svammelsurium

Denna modell är ganska egendomlig, det är vad vi idag kallar för "cross-over" men långt före begreppet fanns. Som namnet säger, en terrängsportvagn, och dateras sig från 1936. Dessa Geländesportwagen var byggda på den vanliga Super 6, hade aluminiumkaross på stålstomme, profilen är typiskt sportig, men den höga markfrigången och grova däcken skvallrar om att den även skall kunna framföras utanför vägbanan.

Men varför då? Biltrial var en sport på modet och kanske dessa var avsedda för denna tävlingsform? En annan uppgift ger vid handen att detta skulle vara tänkt som en slags övningsbil för terrängkörning, då troligen i militärt syfte. Detta var på den tiden Tyskland rustade i hemlighet och kanske var dessa en del av maskeraden?

Det egentliga syftet med denna lilla krabat verkar vara något luddigt och så många blev det inte heller, bara runt 15 stycken skall ha byggts och en enda har överlevt till våra dagar.

Det var inte heller Opel som byggde dom utan karosserna kom från Autenrieth i Darmstadt, vars övriga spännande Oplar även skrevs om här: http://www.klassiker.nu/bildspel/autenrieths-oplar

 

Raymond Loewy var egentligen fransman, född i Paris 1893 och emigrerade till USA 1919. I slutet av 20-talet satte han upp ett eget designkontor, och bland de tidiga uppdragen var det främst kontorsmateriel och liknande prylar, detta var en del av ett helt nytt arbetsområde som hade etablerats, industridesign, i detta kom Raymond Loewy att bli förgrundsfigur.

 

Vi kanske inte lägger märkte till så mycket i vår vardag vad som är design, men vi omges och hanterar föremål varje dag som verkar enkla och basala, men är frukten av en ofta lång och genomgripande designprocess. Sänglampan, kaffekoppen, handtaget till kylskåpet, osthyveln, redan före frukost har vi utsatts för mängder av industridesign. För det är så här med en bra form, den märks inte, en dålig design avslöjas obarmhärtigt och omgående. Det är en naturlig del av vår vardag, men när Raymond Loewy började skissa sina första pennvässare, skrivmaskiner och annat, var det banbrytande i den nya funktionalismens anda att sätta konsumenten, människan i centrum.

1934 avancerade han till riktigt stora saker, från pennvässare till bilar och lokomotiv för Pacific railroad, de stora loken bar prägel av den nya tidsandan, aerodynamik och art deco.Här beskrevs S-1 och T-1 loken: /raymond-och-lokomotiven.

Vid samma tid blev han även anlitad av fordonsindustrin, och första bilen som bar Loewys signatur var Hupmobile 1936. I den här vevan fick han också en talangfull adept vid namn Virgil Exner som senare skulle bli ett lika stort namn i formgivarvärlden. Raymonds firma sysselsatte på 1940-talet runt 150 personer, illustratörer, formgivare, arkitekter och modellbyggare, från den här studion kom allt från rakapparater till järnvägsstationer. För svenska elektrolux ritade man kylskåp, dammsugare och golvmaskiner, såsom med många andra loewydesigner, kom dessa att tillverkas i decennier framöver.

Stilstudie för futuristiskt "road train", och en serie husgeråd, grytsetet kallas "La mama" och välkända även i våra köksskåp.  Logotypen till air force one gjordes också av Loewy.

För electrolux, golvboningsmaskiner som tillverkades oförädrade i decennier. I Plastmaterial designade han även denna båt kallad Dorsett. Roanoakes järnvägsstation var också ett verk av Loewy och sist en bild i studion hos Studebaker.

Det räcker inte bara med en vinnande form för att sälja, det måste finans image med, ett namn, en logotyp som känns igen vid första ögonblicket, och det var i det här som Loewy fick många uppdrag. Lucky Strike 1942, Shells berömda snäcka, postverkets stiliserade örn med mera. Många av de trademarks han gjorde används än idag i stort sett oförändrade, och flera av dom klassas idag bland världens mest välkända varumärken.

I bilvärlden är han mest förknippad med Studebaker, för vilka hade hade uppdrag som konsult från 1936 och framåt. 1947 års Studebaker "Starlight" med sin glasveranda, brukar ackrediteras Loewy men det var egentligen Virgil Exner som stod för detta, Exner hade fått kicken av Loewy redan 1944 men fick omgående jobb för Studebaker. 1953 års modeller, som var nyskapande för sin tid, kallade "Starliner" var mest ett verk av Robert Bourke som då var anställd av Loewys studio, och de kommande Hawkmodellerna, kom också härifrån. En Studebaker ritades helt uteslutande av Raymond själv och det var den besynnerliga Avanti, som än idag ses som en milstolpe i formgivningshistoria.

Och hans BMW 507, Pichon-Parat i Paris var karossfirman som ofta förverkligade Loewys idéer.

 

Raymond drev sin studio i närmare 50 år och lade även grunden till flera designcenter och utbildningar. I senare karriär ingick uppdrag åt NASA, och även interiören till Concorden. Först 1980 vid 87 års ålder släppte han slutligen pennan och flyttade tillbaks till sitt barndomsland Frankrike där han framlevde sina sista år fram till sin död 1986.