av geografiska mer än politiska skäl lades den tvärs över näset som en slags gräns mot spaniens territorium.
Flygplatsen anlades på det som en gång varit en hätskapplöpningsbana under inledningen av andra världskriget. Det strategiska värdet av Gibraltar var guld värt mitt i inloppet till Medelhavet.
En Lockheed Hudson från 233 skvadronen står redo på Gibraltar 1942. Frnå början var fältet bara avsett som ett nödfält men detta ändrades efter ett tag och banan förlängdes ut i havet. Härifrån kordinerades anfallsstyrkorna mot Malta, Nordafrika och senare Italien .
När freden kom tog den civila trafiken över, här en De Havilland DH89 från Gibraltar Airlines. Detta flygbolag hade sitt säte i London och hade startat redan 1931, fast då enbart med flygbåtar. Nu fanns dock en färdig flygplats för dom. Brittiska flygvapnet kom vid sidan av att ha en bas på flygplatsen ända fram till 1998. Gibraltar Airlines var och förbelv ett småskaligt bolag och köptes upp av EasyJet så sent som 2008.
Då banan nu hade förlängts under kriget snörde den effektivt av all landtrafik ut på halvön, så man fick helt enkelt göra en plankorsning på banan med bommar och ljus.
Flygterminalen tidigt femtiotal.
1955 och en Avro Shackelton från Coastal Command uppehåller trafiken från den spoanska sidan.
80-tal och en Panavia Tornado från RAF väntar snällt på grönt ljus. Gibraltar är ett av få brittiska territorier som har högertrafik, för att slippa alltför mycket kaos vid gränsövergången.
Den breda vägen som korsar banan heter Winston Churchill Avenue och leder in till stadens centrum som ligger bara ett par hundra meter från själva flygplatsen.
Manualer från Olds
Broschyrer och servicemanuler är ju stora samlarobjekt i bilhobbyn, just servicemanualer från förr är inte så lätt att finna i fullgott skick då de oftast bläddrats igenom flitigt, och i många fall förkommit. MEn har man en fin bil från förr så kan det vara värt mödan att lägga lite energi och pengar på att få tag i korrekt instruktionsbok till sin modell. Dessa två fina exemplar är Oldsmobile 1952 respektive 1960. 
Vad som troligen inte kommer bli lika stort samlarobjekt är Oldsmobiles instruktionsbok årgång 1991 som kom i VHS-format. Idén med videobandade instruktionsdemos slog aldrig igenom något nämnvärt, då den var svårbläddrad i nödsituationer utmed vägkanten. 
glesa uppdateringar
Jo det går att komma åt det mesta av mina arkiv och där finns en hel del att plocka ur. Grejen är dock att jag saknar alla upplägg, anteckningar och filer för planerade inlägg, så just nu känns databearbetning här rätt mycket såhär. 
I övrigt så händer det fortfarnade en hel del kul på motorfronten, träffsäsongen är inte över än, Nääs rullar på, och onsdagsträffarna på maritiman i göteborg likaså. det har avverkats en veterandag i Lödöse förra helgen och denna helg ett skånebesök med XM-träff.
Vidare har lite välbehövlig kosmetisk renovering gjorts av hus och trädgård, samt att jag blivit med ett litet yrväder till kattunge oxå, Devana som kräver en hel del uppmärksamhet. Och när hon vill synas så sätter hon sig prompt framför min bildskärm, ofta. 
Sportvagnsträffen Hofsnäs 2010
Sportvagnsträffen på Hofsnäs har vi hittills lärt oss bjuder på : fantastiska bilar, vacker miljö och labilt väder så även detta år.
Vi börjar en sväng med besöksparkeringen utanför som också brukar bjuda på spännande fordon.
En rad ovanliga Chevroletmodeller i rött. Chevelle laguna S-3 var en specialmodell som bara byggdes i tre år, detta är sveriges enda lända sådan från 1976. På 70-talet började full-size cabben dö ut, det gör denna Impala från 1972 ganska ovanlig med bara 6456 byggda. Chevrolet Cameo Carrier var en lyxig pickup som floppade, just för att den var för lyxig, denna från 1957. Värsting-Corvetten ZR-1 presenterades 1989, nästan dubbelt så dyr som normal-Corvetten och med 380 hästar i den unika LT5-motorn. 
Lika grön som ovanlig på våra breddgradser, innocenti Mini var italiens Austin Mini hundkoja som fick egen kaross ritad av Bertone, denna är från 1977 och dessa såldes aldrig här. Ford Mustanger däremot är väldigt vanliga, här 1970 och 1972 års modeller. Modernare italienskt av lite ovanligt slag det med, Maserati 222 från 1991.
sedvanliga rallyt rullar in, Citroen B11 följd av en Mosvich Elite, som 412:an fick heta på export, och detta är till och med en Elite Gt från 1969. 
Och in på själva sportvagnsträffen smiter en splitter ny Ferrari California in. 
Och ett koppel sportbilar, sällsynt Aston Martin i täten, en 15/98 two litre från 1937. Denna sport tourer byggdes i en serie på 50 exemplar med karosser från Abbey of Willesden. 
Mera Aston Martins i kön, den blåa är en DB2 cab från 1955 som följs av en DB2 coupe. Ännu en rööd DB2:a rullar in, denna från 1952. På parkeringen innaför står en DB4 från 1960 och väntar på sina kompisar. Sen radades de upp på gräskullen, här ännu en DB2 cab, av 98 byggda fanns här totalt tre. den vinröda coupén brevid är en DB2/4 från 1954. 
Italienskt är en självklarhet på en sportvagnsträff, Alfas "Bertonecoupé" fanns i flera varianter, detta en 2300GT från 1973. Ovanlig Fiat som itne är en Fiat, sista serien av den gamla 124 Spidern såldes under namnet Pininfarina Spidereuropa Volumex, där det sista står för att den var kompressormatad. 500 stycken volumex byggdes sista årgången 1986. Ferrari Testarossa var legend redan som ny, denna svarta är från 1990. En Fiat som egentligen är en Ferrari, den ovanliga Dino 2400 Spyder byggdes faktiskt hos Ferrari. 424 stycken gjordes, denna från 1970.
Tyskt, Porsche byggde eleganta traktorer också, denna Junior Diesel användes att skjutsa runt ungarna med på området. Annars så är väl deras modell 356 mer bekant av vilka det fans flera av på plats. Volkswagens bidrag i sportbilsvärlden var Karmann Ghia, denhade mediokra prestanda men var i gengäld så här vacker. Denna Karmann Ghia är från 1964. Desto brutalare från samma år, Porsche 904GTS med sin komplexa 2-liters boxermotor med fyra kamaxlar gav 200 hästkrafter. 100 stycken byggdes av denna modell. 
Engelskt var nog i majoritet, här en he rad vackra Austin-Healeys. Rått sportig och British racing green är denna Triumph TR2 från 1954. Ingen sportbilsträff utan Morgans såklart, här en av flera fina på plats och så en blå låg Lotus Europa.
Och en Morgan som tilldrog sig uppmärksamhet, en +4 från 1954, sista året med "gamla" fronten, har omsorgsfullt virkats in i heltäckande yllekostym! 
Lite brittiska ovanligheter på Hofsnäs, TVR 3000M från 1973, och den underliga Mini-Marcos Gt som byggdes på Austin Mini-bas, denna från 1966. Dutton Phaeton är också en ovanlig syn, baserades på Ford Escort. Svensk bidrag till sällsynta delen av floran, Volvo P1900 som bara byggdes i 67 exemplar. 
Franska sportbilar lyste med sin frånvaro förutom denna Alpine A110 som för ovanlighetens skull inte är blå. Bland japanska dito är det uteslutande Mazda Miatasom gäller,och det finns massor av dom, men här en lite ovanlig 80-talare, Datsun 280ZX. Amerikanskt fanns en del av dock, som denna superfina Chevrolet camaro från 1969 och Corvetter av de flesta årsmodeller representerade.
I sammanfattning ett mycket trevligt arrangemang som alltid, att det bitvis var lite glesa led kan skyllas på vädret i trakten som inte var på topp denna dag.
mer bilder på: http://www.facebook.com/album.php?aid=36696&id=1781746353&l=d61b6fc76f
Tidigare Hofsnäs-träffar här: sportvagnstraffen-pa-hofsnas-2009.html
Campa med bilen
Stoddard-Dayton var ett kortlivat märke som byggdes mellan 1904-1913 i Ohio. Det var stora välbyggda och dyra bilar. 1909 vann just en Stoddard det legendariska Indy 500 loppet.
Lika som bär igen
Två år senare på andra sidan jorden, i en gigantisk före detta textilfabrik tar en snarlik vagn form under liknande förhållanden. Det är 1936 i Kariya, Japan och bilarna som byggs här är första serien av Toyota AA. Året efter flyttade man närmare Tokoy och grundade Toyota city i ännu större domäner.
ett försök efter Ka-Blammet
Jag kan tömma en kamera på bilder, men jag kan inte redigera elelr ordna dom, Jag kan komma åt bilder och filer på back-upen men inte söka specifikt efter nåt. Och så vidare.
Vi kör en bildkavalkad igen, nu är det septemer så vi går tillbaks i tiden runt första september en vända.
2010, 1:a september, katten Devana lapar i sig lite sensommarsol.
2009, morgonfika på Dansered.
2008, en måndag å halvkulen träff på Nääs, skrevs om här: naas-mot-hosten.html
2007 och morgondimma sveper in R40 vod Bollebygd
2006 vad det ju valår också, Folkpartiet rullade in i Mölnlycke med en jättelik Londondubbeldäckare som mobil valstuga.
2005, fika på dansered med långväga gäster, ett gäng vänner från Danmark och Tyskland på plats i septembersolen.
2004, lackat så fint, så slätt, ett kanonresultat, perf... vafan kom den där ifrån????
Förste september 2003, måndagsträff på Nääs, det gamla stället.
2002, Lars höststädar sin fina Jaguar S-type i Landvetter.
2001, Peter lantz kör test n'tune repa med sin Top Fuel på Viared.
Första september 2000, arbetsdagens slut vid Ekuddens herrgård och batteritjall på både Jimmys Cheva van och min Valiant samtidigt. Anders kommer förbi och assisterar snällt med Chevrolet Bel Air 60:an
