svammelsurium

Sveriges mest berömda avåkning skedde på detta datum, den 28:e september 1946.

Idag för 67 år sedan blev Konungen något försenad till middagen på slottet, för det kungliga ekipaget for av vägen och ner i ett dike vid gamla Södertäljevägen. Det har sedan dess spekulerats till och från om att Kungen hade hetsat chauffören, eller att till och med hans Majestät själv hade satt sig bakom ratten. Mest troligt dock är att den tunga Cadillac Fleetwooden av 1939 års modell, med antagligen lika gamla däck av diagonaltyp inte var helt kompatibel med en blöt svensk landsväg. Det verkar inte gått särskilt fort för alla inblandade inklusive Cadillacen undkom oskadda, om än något blöta om fötterna.

Efterspelet blev dock ganska märkligt, 1946 var det här en bra bit utanför civilisationen, men när modernare tider och kommers bredde ut sig och började etablera sig vid den här platsen var namnet givet, området kom att kallas ”kungens kurva” helt enkelt. Idag präglas stället av köpcentran och grossistverksamheter, och edn nya E4:an skär rakt igenom hela det moderna Kungens Kurva.

Men var låg den ursprungliga kurvan? Det har tvistats en del om vägens ursprungliga sträckning, Jörgen Persson på Riksettan är en av dom som engagerat sig länge att lokalisera platsen. Och nu verkar gåtan fått sin lösning, genom läsartips och vittnesmål från folk som var med den där gången har Jörgen nu fastslagit det ursprungliga kungens kurva, där Cadillacen åkte i diket den där höstdagen 1946, och Konungen blev blöt om fötterna.

En plats som förtjänar K-märkt status, i denna dunge inte långt från Ikea vid Kungens kurva, hittar Jörgen Persson från Riksettan den ursprungliga kungliga kurvan.

Det började med ett varv i Richmond, och ett krig. Henry J Kaiser byggde de berömda Libertyskeppen som blev havets T-Ford, vid krigsslutet bestod Kaisers imperium av sju stora varv, och en väl tilltagen kassakista. Med hjälp av ingenjören Joseph Frazer skulle korperationen utvidgas med biltillverkning. Kaiser-Frazers bilar presenterades redan 1946 och var amerikas mest moderna och nyskapande bilar i sin tid. Dock gick det med Kaiser som med de andra som varit lite för snabba i startgroparna efter krigsslutet, dom blev efter några år omkörda av de stora etablerade märkena. Kasiern blev snabbt omodern, men 1953 gjorde man genidraget att förvärva Willys Overland och fick då deras Jeep i huset, året efter lade man ner tillverkningen av Kaiserbilarna men Jeeparna fortsatte vara framgångsrika. Vid den här tiden åkte ett argentinskt sändebud runt i USA för att knyta kontakter och locka amerikanska investerare att börja bygga bilar hemma i Argentina, den enda som såg en möjlighet i detta var Henry Kaiser. Just Jeepen skulle vara perfekt för sydamerikanska landsbygden och redan 1955 började man bygga en stor fabrik i Santa Isabel, Cordoba, som kom att bli något av Argentinas motsvarighet till Detroit.

 

Lea Francis är märket som poppat upp och försvunnit lite då och då i historien. Richard Henry Lea var en noggrann ingenjör som tillsammans med Graham Inglesby Francis började bygga cyklar på 1890-talet. Cykeln var den stora flugan på den här tiden, men ett annat transportmedel var i vardande, automobilen.

Nästa inhopp kommer 1922, då med modellen C-type som kom att produceras i åtminstone 90 exemplar, C-type var de första Francisbilarna som dök upp i motortävlingar, något som de åren framöver kom att förknippas mycket med.Motorerna var fina maskiner från Meadows och 1927 var man första engelska sportbil som erbjöd kompressor som standard på modellen Hyper.

Femte gången gillt?

Efter kriget tog man nya tag med ”Fourteen” som kom att bli deras största modell, nåja dryga 3000 bilar på åtta år var i alla fall produktionsrekord för lilla Lea Francis. 2133 av dessa var av typen saloon, 118 stycken var öppna sports tourer och hela 916 stationsvagnar gjordes. Nötenbilen är en version som kallades 14/70 och introducerades 1948 och känns igen på att den har tre rutor per sida, en sk ”six-light saloon” samma 1,8 liters fyra som i fourteen, och gjordes i 162 exemplar. Det verkar som om relativt många såldes på export, Sydamerika och Australien verkar tagit emot hyfsat mycket Lea Francis vid den här tiden, och det vita exemplaret nedan såldes ny i Sverige 1949.

Fourteen som stationsvagn, Lea Francis var en av får som erbjöd sådan som standardmodell

Måhända såg bilarna lite ålderdomliga och klumpiga ut, men chassi och motor var fina, och en del köptes in av Connaught som byggde racerbilar på dom. Officiellt fanns 14HP och den uppgraderade 18HP kvar till 1954, men tveksamt om det byggdes några alls efter sista framträdandet på Earls motor court 1952.

Sjätte gången gillt.

Sjunde gången gillt.

Åttonde gången gillt.

Katter har nio liv, Lea Francis har hittills haft åtta, frågan verkar inte vara om utan när Lea Francis gör comeback igen.