en lyxbils öde
Denna vagn började sitt liv 1912 i Derby, England som ett chassi av typen 40/50 från Rolls Royce, även kallad Silver ghost. I Stockholm försågs den med en vacker tourerkaross av Nordbergs innan den såldes till sin första ägare som dock är okänd. Andra ägaren var desto mer känd för det var kronprins Gustaf Adolf och i hovstallet fick bilen registreringsnummer A6. I maj 1930 såldes den till en skrothandlare, som antagligen såg den som för fin föra att skrota för bilen kom att vandra vidare tills den hamnade hos en smidesverkstad i Enstaberga 1934. Där gick man lös på den fina Rollsen med att bryskt kapa ramen, förstärka chassit och fjädringen och försåg den med lastbilshytt och kran. Nu hade bilen nummer D206 och kom att tjänstgöra som bärgare i Nyköping resten av sitt liv, alltså fram till 1943 när kronprins Gustaf Adolfs vackra Rolls Royce återigen skrotades, för gott.
Alternativa SAAB
Att vår lilla biltillverkare i Trollhättan går lite knackigt har väl ingen missat, och att detta inte är något nytt helelr visades här: http://hur-skall-det-ga-for-saab.html.
Nu verkar yxan var närmare än någonsin förut, så vi tar och tittar på lite andra alternativ som SAAB framställt genom åren.
Svenska Aeroplan AktieBolag började ju som bekant med att bygga flygplan, första egna konstruktionen var störtbombaren B-17 som flög första gången 1940.
Som följdes av B18, här i spaningsversion kallad S18, totalt byggdes 245 stycken.
Ett annat speciellt plan ur SAAB:s karriär är J21, dubbla stjärtbommar, skjutande propeller och trepunktsställ gjorde J21 till en mycket udda fågel när den premiärflögs 1943.
Efter kriget var det dags att se sig om efter nya födkrokar, då efterfrågan på stridsplan mattades av betänkligt. 1946 slog man sig in på båtbyggande. Aluminumplåt och nitar hade man gott om och genom ingenjör Kurt Sjögren så kom båtarna med namnet Saalina till.
Båtarna blev dyra och började läcka i saltvatten, men ändå byggdes runt 250 stycken av dessa SAAB-båtar.
På 60-talet var man ute på sjön igen, 1963 byggdes en svävare på uppdrag av svenska marinen för utvärdering, någon mer SAAB 401 kom dock inte att byggas än denna enda farkost.
SAAB började tidigt med datorer och utvecklade en del för tiden avancerade anläggningar för eget bruk, som SARA, som även visades här: http://ordning-a-reda-med-sara.html
Och D2 för flygvapnet 1960, denna maskin finns bevarad än idag och den var jag och kände på här: http://pixelnostalgi-i-boras.html
SAABO var det vitsiga namnet på SAAB:s egna husvagn, en kompakt vagn i glasfiber med låg vikt som var en spin-off från svävarprojektet som aldrig blev av, i samma lokaler utanför Norrköping där 401 byggdes kom man istället mellan åren 1964 och 1968 att producera sammanlagt 390 stycken av dessa små husvagnar.
SAAB-Scaniafamiljen samlad runt 1970
Nu verkar yxan var närmare än någonsin förut, så vi tar och tittar på lite andra alternativ som SAAB framställt genom åren.
Svenska Aeroplan AktieBolag började ju som bekant med att bygga flygplan, första egna konstruktionen var störtbombaren B-17 som flög första gången 1940.
Som följdes av B18, här i spaningsversion kallad S18, totalt byggdes 245 stycken.
Ett annat speciellt plan ur SAAB:s karriär är J21, dubbla stjärtbommar, skjutande propeller och trepunktsställ gjorde J21 till en mycket udda fågel när den premiärflögs 1943.
Efter kriget var det dags att se sig om efter nya födkrokar, då efterfrågan på stridsplan mattades av betänkligt. 1946 slog man sig in på båtbyggande. Aluminumplåt och nitar hade man gott om och genom ingenjör Kurt Sjögren så kom båtarna med namnet Saalina till.
Båtarna blev dyra och började läcka i saltvatten, men ändå byggdes runt 250 stycken av dessa SAAB-båtar.
På 60-talet var man ute på sjön igen, 1963 byggdes en svävare på uppdrag av svenska marinen för utvärdering, någon mer SAAB 401 kom dock inte att byggas än denna enda farkost.
SAAB började tidigt med datorer och utvecklade en del för tiden avancerade anläggningar för eget bruk, som SARA, som även visades här: http://ordning-a-reda-med-sara.html
Och D2 för flygvapnet 1960, denna maskin finns bevarad än idag och den var jag och kände på här: http://pixelnostalgi-i-boras.html
SAABO var det vitsiga namnet på SAAB:s egna husvagn, en kompakt vagn i glasfiber med låg vikt som var en spin-off från svävarprojektet som aldrig blev av, i samma lokaler utanför Norrköping där 401 byggdes kom man istället mellan åren 1964 och 1968 att producera sammanlagt 390 stycken av dessa små husvagnar.
SAAB-Scaniafamiljen samlad runt 1970
Prototyper på målsnöret
Många tidigare prototyper och experimentvagnar som visats här har varit långt från produktionsmässiga. När man har byggt fungerande bilar för utprovning har man dock kommit ganka långt, ibland såpass långt att alstren är i princip klara för löpande bandet, en del till och med hinner sättas i produktion innan proppen dras ur.
Volvo Sport, eller P1900 är ett exempel, den hann förvisso byggas i 67 exemplar, men då alla skiljer lite grann sinsemellan så var dessa oi stort sett att betrakta som prototyper.
Här är en av förseriebilarna, en prototyp till prototypserien så att säga.
Mer sport, Triumph TR1 fanns egentligen inte, men projektet vvar ändå så långt gånget att man till och med tryckte upp broschyrer för exportmarknaden 1952 , men bara en TR1 byggdes inna man gick tillbaks till ritbordet och gjorde TR2 som hade premiär året efter.
General Motors Albanita var en säregen bil, den är förvillande lik en reguljär produktionsbil, men är byggd redan 1933 och är mer att se som en conceptbil, långt inna begreppet conceptbil fanns. Självbärande kaross experimetnerade bland annat Chrysler och andra med på denna tid, men GM kom aldrig att bygga på det sättet. Däremot ser man många designelement som kom att gå igen på 1937-38 års Chevrolet, och hur man redan här hade flyttat ner lamporna i skärmen, också ett grepp som kom att gå igen på flera bilar några år senare.
I Frankrike hade man möjliget att i begränsad skala tillverka civila fordon under kriget. Detta var mest "nödfordon" oftast eldriva småbilar som gjordes av små verkstäder och även mer kända tillverkare. Flygplanstillverkaren Breguet tog fram en lite större vagn 1942, eldriven och med rätt modern kaross, men Breguet A2 kom aldrig till skott.
Tatra hade sin egen särpräglade form, och den vidhöll man efter kriget, 1946 planerades ny T107-modellen som skulle efterträda T97, ett par protyper som synes nedan byggdes men sedan gick man vidare och ritade det som blev T600, även kallad Tatraplan istället.
Ford Zephyr mk I byggdes aldrig som stationsvagn, denna prototyp tog fram av Ford i Australien 1953 för inhemsk produktion av Zephyr, men så blev inte av.
Zephyr mk II wagon kom dock i produktion hos Australienska Ford, men 1957 gjorde man även en tvådörrars variant på prov, men just den blev inget mer av.
Cadillacs syskonmärke La Salle introducerades 1927 och lades ner 1940, men då hade man redan kommit ganska långt på utvecklingen av 1941 års modeller, som aldrig kom i produktion.
Scripps-Booth tillhör inte de mest kända tillverkarna och hade ett spretigt modellutbud av små cykelbilar och stora lyxbilar mellan 1913-1923. Efter nedläggnigen kom James Scripps Booth att börja förverkliga sin dröm om den ultimata bilen, och 1925 stod "Da Vinci" klar med kaross från Fleetwood. Mycket lägre än andra bilar vid denna tid och med detaljlösningar som i många fall låg långt fram i tiden, men detta blev den enda Da Vinci som byggdes.
Cord var trots sin status idag som tillverkare av legendariska lyxbilar med framhjulsdrift, en ganska kortlivad historia, model L-29 byggdes 1929-32 sen upphörde man ett par är för att bygga 810/812 modellerna 1936 och 1937. Dessa Cords särpräglade design är idag erkänd som en milstolpe i formgivning, men dom hade lika gärna kunnat se ut såhär enligt denna prototyp karossfabriken Le Baron byggde åt Cord 1936.
Holdens första egna modell 48-215 även kallad FX gjordes aldrig som stationsvagn, förutom denna enda prototyp 1950.
Denna engelska bil ser ut egentligen som vilken modern bil som helst 1954, pontonkaross som är både proportionerlig och välbyggd, men den var aldrig ens menad att tillverkas utan är bara en testbädd för Fergusons egna system för fyrhjulsdrft och kallades R4.
Skoda 1000/1100MB blev en storsäljare åren 1964-69, fanns som sedan och coupé, men redan 1963 byggdes även en kombi på försök, men den återfanns aldrig i MB-serien.
Willys kanske man itne förknippar med sportbilar men i Brasilien byggde Willys dels Renault Alpine under namnet Interlagos på licens, och så försökte man sig på en helt egen sportcoupe, den vackra Capeta som dock stannade vid ett enda exemplar 1963.
Opel byggde en halvöppen targaversion av sin Kadett under ett tag på 70-talet som skrevs om här: http://opel-med-luft-kadett-aero.html. Englands motsvarighet hette Vauxhall Chevette och 1977 byggdes man en "Aero" på prov, sen kanske man insåg att det engelska klimatet inte skulle ge några positiva försäljningsiffror och slopade Aero-Cheveten.
Volvo Sport, eller P1900 är ett exempel, den hann förvisso byggas i 67 exemplar, men då alla skiljer lite grann sinsemellan så var dessa oi stort sett att betrakta som prototyper.
Här är en av förseriebilarna, en prototyp till prototypserien så att säga.
Mer sport, Triumph TR1 fanns egentligen inte, men projektet vvar ändå så långt gånget att man till och med tryckte upp broschyrer för exportmarknaden 1952 , men bara en TR1 byggdes inna man gick tillbaks till ritbordet och gjorde TR2 som hade premiär året efter.
General Motors Albanita var en säregen bil, den är förvillande lik en reguljär produktionsbil, men är byggd redan 1933 och är mer att se som en conceptbil, långt inna begreppet conceptbil fanns. Självbärande kaross experimetnerade bland annat Chrysler och andra med på denna tid, men GM kom aldrig att bygga på det sättet. Däremot ser man många designelement som kom att gå igen på 1937-38 års Chevrolet, och hur man redan här hade flyttat ner lamporna i skärmen, också ett grepp som kom att gå igen på flera bilar några år senare.
I Frankrike hade man möjliget att i begränsad skala tillverka civila fordon under kriget. Detta var mest "nödfordon" oftast eldriva småbilar som gjordes av små verkstäder och även mer kända tillverkare. Flygplanstillverkaren Breguet tog fram en lite större vagn 1942, eldriven och med rätt modern kaross, men Breguet A2 kom aldrig till skott.
Tatra hade sin egen särpräglade form, och den vidhöll man efter kriget, 1946 planerades ny T107-modellen som skulle efterträda T97, ett par protyper som synes nedan byggdes men sedan gick man vidare och ritade det som blev T600, även kallad Tatraplan istället.
Ford Zephyr mk I byggdes aldrig som stationsvagn, denna prototyp tog fram av Ford i Australien 1953 för inhemsk produktion av Zephyr, men så blev inte av.
Zephyr mk II wagon kom dock i produktion hos Australienska Ford, men 1957 gjorde man även en tvådörrars variant på prov, men just den blev inget mer av.
Cadillacs syskonmärke La Salle introducerades 1927 och lades ner 1940, men då hade man redan kommit ganska långt på utvecklingen av 1941 års modeller, som aldrig kom i produktion.
Scripps-Booth tillhör inte de mest kända tillverkarna och hade ett spretigt modellutbud av små cykelbilar och stora lyxbilar mellan 1913-1923. Efter nedläggnigen kom James Scripps Booth att börja förverkliga sin dröm om den ultimata bilen, och 1925 stod "Da Vinci" klar med kaross från Fleetwood. Mycket lägre än andra bilar vid denna tid och med detaljlösningar som i många fall låg långt fram i tiden, men detta blev den enda Da Vinci som byggdes.
Cord var trots sin status idag som tillverkare av legendariska lyxbilar med framhjulsdrift, en ganska kortlivad historia, model L-29 byggdes 1929-32 sen upphörde man ett par är för att bygga 810/812 modellerna 1936 och 1937. Dessa Cords särpräglade design är idag erkänd som en milstolpe i formgivning, men dom hade lika gärna kunnat se ut såhär enligt denna prototyp karossfabriken Le Baron byggde åt Cord 1936.
Holdens första egna modell 48-215 även kallad FX gjordes aldrig som stationsvagn, förutom denna enda prototyp 1950.
Denna engelska bil ser ut egentligen som vilken modern bil som helst 1954, pontonkaross som är både proportionerlig och välbyggd, men den var aldrig ens menad att tillverkas utan är bara en testbädd för Fergusons egna system för fyrhjulsdrft och kallades R4.
Skoda 1000/1100MB blev en storsäljare åren 1964-69, fanns som sedan och coupé, men redan 1963 byggdes även en kombi på försök, men den återfanns aldrig i MB-serien.
Willys kanske man itne förknippar med sportbilar men i Brasilien byggde Willys dels Renault Alpine under namnet Interlagos på licens, och så försökte man sig på en helt egen sportcoupe, den vackra Capeta som dock stannade vid ett enda exemplar 1963.
Opel byggde en halvöppen targaversion av sin Kadett under ett tag på 70-talet som skrevs om här: http://opel-med-luft-kadett-aero.html. Englands motsvarighet hette Vauxhall Chevette och 1977 byggdes man en "Aero" på prov, sen kanske man insåg att det engelska klimatet inte skulle ge några positiva försäljningsiffror och slopade Aero-Cheveten.
Tema Camaro 1967 - Bang
Konstig, bisarr och i allmänhet udda reklam har ju presenterats här förut, denna annons för nya Camaro som troligen är från hösten 1966 har jag aldrig sett i något sammanhang förut. Antagligen rör det sig om en lokal bilhandlares egna tilltag, och lite skruvat blev det.
Tema Camaro 1967 - road test
Redan i oktobernumret 1966 av Popular Science, hade man utförligt hårdtestat nya Camaro, testförare var ingen mindre än Mario_Andretti som på den här tiden var relativt okänd i motorsport, men det skulle snart ändras. 
Tema camaro 1967 - fashion
1967 års Camaro med årets mode.
Tema camaro 1967 - mods
Camaro blev en ikon redan som ny, muskelbilsepoken var här och snabba bilar skulle gå ännu snabbare. Från fabrik fick man som mest 396"-motorn på 325 häskrafter. Ville man ha mer så kunde man beställa sin Camaro genom Don Yenko som lyfte i 427" motorn som annars var förbehållen Corvette. 54 stycken av dessa "Super camaros" skall ha gjorts 1967, och lite mer om Yenkos specialare skrevs om här: http://de-forgatna-del-10-copo-camaro.html.
George Barris gjorde en "mod Top" Camaro redan 1967, blonmstermönstrat vilnyltak, två år innan Plymouth kom med detta udda grepp:http://plymouth-mod-top-special.html
En annan av Kaliforniens stora customskapare är Gene Winfield, och han färdigställde dessa två Camaros för en ungdomsmässa. Gene är mest känd för sina skickligheter att forma och skulpturera i plåt, men här har begränsade han sig bara till lackjobb, ett slags "art cars" signerade Gen Winfield.
Varje år byggdes det showbilar för utställning. De mer avancerade concepten kallades "dream cars" men vid sidan av dessa sågs vare år ett antal show cars som ofta ver mer eller mindre modifierade standardmodeller. Ofta anlitades custombyggare som ovan nämnda för dessa jobb. Oklart om denna Camaro som kallades Waikiki är byggd så eller inom GM:s väggar. Intressant är att den har rektangulära lyktor, något ganska nytt på bilar i allmänhet då, och faktiskt inte ens tillåtet i USA vid denna tid.
George Barris gjorde en "mod Top" Camaro redan 1967, blonmstermönstrat vilnyltak, två år innan Plymouth kom med detta udda grepp:http://plymouth-mod-top-special.html
En annan av Kaliforniens stora customskapare är Gene Winfield, och han färdigställde dessa två Camaros för en ungdomsmässa. Gene är mest känd för sina skickligheter att forma och skulpturera i plåt, men här har begränsade han sig bara till lackjobb, ett slags "art cars" signerade Gen Winfield.
Varje år byggdes det showbilar för utställning. De mer avancerade concepten kallades "dream cars" men vid sidan av dessa sågs vare år ett antal show cars som ofta ver mer eller mindre modifierade standardmodeller. Ofta anlitades custombyggare som ovan nämnda för dessa jobb. Oklart om denna Camaro som kallades Waikiki är byggd så eller inom GM:s väggar. Intressant är att den har rektangulära lyktor, något ganska nytt på bilar i allmänhet då, och faktiskt inte ens tillåtet i USA vid denna tid.
Tema camaro 1967 - pace
Chevrolet Camaro blev en omedelbar framgång, 162109 Camaro coupéer såldes och ytterliagre 58808 utan tak av årsmodell 1967. Dessutom fick man den stora äran att köra pace car på det legendariska Indy 500, en prestigefull utnämning.
Vid sidan av Indianpolis så körde man även Camaros i AARC-serien på Daytona samma år.
Vid sidan av Indianpolis så körde man även Camaros i AARC-serien på Daytona samma år.
Tema Camaro 1967 - international
Chevrolet fick väldigt bråttom efter Fords dundersuccé med Mustangen, man hade ingenting alls på projektsidan utan fick börja med tomma papper på ritborden. Därför dröjde det till den 26:e September 1966 innan Chevrolet Camaro lanserades.
Camaro kom även att gå på export, här en annons från Frankrike.
Schweiz
och Sverige.
Camaro kom även att gå på export, här en annons från Frankrike.
Schweiz
och Sverige.
Tyskspaning vid importfronten
Nordamerika har länge varit europeisk bilindustris stora födkrok, efter kriget kom ny världsordning och ekonomi, uttrycket "Export or die" myntades och var den bistra verkligheten för de flesta tillverkare.
Tyska märken hävdade sig väl med sin kvalité och nu ser vi en hel del av dessa komma hit från just USA, ett lass som anlände tidigare i år syntes här: tysk-triss-och-annat-nytt.html
En bil som antagligen var oerhört dyr för amerikanska köpare, och betingar även idag rejäla summor dom få gånger en dylik dyker upp för försäljning, den pampiga Mercedes Benz 300 tourer. 
Mercedes flaggskepp 300 kallas ofta för Adenauer-modellen, då tysklands kansler Kondrad Adenauer ofta och gärna åkte dessa pampiga vagnar. Den fyrdörrars öppna varianten var ganska ovanlig, 642 stycken gjordes 1951-55 och var ofta specialbeställningar för statschefer och liknande som vilel ha öppna paradvagnar. Mercedes Benz 300 byggdes fram till 1962, och efter 1955 beställdes bara 65 stycken till sådana här öppna vagnar. Denna är en 55:a och tillhör den tidigare varianten. 
Vem som köpt och brukat denna som ny är okänt, men det sista skattekvittot gick ut 1968 och bilen har stått undanställd sedan dess.
Porsche har länge varit ett populärt märke i USA, och då är det kanske lättare och hitta fina exemplar där än här, såpass här tidiga 911:or ser man ganska sällan, båda två är från 1971 och i absolut toppskick. 
Den gröna är en 911S och den ljusblåa en 911E med targatak och insprutningsmotor, dessutom vad jag tror en mycket ovanlig kulör på dessa. I bakgrunden en modernare 911 Carrera 4 som också hittat hit från staterna. 
Ett budgetalternativ till Porsche var Volkswagens Karmann Ghia som också blev en stor säljsuccé i USA. Karmann GHia presenterades 1953 och byggdes ända fram til 1974, detta är en av de senaste modellerna som nu kommit hit. 
Flyttgods, ett par Volvo XC90 i bakgrunden har kommit från Kalifornien tillsammans med den här specialaren, Porsche Boxster Spyder är en helt ny modell för i år. Spydern skiljer sig från den vanliga Boxstern med sina två sportiga "pucklar" till nackstöden på gammaldags racingmanér. 
Reklamens underbara skruvade värld - Mazda
Kulturella och språkliga skillnader kan skapa en hel del dråpliga situationer. När japanska reklammakare skall försöka göra PR på "västerländskt" snitt kan det lätt bli lite konstigt, då våra språkbaser och symboliska referenser vilar på helt olika grund. För ärligt talat är det någon som begriper sig på Mazdas reklam här från 1985? Mazda 323, som den i stort sett bara hette i Skandinavien, övriga världen känd som Mazda Familia. 
Cars&Planes - Jags
En tidig XKE på amerikansk mark framför en Grumman F9F Cougar som tillhört det berömda Blue_angels. Planet är mest troligt pensionerat då Blue Angels flög Cougars fram till 1957 och E-type, eller XKE som den hette i USA hade premiär i mars 1961. USA-visningen av dessa skrevs om här: http://en-katt-i-new-york-1961.html
1968 och den Jaguarmodell som vi känner som mkII, hette egentligen bara 2,4litre, 3,4litre och 3,8litre, hade nu byytt namn till 240 och 340. Mark-beteckningen är en efterhandskonstruktion för att skilja dom från den tidigare varianten som byggdes 1955-59. mk II gjordes 1959-69. I bakgrunden skymtar en Vickers Viscount, ett passagerarplan som byggdes mellan åren 1948-63, och flögs reguljärt in på 90-talet av flera bolag. Tvestjärten längst till höger är en Beech Bonanza
Jaguars eleganta och tidlösa XJ-S byggdes från 1975 ända fram till 1996 på samma grunddesign, Ofta användes exklusiva flygplan i annonseringen, här 1977
Mer sportigt bland segelplan visades XJ-S cabrioleten 1988.
Eventer kallades den underliga och sällsynta XJ-S stationsvagnen som Lynx byggde på specialbeställning som även nämndes här: http://egendomliga-engelska-estates.html
1968 och den Jaguarmodell som vi känner som mkII, hette egentligen bara 2,4litre, 3,4litre och 3,8litre, hade nu byytt namn till 240 och 340. Mark-beteckningen är en efterhandskonstruktion för att skilja dom från den tidigare varianten som byggdes 1955-59. mk II gjordes 1959-69. I bakgrunden skymtar en Vickers Viscount, ett passagerarplan som byggdes mellan åren 1948-63, och flögs reguljärt in på 90-talet av flera bolag. Tvestjärten längst till höger är en Beech Bonanza
Jaguars eleganta och tidlösa XJ-S byggdes från 1975 ända fram till 1996 på samma grunddesign, Ofta användes exklusiva flygplan i annonseringen, här 1977
Mer sportigt bland segelplan visades XJ-S cabrioleten 1988.
Eventer kallades den underliga och sällsynta XJ-S stationsvagnen som Lynx byggde på specialbeställning som även nämndes här: http://egendomliga-engelska-estates.html
En avslappnad dag i studion
En luftig och modern miljö med avslappnad atmosfär. Detta är en avdelning hos Oldsmobiles designstudio någon gång i mitten av femtiotalet. 1956 års instrumentbräda är till synes redan klar, nu skall man noggrant välja nya färger och material till inredningen.
Uppslutning på Råda
Solsken och tisdagkväll sammanföll för ovanlighetens skull coh då blev det en ganska god uppslöutning av fordon vid Råda Säteri.
Fritjof vågade åka öppet och dök upp med sin ovanliga Ford model B convertible från 1932 
Ännu äldre Ford, äldsta fordonet hittills på Råda denna säsong. Familjen Nordeney vågade sig ända från Mölndal med sin Ford model T från 1923, och från Mölndal från Mölnlycke är det ganska långt om man åker T-Ford. 
Mera Ford, Roger ställde Mercuryn hemma och tog sin fina Ford 1946 sedan istället. Kenne rullar in med sin Thunderbird 1965:a och en tuff Thunderbird från 1955 syntes också. mer på temat rött, Cadillac 1959 cabriolet. 
Mera rött på Råda, Triumph Spitfire, och den sällsamma NSU Ro80. Fin Ford galaxie 500 cab från 1967 rullade in sent och i ett hörn stod en tämligen modern bil, men mycket udda sådan, Renault Sport Spider. Denna säregna sportbil byggdes bara i drygt 1600 exemplar 1996-99,och egentligen inte ens av Renault själva utan ett dotterbolag som heter just Renault Sport.
Och så går vi över till grönt, Staffans otroligt fina Thunderbird från 1956 framför säteriet. 
Mörkgrönt, denna vackra E-type stod för sig själv på utsidan.
Rött igen, mycket fin Dodge Dart GT från 1966, tidstypisk design för sin tid och bara några år innan såg bilmodet ut såhär, en flera nummer större Dodge Coronet från 1959. Denna SAAB 900 från 1983 är lite väl ny i sammanhanget men färtjänar att omnämnas. Norrlandsbil, såld ny i Gällivare och i ett enastående välhållet skick. Dessutom med den ovanliga tvåtonslackeringen som bara fanns att få under två år. Tillbaks till det röda, Cadillac sedan de Ville från 1958. 
Tyskar på råda, oi blått, elegant Mercedes Benz 170 från 1952 och en Volkswagen typ2 buss, en Lyxbuss, SAfari eller Samba eller rent av "23-fönsters" som de också kallas med sina små takrutor. Volvo PV831 "Droska" var en gedigen vagn och denna i mycket fint skick, och Volvo på annat vis, Pips amazon custom dök också upp.
Robert visar upp sin T-Ford för nyfikna. 
Och Roger ser till att kolen i startmotorn motioneras flitigt i sin Ford 46:a 
På pic-nic med Chevrolet
1964 verkar varit pic-nic året för Chevrolet.
Billigaste serien var lilla Chevy II 100, dessa kom med fyr eller sexcylindrig motor. 2406 dollar kostade den här pic-nic kärran.
Nytt för 1964, en mid-size, Chevelle som kom i versionerna 300 och Malibu, här en 300 wagon som kostade 2566 dollar med sexa, för 108 dollar extra fick man V8 i den.
Hertz hade också Chevrolet i sin hyrbilsflotta, och såhär såg deras reklam ut. Pic-nic i vilda västern-stil med nya Impala Sport coupe.
Och man kunde även hyra häftiga Corvette Stingray från Hertz, 1964.
Romantisk utflykt med Corvette 1966. Roadstern var populärast med 17762 stycken byggda, nästan dubbelt upp mot coupén.
Och så hoppar fram till ett romantiskt dis 1974 där vi finner en Caprice Custom coupe. Denna modell fann hela 59484 köpare detta år jämfört med cabrioleten som bara gjordes i 4670 exemplar.
Så avslutar vi med en tillbakablick, Chevroletannons från 1924, 495 dollar gjorde series F Chevrolet till en stark konkurrent till T-Forden och över 300 000 Chevrolet såldes detta år.
Billigaste serien var lilla Chevy II 100, dessa kom med fyr eller sexcylindrig motor. 2406 dollar kostade den här pic-nic kärran.
Nytt för 1964, en mid-size, Chevelle som kom i versionerna 300 och Malibu, här en 300 wagon som kostade 2566 dollar med sexa, för 108 dollar extra fick man V8 i den.
Hertz hade också Chevrolet i sin hyrbilsflotta, och såhär såg deras reklam ut. Pic-nic i vilda västern-stil med nya Impala Sport coupe.
Och man kunde även hyra häftiga Corvette Stingray från Hertz, 1964.
Romantisk utflykt med Corvette 1966. Roadstern var populärast med 17762 stycken byggda, nästan dubbelt upp mot coupén.
Och så hoppar fram till ett romantiskt dis 1974 där vi finner en Caprice Custom coupe. Denna modell fann hela 59484 köpare detta år jämfört med cabrioleten som bara gjordes i 4670 exemplar.
Så avslutar vi med en tillbakablick, Chevroletannons från 1924, 495 dollar gjorde series F Chevrolet till en stark konkurrent till T-Forden och över 300 000 Chevrolet såldes detta år.
En dålig dag för Löjtnant Uhr
Den förre fältjägaren och svenska rekordinnehavaren i höjdhopp, Löjtnant Paulus af Uhr lärde sig tidigt att flyga hos Thulin i Landskrona. Oftast gick det lite bättre än just den 19:e Juli 1918 när en hangar råkade stå ivägen för Uhrs Thulin typ A monoplan.
Löjtnant Af Uhr undkom med blotta förskräckelsen, och fortsatte sin flygkarriär. 1926 överfördes han från arméflyget till det nybildade flygvapnet med kaptens grad. 1931 blev han chef för flygstabens utbildningsavdelning och 1942 som överste kom han att leda den nyupsatta Första_flygeskadern.
Löjtnant Af Uhr kanske inte var den första att krasha in en byggnad, men har genom årens lopp fått en hel del efterföljare.
Richmond Hill, Ontario Kanada juni 2001.
Löjtnant Af Uhr undkom med blotta förskräckelsen, och fortsatte sin flygkarriär. 1926 överfördes han från arméflyget till det nybildade flygvapnet med kaptens grad. 1931 blev han chef för flygstabens utbildningsavdelning och 1942 som överste kom han att leda den nyupsatta Första_flygeskadern.
Löjtnant Af Uhr kanske inte var den första att krasha in en byggnad, men har genom årens lopp fått en hel del efterföljare.
Richmond Hill, Ontario Kanada juni 2001.
På utflykt med familjen Gould
Platsen är någonstans på familjen Goulds ägor vid Lakeview, New Jersey och året är 1900 jämnt.
Familjen Gould verkar varit tämligen motoriserade, för här är hela barnaskaran ute på åkning, under översyn av familjens anställda chaufför. Han sitter i en stor Panhard&Levassor en mycket modern bil vid detta sekelskifte. Den är byggd så som bilen kom att bestå ända in i våra dagar, det vill säga en ram med karossen monterad på. Och ordningen på de mekaniska tingen i ramen var framifrån räknat, kylning, motor, växellåda och driving til bakhjulen. Det var De Dion-Bouton som bara några år innan hade tagit fram detta sätt att konstruera bilar på, modernare är såhär kunde det inte bli år 1900.
Barnens åkdon då? barnen förresten, vid den här tiden fanns ännu ingen åldersgräns för bilförare, och körkort låg flera år fram i tiden ännu, den första lagen om körtillstånd i USA kom 1910.
I bilen längst till vänster sitter Kingdon och Marjorie Gould, det kan vara en De Dion Quadricycle, men det fanns flera andra vid den här tiden som byggde dessa enkla motoretter som var mer en fyrhjulig motorcykel med föraren bak än en riktig bil. George Jay Gould spakar en liten voiturette som verkar vara byggd i barnstorlek, troligen även eldriven. Inga som helst ledtrådar till vad det kan röra sig om för fabrikat. Bilen längst till höger som Jay och Vivian Gould sitter i är dest lättare att identifiera, för en precis likadan motorette med De Dion-motor förekom här på sidan för inte så länge sen: http://pa-en-tur-i-sekelskiftets-vasteras.html.
Familjen Gould verkar varit tämligen motoriserade, för här är hela barnaskaran ute på åkning, under översyn av familjens anställda chaufför. Han sitter i en stor Panhard&Levassor en mycket modern bil vid detta sekelskifte. Den är byggd så som bilen kom att bestå ända in i våra dagar, det vill säga en ram med karossen monterad på. Och ordningen på de mekaniska tingen i ramen var framifrån räknat, kylning, motor, växellåda och driving til bakhjulen. Det var De Dion-Bouton som bara några år innan hade tagit fram detta sätt att konstruera bilar på, modernare är såhär kunde det inte bli år 1900.
Barnens åkdon då? barnen förresten, vid den här tiden fanns ännu ingen åldersgräns för bilförare, och körkort låg flera år fram i tiden ännu, den första lagen om körtillstånd i USA kom 1910.
I bilen längst till vänster sitter Kingdon och Marjorie Gould, det kan vara en De Dion Quadricycle, men det fanns flera andra vid den här tiden som byggde dessa enkla motoretter som var mer en fyrhjulig motorcykel med föraren bak än en riktig bil. George Jay Gould spakar en liten voiturette som verkar vara byggd i barnstorlek, troligen även eldriven. Inga som helst ledtrådar till vad det kan röra sig om för fabrikat. Bilen längst till höger som Jay och Vivian Gould sitter i är dest lättare att identifiera, för en precis likadan motorette med De Dion-motor förekom här på sidan för inte så länge sen: http://pa-en-tur-i-sekelskiftets-vasteras.html.
Raymonds roliga
Raymond_Loewy får väl anses som en av världens mest kända formgivare, med allt från lokomotiv, till coca-colaflaskan på sin meritlista. I bilvärlden är han mest förknippad med Studebaker, men mängder med concept och idéer stannade på ritbordet. Och en del infall kom att skissas ned med en dos humor, från Loewys penna kommer iallfall dessa små verk.
Doodlebugens återkomst
Den egendomliga Doodlebug tankbilen från Diamond T visades här:
http://svammelsurium.blogg.se/2011/july/doodlebug-vid-pumpen.html
Här är den märkliga skapelsen igen utförandes den uppgift den byggdes för, tanka flygplan.
Planet verkar vara en Beechcraft model 18 tillhörande Grand Canyon Airlines, model 18 hette även Kansan, Expeditor eller navigator beroende på olika utföranden. Denna modellserie kom 1937 och byggdes ända fram till 1970.
Guldchevan
1955 var ett speciellt år hos Chevrolet. Dels kom man med helt nya moderna karosser, och dessutom en V8-motor. Man fick också äran att köra "pace car" på Indianapolis 500. Uppepå detta så byggde man detta år den 50 miljonte bilen sedan starten 1912, och denna jubileumsbil, en Bel Air 2 dörrars hardtop som lackerades i guld, och försågs med förgylld grill och andra detaljer.
Man slog produktionsrekord också, 1704667 personbilar rullade ut från Chevrolet Motro division detta år och man slog konkurrenten Ford med nästan 300 000 bilar i försäljningen.
Man slog produktionsrekord också, 1704667 personbilar rullade ut från Chevrolet Motro division detta år och man slog konkurrenten Ford med nästan 300 000 bilar i försäljningen.
Segerpadda
1959 vann Citroen ID19 totalsegern vid det berömde Monte Carlorallyt, detta utnyttjades även i den svenska reklamen. detta år såldes 1019 nya Citroener i Sverige, hur många av dom som var ID/DS går dick inte att utröna, men det var iallfall en försäljningsökning med runt 240 bilar gentemot föregående år.
ett par annorlunda hjul igen
Annorlunda lösningar på hjul har tidigare setts några exempel på här:
http://svammelsurium.blogg.se/2011/march/fjaderdacket.html
Denna lösning med fjädrande hjul sitter en Indian och kallades Ackermanhjul, året är 1917.
Alliots sexvingade
I flygets barndom var det inte alltid självklart var vingarna bäst skulle placeras eller hur mångasom behövdes. Alliot Verdon Roe hade byggt ett biplan 1908 med vilket han blev den första engelsman att flyga med ett engelskbyggt flygplan. Flyga och flyga, några skutt blev det på Brooklands iallfall. året efter byggdes ett triplan som visade sig något mer luftvärdig, med andra ord, den kunde göra lite längre skutt. Roe I Triplane försågs med en 24 hästars motorcykelmotor och med denna maskin kunde Alliot göra ännu längre skutt. Och efter ett stort skutt krashade han kärran på självaste julafton 1909 på Wembley.
Den begåvade entusiaten Alliot gav ändå inte upp utan fick byggt tre likadana Triplan till efter att han ändå bekräftats genomfört den första "helengelska" flygningen.
Triplane III kallades Bulls Eye och flög ganska hyggligt, för att få mer lyftkraft hade planet egentligen två "triplan" stjärtpartiet var extravingar, och dessutom hade denna maskin skevroder. Konceptet Bulls eye blev också en liten kommersiell framgång då fem stycken till byggdes och såldes.
Men ganska snart kom nya och bättre konstruktioner och framförallt bättre motorer, dessa tidiga experiment blev återvändsgränder och flygets design konformerades i det stora hela. Men Alliot hängde med i den snabba utvecklingen, redan 1912 byggde han det första planet med sluten cockpit och de följande decennierna kom Alliot Verdon Roe expandera sin flygplanstillverkning, mer känd under namnet Avro
Den begåvade entusiaten Alliot gav ändå inte upp utan fick byggt tre likadana Triplan till efter att han ändå bekräftats genomfört den första "helengelska" flygningen.
Triplane III kallades Bulls Eye och flög ganska hyggligt, för att få mer lyftkraft hade planet egentligen två "triplan" stjärtpartiet var extravingar, och dessutom hade denna maskin skevroder. Konceptet Bulls eye blev också en liten kommersiell framgång då fem stycken till byggdes och såldes.
Men ganska snart kom nya och bättre konstruktioner och framförallt bättre motorer, dessa tidiga experiment blev återvändsgränder och flygets design konformerades i det stora hela. Men Alliot hängde med i den snabba utvecklingen, redan 1912 byggde han det första planet med sluten cockpit och de följande decennierna kom Alliot Verdon Roe expandera sin flygplanstillverkning, mer känd under namnet Avro
en småregnig tisdag på Råda
Tisdagsträffen på Råda resulterade i att de första ekipagen med besökare parkerade under det största trädet på gårdsplanen för att vänta ut regnet...
Mats åkte iallfall nedcabbat med denna ovanliga Volvo P1900, en bil som senast syntes ute i vimlet i söndags på Arendal där den beskrivs närmare här: http://vrom-2011.html
Uppcabbat med modern Ford Thunderbird "007 edition" årsmodell 2003.
Säkrast med tak såna här sensommardagar, Tomas fina Pontiac Laurentioan från 1960, svensksåld och även den har tidiagre presenterats i korthet här: http://hybrider-bland-annat-pa-kajen.html
Nääs med Mopardominans
På Nääs brukar det samlas en hel del trevliga Mopars, just denna måndag var en betydande del av deltagande just från Chryslerkoncernen.
Stammis på Nääs, Mats fina fd landshövdingebil, Dodge Polara från 1972. 
Mopars i vitt, Dodge Dart 1964, Chrysler Newport 1966 och en maffig Imperial från 1961. Den gröna är en Chrysler 300 fyrdörrars hardtop och just denna bil har skrivits om innan när den anlände till sverige förra vintern.
http://svammelsurium.blogg.se/2010/february/goms-i-sno.html
Sveins fina Dodge Custom Royal från 1957 har den ovanliga D-500 motorn på 310 hästar, runt 500 bilar anras fått denna och av dom väldigt få fyrdörrars hardtop sedaner. Dodge dart GT cab från 1968 är en relativt ovanlig modell det med. Jeep Grand Wagoneer var en långkörare som efter 1986 också inräknas i Moparfamiljen. Grand Wagoneer kom 1963 och då stod märket Jeep under Kaiser, och övergick till AMC som sedermera köptes upp av Chrysler. modellen byggdes ända fram till 1993 och denna svarta Wagoneer är från 1990.
Helt icke moparrelaterat, men mycket intressant och ovanlig bil, Mazda RX-7 cabriolet från 1991 med turbomatad wankelmotor.
Kvällens long distance, Cadillac 1959 coupe på besök ända från Skåne. 
VROM 2011
VROM är det etablerade namnet för Volvo Rendez-vous Owners Meet och hölls i år igen den gångna helgen i anslutning till Volvos museum vid Arendal i Göteborg.
Ett födelsedagsbarn stod i centrum, Volvo P1800 fyllde 50 år och en stor del av området togs upp av denna vackra modell.
Mer 1800, bland alla de vanliga bilarna gömde sig ett par riktigt unika exemplar. Först en vanlig röd 1800S från 1965 som jämförelse och då ser man att den blåa skiljer sig en hel del. Det är strängt taget inte ens en 1800, utan kallades 958X-1 och var den ena av tre handbyggda prototyper från Frua 1958. Volvo 1800 cab? ja det fanns, om man köpte sin bil från Volvoville, New Jersey, så ordnade dom det. 1964-1969 erbjöd dom en cabriolet som dom byggde på beställning, runt ett 30-tal antas ha gjorts, dessutom byggde Radford i England ett litet antal sådana här också. En del långväga besökare som förtjänar att uppmärksammas också, fin 1800S från Polen, där dessa inte kan vara allt för vanliga.
Och en vagn från Norge, som varit med på VROM tidigare, denna bil är troligen den mest lågmilade 1800:an, här från VROM 2008: http://vrom-pa-parkbanan.html, och nu har den gått hela EN mil till sen dess. 1800ES gjordes bara 1971-73 i 8077 exemplar, och ett par till ES som åkt långt för detta, från England, Nederländerna och Danmark.
Det var förvånansvärt nog ont om de gamla volvomodellerna, de äldsta hittades här, en PV 56 från 1938 och bakom den står en PV60 från 1946. PV60 var Volvos första stora volymmodell som kom att byggas i 3006 exemplar plus 500 nakna chassin åren 1946-1950.
Och en udda PV54 från 1939, detta var vanligvis sedaner men denna är byggd som pickup, huruvuda det är en originalbil eller inte är okänt.
Två tungviktarem gammal göteborgsk linjebuss modell B7750 från 1964 och denna N86 har tagit sig hit hela vägen från Nederländerna. Fin Duett stod framför entrén till museumet, denna är från 1957. Före duetten så levererades lösa chassin som olika karossmakare försåg med flak, skåp eller vad som beställdes, här syns en PV445 pickup som är gjord på detta viss av utomstående karossmakare.
Lösa leveranschassin fanns att få från 1949, och det sista PV445 chassit byggdes så sent som 1960, efterföljaren P210 gick att få på samma vis men bara 169 lösa chassin såldes, här är en P210 Duett 1961 som fått ambulanskarosseri från Grip. I maj 1962 lade man ner försäljningen av dessa nakna chassin. En till Duett med annorlunda påbyggnad utförd av Gladsax och med ett nummer för stor hytt. Volvo PV444/544 dök upp iflertal men bara en med takgök, den egendomliga takmonterade blinkersen som gfanns ett kort tag 1951-52. Och årets enda P1900, eller Volvo Sport som den egentligen hette väckte berättigad uppmärksamhet, då den dels bara gjordes i 67 exemplar, och just denna har stått undangömd i ett garage de senaste 30 åren och varit helt okänd i kännarkretsarna.
En annan speciell bil är denna Amazon kombi, för just denna är den allra sista kombin som rullade av bandet 1969.
Och i mängden gömde sig även några exepmlar av den sällsynta och eftertraktade Amazon 123GT.
Efter Amazonen tog lådformen över, här några exempel i mängden på Volvos lådor, 140/240-serien alltså.
142 från 1968 och 144GL från 1972. 164:or fanns det en hel del av och denna gröna är lite speciell, en mycket sen 75:a som är en 164TE. Det var en exportmodell som var rakt av en 264 med 164:ans front och motor. Autentisk polisbil med alla tillbehör från 1973 väckte också stor beundran.
Lite udda modeller bland boxarna, 242GT från 1979, och den vita är en 242Turbo "Blackline" USA-modell från 1982 och nyimporterad hit. 1977 fyllde Volvo 50 år och då fanns denna jubileumsmodellen i silver med särskilda emblem. 262C var Volvos exklusiva Bertoneritade coupé som fanns 1977-81 här i USA-utförande.
Några år efter 262C lagts ner uppstod 780 som en ny prestigecoupé, ritad och byggd av Bertone i Italien. Denn amodell har sina entusiaster och en hel del dök upp på VROM
I nutid är lådformen helt borttrollad, likaså slätstrukna färger. Volvo visade upp sin XC70 Surf Rescue, en tema-bil som byggdes för den stora SEMA show i Las Vegas 2007, baywatch-tema med klatchiga färger för att garantera folks uppmärksamhet.
Ett födelsedagsbarn stod i centrum, Volvo P1800 fyllde 50 år och en stor del av området togs upp av denna vackra modell.
Mer 1800, bland alla de vanliga bilarna gömde sig ett par riktigt unika exemplar. Först en vanlig röd 1800S från 1965 som jämförelse och då ser man att den blåa skiljer sig en hel del. Det är strängt taget inte ens en 1800, utan kallades 958X-1 och var den ena av tre handbyggda prototyper från Frua 1958. Volvo 1800 cab? ja det fanns, om man köpte sin bil från Volvoville, New Jersey, så ordnade dom det. 1964-1969 erbjöd dom en cabriolet som dom byggde på beställning, runt ett 30-tal antas ha gjorts, dessutom byggde Radford i England ett litet antal sådana här också. En del långväga besökare som förtjänar att uppmärksammas också, fin 1800S från Polen, där dessa inte kan vara allt för vanliga.
Och en vagn från Norge, som varit med på VROM tidigare, denna bil är troligen den mest lågmilade 1800:an, här från VROM 2008: http://vrom-pa-parkbanan.html, och nu har den gått hela EN mil till sen dess. 1800ES gjordes bara 1971-73 i 8077 exemplar, och ett par till ES som åkt långt för detta, från England, Nederländerna och Danmark.
Det var förvånansvärt nog ont om de gamla volvomodellerna, de äldsta hittades här, en PV 56 från 1938 och bakom den står en PV60 från 1946. PV60 var Volvos första stora volymmodell som kom att byggas i 3006 exemplar plus 500 nakna chassin åren 1946-1950.
Och en udda PV54 från 1939, detta var vanligvis sedaner men denna är byggd som pickup, huruvuda det är en originalbil eller inte är okänt.
Två tungviktarem gammal göteborgsk linjebuss modell B7750 från 1964 och denna N86 har tagit sig hit hela vägen från Nederländerna. Fin Duett stod framför entrén till museumet, denna är från 1957. Före duetten så levererades lösa chassin som olika karossmakare försåg med flak, skåp eller vad som beställdes, här syns en PV445 pickup som är gjord på detta viss av utomstående karossmakare.
Lösa leveranschassin fanns att få från 1949, och det sista PV445 chassit byggdes så sent som 1960, efterföljaren P210 gick att få på samma vis men bara 169 lösa chassin såldes, här är en P210 Duett 1961 som fått ambulanskarosseri från Grip. I maj 1962 lade man ner försäljningen av dessa nakna chassin. En till Duett med annorlunda påbyggnad utförd av Gladsax och med ett nummer för stor hytt. Volvo PV444/544 dök upp iflertal men bara en med takgök, den egendomliga takmonterade blinkersen som gfanns ett kort tag 1951-52. Och årets enda P1900, eller Volvo Sport som den egentligen hette väckte berättigad uppmärksamhet, då den dels bara gjordes i 67 exemplar, och just denna har stått undangömd i ett garage de senaste 30 åren och varit helt okänd i kännarkretsarna.
En annan speciell bil är denna Amazon kombi, för just denna är den allra sista kombin som rullade av bandet 1969.
Och i mängden gömde sig även några exepmlar av den sällsynta och eftertraktade Amazon 123GT.
Efter Amazonen tog lådformen över, här några exempel i mängden på Volvos lådor, 140/240-serien alltså.
142 från 1968 och 144GL från 1972. 164:or fanns det en hel del av och denna gröna är lite speciell, en mycket sen 75:a som är en 164TE. Det var en exportmodell som var rakt av en 264 med 164:ans front och motor. Autentisk polisbil med alla tillbehör från 1973 väckte också stor beundran.
Lite udda modeller bland boxarna, 242GT från 1979, och den vita är en 242Turbo "Blackline" USA-modell från 1982 och nyimporterad hit. 1977 fyllde Volvo 50 år och då fanns denna jubileumsmodellen i silver med särskilda emblem. 262C var Volvos exklusiva Bertoneritade coupé som fanns 1977-81 här i USA-utförande.
Några år efter 262C lagts ner uppstod 780 som en ny prestigecoupé, ritad och byggd av Bertone i Italien. Denn amodell har sina entusiaster och en hel del dök upp på VROM
I nutid är lådformen helt borttrollad, likaså slätstrukna färger. Volvo visade upp sin XC70 Surf Rescue, en tema-bil som byggdes för den stora SEMA show i Las Vegas 2007, baywatch-tema med klatchiga färger för att garantera folks uppmärksamhet.
Tripp trapp trull 57-58-59
Låt oss titta på tre fina Chevroletbilar som kommit in under sommaren. Tre årgångar på raken och ändå så stor skillnad det var hos Chevrolet.
1957 byggde Chevrolet på samma kaross som kommit två år innan, en helt ny bred front och fenor baktill gav ett helt nytt utseende. Detta år såldes 1,5 miljoner Chevrolet personbilar, och av dessa var hela 47562 Bel Air cabrioleter. 
Denna 57:a är i mycket fint skick med en hel del options och den nya 289" motorn under huven, där skicket också är likaså superfint. 
1958 var det dags för en helt ny kaross hos Chevrolet och övriga GM-bilar som nu blev en storlek större. Denna Bel Air Impala är imponerande på flera sätt. 
Vid sidan av att skicket är perfekt och inget mindre raltigenom, så är den här bilen "fully loaded" den har nästan alla options som gick att få till Impala 1958. Ciontinental-kitet bak är fabriksoption, spinnerkapslar, fenderskirts, defalska avgasutsläppen bakom och de dubbla antennerna likaså. Allt finns utom A/C, luftfjädringen, men istället sitter det årets heta nyhet, mastodontmotorn 348" som dessutom är försedd med trippelförgasare, då hette den "Super-Turbo Thrust" och gav 315 hästkrafter, till detta är denna motor dessutom kopplad till den ovanliga Turbo-flite automatlådan, som annars återfanns hos dyrare Buicks, men fanns även som tillval till Impala. detta var en komplicerad låda med tre turbiner som ombesörjde en slags steglös växling. 
Inuti, allt i nyskick eller bättre, tonade rutor, elstyrd soffa, elhissar, styr & bromsservo, och växelvälajren till den ovanliga Turbo-fliten på rattstången. på brädan sitter ett prisma som kallas "traffic light viewer" elektrisk klocka finns också och under brädan skymtar en "tissue dispenser", näsduksbehållare alltså. Dessutom har den den dyra självsökande transistorradion "Wunder-Bar" och med högtalare både fram och bak. En sällsynt extrafiness som jag aldrig sett på en Wunder-Bar förut, en ratt för att reglera ljudet mellan fram och bakhögtalare. 
1958 års påkostade kaross varade bara ett år, för 1959 kom GM ut med helt nya modeller och en helt ny look, lägre, längre och bredare än förr. Denna 59:a är ovanstående 1958 Impalas raka motsats. Det är en Bel Air, som nu var degraderad till mellanmodell medans Impala blev en egen modellserie snäppet ovanför. Denna är i ganska gott bruksskick, och är en "no frills car" en basic fyrsdörrars sedan i princip helt utan utrustning, förutom V8 och tvåstegad Powerglide automatlåda och backspeglar som till och med det var tillbehör de flesta bilar i USA 1959. 
Chevrolet De Ville
Chevrolet De Ville? Ja, det har funnits, fast egentligen inte heller. Detta var en australiensisk Holden Statesman som fick heta De Ville när den gick på export till bland annat Thailand, året är 1972.
Italienskor i bagaget
En svit igen på temat italienska flickor och vackra bilar från samma ursprungsland.
Lancia Flaminia berlina 1957, med mycket rymlig koffert
ALfa romeo Montreal, 1972
Alfa romeo Alfasud, shoppingkärra för 80-talet
Mer rymligt än man kan tro i nya Alfa Romeo GTV Spider.
Lancia Flaminia berlina 1957, med mycket rymlig koffert
ALfa romeo Montreal, 1972
Alfa romeo Alfasud, shoppingkärra för 80-talet
Mer rymligt än man kan tro i nya Alfa Romeo GTV Spider.
udda Giardinettas
Lite ovanliga engelska stationsvagnar har tidigare setts här:http://egendomliga-engelska-estates.html och här: http://udda-fran-uk-mer-wagons.html. Nu tittar vi lite på en del italienska ovanligheter och specialare.
Giardinetta är det allmänna namnet på stationsvagnar i italien, som närmast betyder liten gårdsbil.
Lancia Artena byggd av Stabilimenti Farina 1940 med tillnamnet "Ministrale" som antyder att den är gjord för regeringens bruk.
elegant "woodie" från Viotti på Fiat 1100L, 1946
och en tvådörrars Fiat 1100 "Weekendina" från Boneschi 1947.
Elegant Giardinetta med sportigt snitt på Alfa Romeos stora 6C/2600 chassi från Farina 1947.
Dessa var oftast specialbeställningar alternativt byggda i små serier på uppdrag av återförsäljare, och få av dessa har överlevt, men denna eleganta Lancia Aprilia byggd av Lombardi 1948 har gjort det.
En annan Aprilia från samma år fast byggd av Frua.
Moretti är en doldis bland italienska biltillverkare men har skrivits lite om innan här: http://morettis-mannekang.html Moretti Cita presenterades 1948.
Och en Moretti 600 Giardientta på bilsalong 1950
Utileta Frasca kallades den här vagnen byggd av det ganska okända Ansaloni på Fiat 1100E 1952, antagligen är den byggd för utställningsbruk.
En ganska klumpig vagn byggd av Viotti 1954 på Fiat 615N-chassi som egentligen var en lätt lastbilsmodell.
Alfa Romeo 1900 från Frua 1954
Fiat 1100 "Roberta" från Fissore 1959, antagligen också bara menad som utställningsobjekt.
Viotti byggde en liten serie av dessa Fiat 600 Giardinettas 1959.
Och dom byggde även en serie av dessa eleganta Lanica Appia stationsvagnar 1959.
Alfa romeo erbjöd på sextiotalet sin Giulia som stationsvagn fast dom kom att byggas av Colli.
Och en prototyp för Alfa romeo gjordes av Pavesi 1968.
1966 byggde Carozzeria Touring den extrema Lamborghini Flying Star 2, som tekniskt sett var en ren sportkombi.
Lamborghini har byggt en enda stationsvagn till, och det var ett specialbygge på den monstruösa LM002 1989 som kanske inte blev så mycket vackrare som skåpvagn, men beställaren, sultanen av Brunei var nog nöjd ändå.
Alfa romeo 90 byggdes aldrig som kombi, men Marazzi gjorde en ellerett par stycken på beställning, 1985.
Fiat Elba var en säregen modell som byggdes i brasilien och var baserad på Fiat Uno. Dessa exporterades till Italien där de såldes som Innocenti.
Carozzeria Touring har återuppstått och 2008 visade man upp "Bellagio" som är en sportkombiversion av Maserati Quattroporte
Giardinetta är det allmänna namnet på stationsvagnar i italien, som närmast betyder liten gårdsbil.
Lancia Artena byggd av Stabilimenti Farina 1940 med tillnamnet "Ministrale" som antyder att den är gjord för regeringens bruk.
elegant "woodie" från Viotti på Fiat 1100L, 1946
och en tvådörrars Fiat 1100 "Weekendina" från Boneschi 1947.
Elegant Giardinetta med sportigt snitt på Alfa Romeos stora 6C/2600 chassi från Farina 1947.
Dessa var oftast specialbeställningar alternativt byggda i små serier på uppdrag av återförsäljare, och få av dessa har överlevt, men denna eleganta Lancia Aprilia byggd av Lombardi 1948 har gjort det.
En annan Aprilia från samma år fast byggd av Frua.
Moretti är en doldis bland italienska biltillverkare men har skrivits lite om innan här: http://morettis-mannekang.html Moretti Cita presenterades 1948.
Och en Moretti 600 Giardientta på bilsalong 1950
Utileta Frasca kallades den här vagnen byggd av det ganska okända Ansaloni på Fiat 1100E 1952, antagligen är den byggd för utställningsbruk.
En ganska klumpig vagn byggd av Viotti 1954 på Fiat 615N-chassi som egentligen var en lätt lastbilsmodell.
Alfa Romeo 1900 från Frua 1954
Fiat 1100 "Roberta" från Fissore 1959, antagligen också bara menad som utställningsobjekt.
Viotti byggde en liten serie av dessa Fiat 600 Giardinettas 1959.
Och dom byggde även en serie av dessa eleganta Lanica Appia stationsvagnar 1959.
Alfa romeo erbjöd på sextiotalet sin Giulia som stationsvagn fast dom kom att byggas av Colli.
Och en prototyp för Alfa romeo gjordes av Pavesi 1968.
1966 byggde Carozzeria Touring den extrema Lamborghini Flying Star 2, som tekniskt sett var en ren sportkombi.
Lamborghini har byggt en enda stationsvagn till, och det var ett specialbygge på den monstruösa LM002 1989 som kanske inte blev så mycket vackrare som skåpvagn, men beställaren, sultanen av Brunei var nog nöjd ändå.
Alfa romeo 90 byggdes aldrig som kombi, men Marazzi gjorde en ellerett par stycken på beställning, 1985.
Fiat Elba var en säregen modell som byggdes i brasilien och var baserad på Fiat Uno. Dessa exporterades till Italien där de såldes som Innocenti.
Carozzeria Touring har återuppstått och 2008 visade man upp "Bellagio" som är en sportkombiversion av Maserati Quattroporte
en dag i måsvingefabriken
Här bygger man drömbilen, den ultimata supersportbilen av sin tid Mercedes Benz 300SL, bland det dyrtaste, snabbaste och exklusivaste på hjul under femtiotalet.
På en särskild monteringslina i Untertürkheim, Stuttgart skedde produktionen på rent hantverksmässig basis, varje bil skulle uppfylla de högsta av kvalitetskrav, och prestanda.
den legendariska 300SL föregicks av ett antal tävlingsversioner, innan man föreslog att göra en civiliserad version av racerbilen, 300SL stod för den tre liter stora motorn och nomenklaturen "Sport Leicht". Produktionen startade i Mars 1955 och man byggde bara 1400 bilar fram till och med 1957.
Motorn var en treliters sexa som hade försetts med mekanisk direktinsprutning från Bosch, effekten var på 215hk och det räckte för att gen den runt 1000 kilo tunga bilen en toppfart på 260km/h, snabbast bland produktionsbilar på sin tid. Just måsvingedörrarna var ingen designgimmick, det var en nödvändighet på grund av bilens komplicerade rörramschassi som gjorde att man kunde hålla vikten väldigt lågt och ändå få ett extremt styvt chassi. Men det kostade att ligga på topp, en 300SL kostade lika mycket som TVÅ Cadillac Eldorado i USA, dit merparten av produktionen såldes.
En av världens vackraste bilmodeller genom tiderna, med sina berömda måsvingar, men dock var Mercedes inte först med denna dörrkonstruktion: http://gomolzigs-masvinge.html
På en särskild monteringslina i Untertürkheim, Stuttgart skedde produktionen på rent hantverksmässig basis, varje bil skulle uppfylla de högsta av kvalitetskrav, och prestanda.
den legendariska 300SL föregicks av ett antal tävlingsversioner, innan man föreslog att göra en civiliserad version av racerbilen, 300SL stod för den tre liter stora motorn och nomenklaturen "Sport Leicht". Produktionen startade i Mars 1955 och man byggde bara 1400 bilar fram till och med 1957.
Motorn var en treliters sexa som hade försetts med mekanisk direktinsprutning från Bosch, effekten var på 215hk och det räckte för att gen den runt 1000 kilo tunga bilen en toppfart på 260km/h, snabbast bland produktionsbilar på sin tid. Just måsvingedörrarna var ingen designgimmick, det var en nödvändighet på grund av bilens komplicerade rörramschassi som gjorde att man kunde hålla vikten väldigt lågt och ändå få ett extremt styvt chassi. Men det kostade att ligga på topp, en 300SL kostade lika mycket som TVÅ Cadillac Eldorado i USA, dit merparten av produktionen såldes.
En av världens vackraste bilmodeller genom tiderna, med sina berömda måsvingar, men dock var Mercedes inte först med denna dörrkonstruktion: http://gomolzigs-masvinge.html
Cars&Planes - Frecce Tricolori
Supersportbilen Pagani Zonda har av nån anledning en profil som är slående lik flygplanet i bakgrunden, Aermacchi MB-339, Italienska flygvapnets skol och attackflygplan.
Dessa flygs också av Frecce_tricolori, italienska flygvapnets konstflygningsgrupp , som här stolt står uppradade med Aermacchin och Paganin.
Dessa flygs också av Frecce_tricolori, italienska flygvapnets konstflygningsgrupp , som här stolt står uppradade med Aermacchin och Paganin.
The Melin Collection - Thunderbirds
1956 kostade en Ford Thunderbird 3151 dollar i baspris och det såldes 15631 av dessa. En av dom hamnade hos Lois Lott i Salt Lake City, Utah.
Santa Ana 1963 och Barbara Baletta vid sin Thunderbird av 1957 års modell. 1957 var sista året för den rent tvåsitsiga karossen men fick ände en kaross som skiljer sig från de tidigare 55-56:orna. 3408 dollar var listpriset 1957 och 21380 stycken såldes.
Året är 1968 och vi är i Garden Grove, Orange county, Kalifornien. Ronald Vaughan står vid sin Thunderbird av 1959 års modell. Ny kostade denna coupe 3606 dollar, plus extrautrustning och skatter. 1968 kostade dock en sån här gammal "Squarebird" säkerligen inte många dollar begagnad.
Hela 57195 coupéer byggdes samt 10261 cabrioleter 1959 den nya fyrsitsiga stora Thudnerbirden "Squarebird" blev en säljfrangång.
1961 var det dags för en ny kaross för Thunderbirden, "square"-looken var borta men man behöll den fyrsitsig. Här står Torsten Olson i Huntington Beach vid sin nya 'bird 1961. 4170 dollar kostade en sån här coupe och 62535 stycken såldes, plus 10516 öppna Thunderbirds.
Denna kaross behälls istort sett fram till och med 1966, här ser vi Ragner Berg någonstans längs en county road i Kalifornien med sin nya Thunderbird 1963.
och den här grabben sitter också på en 63:a coupé, någonstans i SAnta Ana. Nu fanns fyra alternativ, standardcoupén kostade 4445 dollar och var också den vanligaste med 42806 exemplar. Detta är en Landau coupe med de karakteriska "landau"-järnen på takstolparna, den kostade 4548 dollar och fann 14139 köpare detta år. Vanliga cabrioleten byggdes i 5913 exemplar och så fanns även en strikt tvåsitsig 'bird igen, Sports Roadster som dock bara fann 455 köpare detta år och kostade hela 5563 dollar.
1964 fick den ett facelift, sports roadstern var borta men man kunde dock för 269 dollar köpa tll ett "tonneau cover" att sätta över baksätet för att få den temporärt tvåsitsig. Här ser vi en okänd dam i SAnta Ana vid sin nya Thunderbird Landau coupe, som såldes i 22715 exemplar detta år och kostade 4589 dollar. Den vanliga coupén såldes i hela 60552 exemplar.
Santa Ana 1963 och Barbara Baletta vid sin Thunderbird av 1957 års modell. 1957 var sista året för den rent tvåsitsiga karossen men fick ände en kaross som skiljer sig från de tidigare 55-56:orna. 3408 dollar var listpriset 1957 och 21380 stycken såldes.
Året är 1968 och vi är i Garden Grove, Orange county, Kalifornien. Ronald Vaughan står vid sin Thunderbird av 1959 års modell. Ny kostade denna coupe 3606 dollar, plus extrautrustning och skatter. 1968 kostade dock en sån här gammal "Squarebird" säkerligen inte många dollar begagnad.
Hela 57195 coupéer byggdes samt 10261 cabrioleter 1959 den nya fyrsitsiga stora Thudnerbirden "Squarebird" blev en säljfrangång.
1961 var det dags för en ny kaross för Thunderbirden, "square"-looken var borta men man behöll den fyrsitsig. Här står Torsten Olson i Huntington Beach vid sin nya 'bird 1961. 4170 dollar kostade en sån här coupe och 62535 stycken såldes, plus 10516 öppna Thunderbirds.
Denna kaross behälls istort sett fram till och med 1966, här ser vi Ragner Berg någonstans längs en county road i Kalifornien med sin nya Thunderbird 1963.
och den här grabben sitter också på en 63:a coupé, någonstans i SAnta Ana. Nu fanns fyra alternativ, standardcoupén kostade 4445 dollar och var också den vanligaste med 42806 exemplar. Detta är en Landau coupe med de karakteriska "landau"-järnen på takstolparna, den kostade 4548 dollar och fann 14139 köpare detta år. Vanliga cabrioleten byggdes i 5913 exemplar och så fanns även en strikt tvåsitsig 'bird igen, Sports Roadster som dock bara fann 455 köpare detta år och kostade hela 5563 dollar.
1964 fick den ett facelift, sports roadstern var borta men man kunde dock för 269 dollar köpa tll ett "tonneau cover" att sätta över baksätet för att få den temporärt tvåsitsig. Här ser vi en okänd dam i SAnta Ana vid sin nya Thunderbird Landau coupe, som såldes i 22715 exemplar detta år och kostade 4589 dollar. Den vanliga coupén såldes i hela 60552 exemplar.
En solig kväll på Råda
En vagn som passar utmärkt i säterimiljön på Råda, Buick tourer från 1929 som registrerades första gången med nummer A14 på Kungliga hovstallet i Stockholm. Detta var kung Gustaf V:s nya förnämliga jaktvagn. Den har tidigare visats bland annat här: http:/en-lordag-vid-lodose-museum.html
Muskelbilseran representerades av dessa två fina GM-produkter, Chevelle SS med 396"-motor från 1969 och en lika fin Pontiac Luxury Le Mans från 1972. Samtida med dessa var den innovativa NSU Ro80, som byggdes 1968-77, denna är från 1968. Samtidigt i Sverige, så åkte vi såna här, SAAB 96 V4.
Brittiskt i säteriparken, Jaguar XJ-S, årgång 1993 och en tuff TVR Chimaera från 1996. Chevrolet Corvette från 1960 med den ovanliga insprutningsmotorn visades närmare här: http://en-mulig-tisdag-pa-rada.html. Volkswagen typ 2 som pickup är en ovanlgi syn idag och denna 66:a var mycket fin också.
Och i kvällsolen rullar en fint patinerad Ford cab från 1940 iväg.
Vidunderligt och förunderligt - Duesenberg model H
Duesenberg, mest känt som tillverkare av de dyraste lyxbilarna som gick att uppbringa i USA, men innan dess byggde man även en del motorer för båtar och flyg. Under första världskriget hade han fått licens från Bugatti att bygga deras U-16 flygmotor men det hann bara byggas ett 40-tal innan krigsslutet kom och och detta var inte längre nödvändigt.
Under tiden hade Duesenberg börjat rita på en egen motor, en enorm V16 maskin, som kom att byggas i bara fyra provexemplar, model H.
Model H var gigantisk, dubbeltändning, tryckluftsstart och var en toppventilsmotor. Tre ventiler per cylinder satt så klyftigt monterade på vertikala vippor att avgasventilerna kunde värma upp inkommande luft till insugsventilen, som i sin tur hade som sekundär uppgift att kyla avgasventilerna. Blockets gjutning och foderkonstruktion var också speciellt, mycket av erfarenheten hade man tagit från sina framgångar med racerbilar.
Men dock inte i den här storleken, model H hade sexton cylindrar och en total slagvolym på enorma 55,6 liter, 3393 kubiktum!
Här syns vipparmskonstruktionen på den smala V16-motorn, och hur symmetriskt vackert denna rena mekanik kan bilda en estetisk skönhet.
Motorn gav en effekt på runt 800 hästkrafter och trots att man hade byggt motorn så lätt som det gick i detta kolossalformat så hade model H en liten nackdel, 1919 fanns helt enkelt inget flygplan stort nog att sätta den i.
Under tiden hade Duesenberg börjat rita på en egen motor, en enorm V16 maskin, som kom att byggas i bara fyra provexemplar, model H.
Model H var gigantisk, dubbeltändning, tryckluftsstart och var en toppventilsmotor. Tre ventiler per cylinder satt så klyftigt monterade på vertikala vippor att avgasventilerna kunde värma upp inkommande luft till insugsventilen, som i sin tur hade som sekundär uppgift att kyla avgasventilerna. Blockets gjutning och foderkonstruktion var också speciellt, mycket av erfarenheten hade man tagit från sina framgångar med racerbilar.
Men dock inte i den här storleken, model H hade sexton cylindrar och en total slagvolym på enorma 55,6 liter, 3393 kubiktum!
Här syns vipparmskonstruktionen på den smala V16-motorn, och hur symmetriskt vackert denna rena mekanik kan bilda en estetisk skönhet.
Motorn gav en effekt på runt 800 hästkrafter och trots att man hade byggt motorn så lätt som det gick i detta kolossalformat så hade model H en liten nackdel, 1919 fanns helt enkelt inget flygplan stort nog att sätta den i.
Sista leveransen till Waidele 1939
Waideles berömda musikaffär i Göteborg har här fått en stor laddning Telefunken radioapparater, och detta bör nog vara det sista lasset på ett bra tag framöver för datumet är mitten av Augusti 1939, bara veckor innan kriget bryter ut. Leveransbilen är en Chevrolet årsmodell 1938 och dessa lättare lastbilsmodeller hette series HC detta år. Hytten och skåpet är troligtvis svenskbyggt.
Waidele låg på Fredsgatan och låg i Arkaden, som revs i början på 70-talet. Kvarteret ändrades om och Waidele hamnade nästan där det legat förut fast nu hette det Fredsgatan. Där fanns man kvar till 1996, då en epok gick i graven. Skivaffären Waidele fortsatte dock verksamheten i mindre skala.
Waidele låg på Fredsgatan och låg i Arkaden, som revs i början på 70-talet. Kvarteret ändrades om och Waidele hamnade nästan där det legat förut fast nu hette det Fredsgatan. Där fanns man kvar till 1996, då en epok gick i graven. Skivaffären Waidele fortsatte dock verksamheten i mindre skala.
Tidsresan till Uddevalla
En gång om året vrider man tillbaks klockan i Uddevallatrakten och kör evenemanget Old Style Weekend, och den stora höjdpunkten i detta är det brömda backracet i grusbacken som denna dag heter Devils Peak.
Hot rod och custom gäller, besöksparkeringen fylls ganska fort av alla dessa skapelser som företrädelsevis är av Fordursprung.
Brutalt svårslaget stuk, så här hade nog iten Henry Ford i sin vildaste fantasi kunna tänka sig vad folk skulle göra med hans model A, dessutom över 80 år efter att den introducerades.
Inuti denna gråa tudor hittar vi dagens mest hardcore inredning, inget för veklingar.
Som motvikt så dyker det också upp en hel del fina originalare med, årgång 1956 och före gäller för att få stå på finparkeringen givetvis. Fin Chrysler New Yorker från Norge och som ju är från just 1956. förkrigscoupéer, Plymouth från 1940 samt en ovanlig De Soto från 1941 och en mycket ovanlig Nash Statesman Super från 1951. Just dessa fascinerande och innovativa Nash har berörts inan här: nash-den-baddbara-bilen.html och luckoppning.html
De SOto cabriolet från 1947 med sin maffiga vattenfallsgrill. Två Cadillacs från 1952 den vänstra är en Coupe De Ville och till höger en Fleetwood 75 limousine. Willys Jeep från kriget är också "rätt" att anlända med.
Ett annat fordon från krigsåren som många undrade över vad det var. Det är en trehjuling som tillverkades av NV 1942. Flera andra motorcykeltillverkare som t ex Rex, Monar5k och även General Motors i Stockolm knåpade ihop sådana här små nyttofordon. Oftast med elmotor, men många fick vanliga mc-mootrer monterade när ransoneringen var över, denna har en encylindrig motor från Villiers.
ett annat ekipage som väckte stor uppmärksamhet vid ankomsten, Lången med sin gigantiska Peterbilt som innan sågs här: http://naket-pa-naas.html
LA Salle är ingen vanlig bil i sammanhanget, eller alls för den delen, denna tuffa coupe är från 1939 Hudson dök det upp många av, denna "limpa" behöver inte byggas om för den var nästan custom från fabrik med sin låga spolformade kaross, här syns "limpor" från 1953, 1952 samt 1949.
De Soto coupe från 1946 har också en kaross som inte behöver några customtricks. Ford 1949-50 kallades för "shoebox Ford" när den var ny för då ansågs denna kaross kantig, här en "semi-custom" '49:a som rullar in. Mercurys 49-51 årgångar har varit populära att bygga custom på ända sen de var ffabriksnya, här kommer två tuffa 51:or rullades in över krönet. En annan bil som är tuff precis som den är, tämligen original Buick Super sedanet från 1949.
Volkswagen är egentligen inte helt "rätt" i sammanhanget men denna har alla klassiska rod och customtricks, snyggt och genomtänkt bygge som syns flitigt ute på tillställningar under säsongen.
Så börjar det bli dags för själva backracet uppför dynamitbacken, som denna helg får heta Devils Peak. Och vid pace caren står ingen mindre än Kent Vikmo aka Jack Baymoore som är mer eller mindre spindeln i nätet för hela Old Style Weekend.
Så drar racet igång, först åks det karavan uppför backen, sen själva tävlingen. Två vändor uppför devils peak på jämnast möjliga tid, fast just det tävlingsmomentet har inte alltid högsta prioritet balnd deltagarna
Så avslutas det med defiliering nedför backen mot startområdet igen.
Ett av de deltagande ekipagen är värt att titta lite närmare på, en Chevrolet 55:a byggd som en så kallad "Gasser" Senare delen av 50-talet och 60-talet hade man nån idé om att det var en fördel med höga, stela framvagnar i dragracing. utvecklingen av dessa Gassers kom senare i evolutionen bli Street Altereds och Pro Street-bilar.
På väg ifrån och på väg mot fortsatta begivienhter på själva träffomrpdet vid backamo, A-Ford rod och en tämligen original Chevrolet från 1934. Kurre från Vårgårda med sin Dodge från 1929 och en busig Plymouth från 1950 som tappat taket.
Hudson får lite översyn innan avfärd av sin besättning, tidstypiska kläder, frisyrer och bilar i sin helhet, rätt stil är A och O i de här kretsarna.
En särling som syntes i karavanen ut är ju den välkända Husbilen som även fungerar som tidningen Klassikers rullande redaktion. Bara två av dessa husbilsprototyper byggdes 1965 baserade på SAAB-mekanik, otroligt nog finns båda två bevarade, ett kulturunikum på väg helt enkelt, och tack för skjutsen också, Claes.
Hot rod och custom gäller, besöksparkeringen fylls ganska fort av alla dessa skapelser som företrädelsevis är av Fordursprung.
Brutalt svårslaget stuk, så här hade nog iten Henry Ford i sin vildaste fantasi kunna tänka sig vad folk skulle göra med hans model A, dessutom över 80 år efter att den introducerades.
Inuti denna gråa tudor hittar vi dagens mest hardcore inredning, inget för veklingar.
Som motvikt så dyker det också upp en hel del fina originalare med, årgång 1956 och före gäller för att få stå på finparkeringen givetvis. Fin Chrysler New Yorker från Norge och som ju är från just 1956. förkrigscoupéer, Plymouth från 1940 samt en ovanlig De Soto från 1941 och en mycket ovanlig Nash Statesman Super från 1951. Just dessa fascinerande och innovativa Nash har berörts inan här: nash-den-baddbara-bilen.html och luckoppning.html
De SOto cabriolet från 1947 med sin maffiga vattenfallsgrill. Två Cadillacs från 1952 den vänstra är en Coupe De Ville och till höger en Fleetwood 75 limousine. Willys Jeep från kriget är också "rätt" att anlända med.
Ett annat fordon från krigsåren som många undrade över vad det var. Det är en trehjuling som tillverkades av NV 1942. Flera andra motorcykeltillverkare som t ex Rex, Monar5k och även General Motors i Stockolm knåpade ihop sådana här små nyttofordon. Oftast med elmotor, men många fick vanliga mc-mootrer monterade när ransoneringen var över, denna har en encylindrig motor från Villiers.
ett annat ekipage som väckte stor uppmärksamhet vid ankomsten, Lången med sin gigantiska Peterbilt som innan sågs här: http://naket-pa-naas.html
LA Salle är ingen vanlig bil i sammanhanget, eller alls för den delen, denna tuffa coupe är från 1939 Hudson dök det upp många av, denna "limpa" behöver inte byggas om för den var nästan custom från fabrik med sin låga spolformade kaross, här syns "limpor" från 1953, 1952 samt 1949.
De Soto coupe från 1946 har också en kaross som inte behöver några customtricks. Ford 1949-50 kallades för "shoebox Ford" när den var ny för då ansågs denna kaross kantig, här en "semi-custom" '49:a som rullar in. Mercurys 49-51 årgångar har varit populära att bygga custom på ända sen de var ffabriksnya, här kommer två tuffa 51:or rullades in över krönet. En annan bil som är tuff precis som den är, tämligen original Buick Super sedanet från 1949.
Volkswagen är egentligen inte helt "rätt" i sammanhanget men denna har alla klassiska rod och customtricks, snyggt och genomtänkt bygge som syns flitigt ute på tillställningar under säsongen.
Så börjar det bli dags för själva backracet uppför dynamitbacken, som denna helg får heta Devils Peak. Och vid pace caren står ingen mindre än Kent Vikmo aka Jack Baymoore som är mer eller mindre spindeln i nätet för hela Old Style Weekend.
Så drar racet igång, först åks det karavan uppför backen, sen själva tävlingen. Två vändor uppför devils peak på jämnast möjliga tid, fast just det tävlingsmomentet har inte alltid högsta prioritet balnd deltagarna
Så avslutas det med defiliering nedför backen mot startområdet igen.
Ett av de deltagande ekipagen är värt att titta lite närmare på, en Chevrolet 55:a byggd som en så kallad "Gasser" Senare delen av 50-talet och 60-talet hade man nån idé om att det var en fördel med höga, stela framvagnar i dragracing. utvecklingen av dessa Gassers kom senare i evolutionen bli Street Altereds och Pro Street-bilar.
På väg ifrån och på väg mot fortsatta begivienhter på själva träffomrpdet vid backamo, A-Ford rod och en tämligen original Chevrolet från 1934. Kurre från Vårgårda med sin Dodge från 1929 och en busig Plymouth från 1950 som tappat taket.
Hudson får lite översyn innan avfärd av sin besättning, tidstypiska kläder, frisyrer och bilar i sin helhet, rätt stil är A och O i de här kretsarna.
En särling som syntes i karavanen ut är ju den välkända Husbilen som även fungerar som tidningen Klassikers rullande redaktion. Bara två av dessa husbilsprototyper byggdes 1965 baserade på SAAB-mekanik, otroligt nog finns båda två bevarade, ett kulturunikum på väg helt enkelt, och tack för skjutsen också, Claes.
374-140-102
den något besynnerliga titeln är ett "model breakdown" Vad som kommit in här är en riktigt sällsynt bil, 1971 var både cabrioleter och muskelbilar på väg ut, och en muskelbilscabbe från detta år var ingen het modell. 1971 var sista året Plymouth Cuda/Dodge Challenger gick att få som cabriolet, hos GM:s rivalmodeller Firebird och Camaro fanns inga öppna bilar alls längre.
Men hos Plymouth beslöt man att erbjuda öppna bilar ett år till, men bara 374 kunder ville ha en 'Cuda utan tak detta år.
OPch här kommer vi till vad som kallas model breakdown, 374 'Cuda cabbar, varav 140 stycken av dessa var i utförandet 'Cuda 340, med 275 hästarns motorn på 340 kubiktum. Förvånande nog hade hela 102 automatlåda som denna, annars var ofta fyrväxlad manuell ett vanligt tillval på muskelbilar av den här klassen, men det satt dock bara i 30 stycken och ännu mer sällsynt var treväxlad låda som bara beställdes till åtta bilar.
Motorummet med 340" och det så kallade Shakerscoopet som sitter direkt på luftrenaren, och den förtydligande "shaker"dekalen är på plats med. I övrigt ett pedantiskt renoverat mottrum med alla korrekta detaljer.
Inredningen är smått spartansk i dessa Cudor, svart vinyl och smala säten, här syns automatlådans växelspak i mittkonsollen.
en mycket ovanlig bil i minutiöst fint skick som nu har kommit till vårt land alltså.
Men hos Plymouth beslöt man att erbjuda öppna bilar ett år till, men bara 374 kunder ville ha en 'Cuda utan tak detta år.
OPch här kommer vi till vad som kallas model breakdown, 374 'Cuda cabbar, varav 140 stycken av dessa var i utförandet 'Cuda 340, med 275 hästarns motorn på 340 kubiktum. Förvånande nog hade hela 102 automatlåda som denna, annars var ofta fyrväxlad manuell ett vanligt tillval på muskelbilar av den här klassen, men det satt dock bara i 30 stycken och ännu mer sällsynt var treväxlad låda som bara beställdes till åtta bilar.
Motorummet med 340" och det så kallade Shakerscoopet som sitter direkt på luftrenaren, och den förtydligande "shaker"dekalen är på plats med. I övrigt ett pedantiskt renoverat mottrum med alla korrekta detaljer.
Inredningen är smått spartansk i dessa Cudor, svart vinyl och smala säten, här syns automatlådans växelspak i mittkonsollen.
en mycket ovanlig bil i minutiöst fint skick som nu har kommit till vårt land alltså.
I bilskolan 1920
Bröderna Einar och John Hellsén startade tidigt Chaufförskola i Söderhamn. Bilar var dyra pjäser därför är de närmaste två lite ålderstigna vagnar. Längst till höger en tvåsitsig runabout av märket Brush. Ett kortlivat amerikanskt märke som tillverkades åren 1907-13 i Detroit, denna troligen en model D från runt 1910.
I mitten står en Flanders model 20, också det ett kortlivat märke lanserat 1909 av E.M.F och kom att ingå i Studebaker från 1911 och lades ned året efter. Den ljusa bilen är däremot ett nytillskott, en Briscoe tourer från runt 1920. Benjamin Briscoe var tidigare chef hos Maxwell innan han 1914 startade i egen regi. Briscoe lades dock ned redan 1921.
1920 fanns det ungefär 5000 bilar i Sverige med en sådan trängsel på vägarna och i städerna var det alltså nödvändigt med att utbilda förare i skötsel och hantering av seklets stora nymodighet, automobilen. Körkortsprov hade redan införts 1906 och gradvis skärptes kraven med den ökande bilismen.
I mitten står en Flanders model 20, också det ett kortlivat märke lanserat 1909 av E.M.F och kom att ingå i Studebaker från 1911 och lades ned året efter. Den ljusa bilen är däremot ett nytillskott, en Briscoe tourer från runt 1920. Benjamin Briscoe var tidigare chef hos Maxwell innan han 1914 startade i egen regi. Briscoe lades dock ned redan 1921.
1920 fanns det ungefär 5000 bilar i Sverige med en sådan trängsel på vägarna och i städerna var det alltså nödvändigt med att utbilda förare i skötsel och hantering av seklets stora nymodighet, automobilen. Körkortsprov hade redan införts 1906 och gradvis skärptes kraven med den ökande bilismen.
Rydal revisited
Det blev en liten torsdagstur till Rydal igen som ju är ett trevligt ställe lite i utkanten av min aktionsradie för en vardagskväll.
Roddar på Rydal, T-23 och T-27 eller "bucket-T" som dessa baljor vagt baserade på Ford model T brukar kallas. Ford 1936 coupe i riktigt fin finish rullar också in. Ludwigssons är väl förknippade med denna gråa '32 rod som även kör låga nior på strippen, men vad gör man när familjen växer, skaffar familjebil? 
Näe, vi bygger en rod till och sätter barnstolar i bägge! 
mer i Rydal på temat R, denna RPB var en oväntad syn. Ett stycke svensk sportvagnshistoria som är tämlig okänd för de allra flesta idag men RPB i Burträsk byggde ett par hundra bilar både kompletta och i byggsats i slutet av sextiotalet. Bottenplattan är Volkswagen motorerna togs både från VW och Porsche. Idag räknar man att 22 stycken har överlevt, en handfull av dessa är i trafik och just denna har stått undangömd på en loge i nästan 40 år innann den kom ut dagsljuset igen. RPB stod för "Racing Plast Burträsk" 
mer sportigt, vacker Austin Helaey från 1959 dök upp med. 
Och en tidig Volvo PV444 från 1953 
Äldst vid Rydal denna torsdag, en fin Chevrolet National från 1928 
Näst äldst, Fin Ford från 1937 och fler fina Fordar på plats var bland annat denna superfina Mustang 2+2 fastback. Ford Fairlane Victoria 1956 och Fairlane 500 Skyliner årgång 1957. 
Sunliner Jr.
Trampbilar har förkommit lite sporadiskt här innan som t ex: pa-trampen-i-moskva.html.
Donaldson Company i Kansas erbjöd denna näpna minitayr av Ford fairlane Sunliner till juniorerna 1957.
Donaldson Company i Kansas erbjöd denna näpna minitayr av Ford fairlane Sunliner till juniorerna 1957.
Georges novamente
Dags för en garagekoll igen, Georges shop i Brasilia tittatde vi in i höstas:
http://2010/october/na-garagem-de-georges.html
Återbesök hos George.
Hot rodbuyggande, Luiz med en Ford 32 roadster
Samma vagn med motor, skärmar mm provmonterat
A-Ford med sidventilare, Ford började bygga bilar i brasilien redan 1925 så det finns realtivt gott om objekt kvar. 
Två tudors syns här, samt El Caminon från förra avsnittet och en "Kombi" som brasiliens Volkswagen typ2 buss heter, detta en tidig modell. 
Ännu en tudorkaross, Ford model A
En Chevrolet 1940 färdigbyggd, kraftigt moddad på alla sätt och vis. 
Chevrolet 1956 finns det också gott om i Brasilien ett par visades i förra avsnittet, en av dom har genomgått förvandlingen till "Black bitch" 
Black Bitch på lyften 
och så lite garageparty och öppet hus, tuff 2-dörrrars Chevrolet Yeoman wagon beskådas
och inne bland flatheadmotorerna hittar vi Luiz igen, Saude!
1942 Blackout
Popular Science informerar allmänheten om hur din bil skall mörkläggningsutrustas. Kriget kom till USA i december 1941, strax därefter upphörde all civil fordonstillverkning, och starka restriktioner lades på den trafik som fanns.
Windowers
Windowers tillhörde de äldre i skrået, firman grundades redan år 1600 men var då sadelmakare och tillverkade övrig utrustning för ryttare. I industrialismens era började man producera vagnar av hög kvalité och dessa blev populära hos kungahus och styrande inom det brittiska imperiet. När bilen började vinna mark så kom man tidigt att erbjuda karosserier för dessa, främst Rolls Royce kom att kläs med Windowers högkvalitativa och välrenommerade karosser.
Tidig annons för Windowers "shooting brake" karosseri, mer om shooting brakes förklarades här:
http://svammelsurium.blogg.se/2009/march/karosslara-del-5.html
De stomrika maharadjorna i Indien fattade tidigt tycke för Rolls Royce och Windowers blev flitigt anlitade av dessa för att bygga en hel del häpnadsväckande karosser, denna tourer för Kumar av Vizianagram byggdes 1925. Karossen handknackades i aluminium och högglanspolerades.
En annan liknade kaross åt Rajan av Nanpara på Phantom-chassi finns bevarad än idag. Chassit hade nummer 6YC och färdigställdes 1925, poleringsarbetet skall ha tagit över 400 timmar.
En annan indien-bil på Rolls Royce Phantomchassi med högglanspolerad limousinekaross aluminium från 1927 för maharadjan av Johore
En lackerad tourerkaross däremot i himmelsblått, Phantom 1925.
Coupé med speciell karaktär på det mindre Rolls Royce Twenty-chassit 1925.
Bentley 8litre som sport coupe, eller cabriolet faux som det också heter med detta cabrioletliknande men fasta tak, 8litre byggdes i 100 exemplar jämt 1930-31.
sedan/sedanca de ville var en exklusiv karossstil, dock är denna byggd på det billigare 20HP chassit 1928. Detta är en sedanca då det är öppet mellan fram och baksäte.
20HP efterträddes av 20/25-modellen här en sådan 1930 med lightweight sport touring kaross från Windowers.
Limousine på 20/25,1934
Enorm sportcoupe på Phantom II byggd för en Robert E. McAlpine 1932
Vid den här tiden kom det fler och fler karosser även till Bentleys modeller från Windowers, här en 3½litre sedanca cabriolet från 1934. senare kom denna typ av cab att kallas "three position drophead" i England. Man kunde ha den som coupé, halvcab med täckt bakdel som på bilden , eller helt nedfälld.
Antalet jobb som inte involverade Rolls eller Bentley var ganska få, och ännu färre utländska chassin, men runt 1935 gjorde man iallfall en del sådana här vackra karosser på en serie Mercedes Benz 500K.
Snarlik svepande sedancakaross på en Bentley 1936.
Landaulette heter det när bakre delen av taket går att öppna på det här sättet, bilen är en Rolls Royce 25/30 från 1936.
Några Maharadjabilar igen, Windowers kom liksom Hooper och Barker att leverera rätt många specialkarosser till de indiska furstarna. Här är en Phantom III beställd 1937 av kronprins, senare Maharadja Pratabsingh av Baroda med chassinummer 3CP112, en saloon med rätt så diskret exteriör.
Inredningen var inte lika diskret med äkta leopardpäls...
Chassi 3CP116 hamnade hos Windowers 1937 och karossen beställdes av Walashan Himayat Ali Khan Azam Jah Berar, kronprins av Hydebarad. Bilen skeppades till Bombay i April 1938.
3BU198 i Phantom III serien 1937 blev en sedanca de Ville, köpare var Maharadjan av Rajpipla.
3BT75, med en ganska formell "six-light saloon" dvs tre fönster per sida, för Maharadjan av Uidapur 1937.
Från katalogen 1937, 25/30 var lite mindre och billigare men fick för den delen att få i väldigt eleganta karosser också, från Windowers.
Sedanca de Ville.
Limousine four-light.
Sedanca från 1935 på ett av desista Phantom II chassina.
Sedancakaross på Bentley, 1936.
1938 uppgraderades 25/30 och blev Wraith, 491 stycken hann man med att göra inan krigsutbrottet 1939, här är två Windowersbyggda limousinekarosser på Wraith. Den översta är lite speciell med avsaknad av stolpe vid bakdörrens bakkant, en detalj som just windowers använde på en del karosser vid denna tid.
Windowers överlevde kriget, men som i princip alla andra karossmakare fick man nu se en helt förändrad världsbild och marknad, specialkarossernas glansdagar var över.
Nu kom man att bygga mer på kommersiell basis med till exempel ombyggnader av taxibilar, buss och lastbilskarosser för att hålla ruljansen igång, dock kom det in lite beställningar på specialjobb som här en Bentley mk VI cabriolet 1946.
Och en coupé samma år på samma modell, kanske rörde de här sig av utställningsbilar för handlare eller Bentley själva?
En limousine från 1948 på Rolls Royce Silver Wraith
Vid denna tid åtog man sig också att erbjuda en egen kaross till Daimlers stora DE27 och DE36 modeller som byggdes 1946-53.
Trots att man hade ganska stora framgångar med sina kommersiella fordonskarosser så stängde Windowers verkstaden i Hendon 1955.