nyårshälsning från...

Sissel!
 
Och den klassiska nyårshymnen,Auld lang syne.
 

Dubbeldäcken

Speedlines JJD "Twin Tyre system"  med dubbla däck på en fälg skulle man få överlägset fäste i alla situationer, en revolutionernade design som inte verkar revolutionerat nånting alls, vart tog dom vägen och har någon sett några Twin tyres monterade på en bil nån gång?
 
 

En hyllning till Beaver

 
 
The beaver ballad, för Kanadas främsta laståsna med vingar, De Havilland DHC-2 Beaver, som har huvudrollen i denna fina och festliga sång från en ensamble som kallar sig The fretless bar girls

Sista Buicken på bandet

 
1942 blev en kort årsmodell, all personbilstillverkning upphörde och samtliga fabiker ställde om till krigsproduktion. Här är den allra sista Buicken innan stoppet och datumet är den 2:a februari 1942.  Bilen har fått lackerad grill, lyktsargar och plastnavkapslarna som var typiska för de sista så kallade "Blackout cars" Dock verkar den fått en kromad kofångare. Buick hann bygga 94442 bilar av 1942 års modell från oktober 1941 till februari 1942.

Världens enda Standard


Standard Vanguard kom att föra en mer och mer tynande tillvaro, 1960 köptes Standard upp av Triumph och de sista bilarna byggdes 1963.  Sista versionen av Vanguard Phase III sågs inte så mycket hos oss och är garanterat väldigt sällsynt i Kanada där bilen ovan rullar.  Den är mer sällsynt när man tittar närmare på bakluckan där det står "automatic"  Ovanligt tillbehör och i kombination medratten på vänster sida, skall detta enligt uppgift vara den enda vänsterstyrda, automatväxlade Standrad Vanguard phase III som gjorts.

Jul med David och Bing

 

Dagens julhälsning


Kommer från Wallace och Gromit!

Dagens julhälsning

Kommer från Studebaker truck division, och visar hur man lämpligast fraktar julgranen med deras lastbilar, 1952.
 
 

Dagens julhälsning

Kommer från Pommac, 1959.
 

Dagens julhälsning

Kommer från amerikanska postverket 1963.
 

Dagens julhälsning

Dagens julhälsning kommer från ett vacker julpyntat Casa de Cadillac 1956.

Hovslagarens annons 1924

Stockholms Hofslageriaktiebolag startades redan 1891 av en vetrinär (!) och man började som namnet antyde med att sko hästar. Sen började man bygga hästvagnar, och 1909 gjordes den första bilkarossen.  Bilen ovan är en Packard som gjordes på beställning av statsminister Ernst Trygger 1924. Hofslageriets karossverksamhet, och även hovslagarbiten som man fortfarande höll på med vid sidan av, upphörde 1933.

Chryslers klädslar

Visst var inredningarna mer hemtrevliga förr? Och absolut mer vågade, Chrysler hade en hel rad färgglada mönster i sina bilar genom åren.
 
Den skotskrutiga Highlanderklädseln kom i Chrysler redan 1940 och fanns kvar ända till 1976
 
Castilian, Chrysler Newport 1975
 
Navajo hette denna klädsel också tillgänglig i Newport 1975.
 
Det här mönstret satt i den lite  lyxigare Newport St..Regis.
 
Hillcrest Plaid i Dodge Aspen 1977
 
Den här satt i Plymouth Satellite Sundance edition
 
Dodge Dart Hang Ten var en modell med surfingtema, och då fick man även badbyxemönstrad nylon i sätena.
 
Boca Raton upholstery i Plymouth Fury 1977
 
Samma modell med "Winston Cloth"
 
1979 var Dodge Challenger inte ens en Dodge utan en importerad Mitsubishi Sapporo, men gick såklart att få med lite piffigare inredning.

Republikaner

Tre alster från Republic, i förgrunden den berömda och välkända P-47 Thunderbolt, som var ett relativt stort plan för att vara enmotorigt.  Vid sidan står amphibieplanet Seabee. Som var Republics bidrag till det civila allmänflyget. Den kom 1946 och trots att den bara gjordes i drygt tusen exemplar flyger många Seabees än idag.
Den stora pippin kallades Rainbow, och hade designationen XF-12, men det var ingen "Fighter" som det antydde utan ett spaningsplan. Sedermera döptes den också om till XR-12. Rainbow var hela 40 meter över vingarna och var tänkt som ett höghöjds och långdistans spaningsplan. Det var ett mycket innvativt plan som hade börjat utvecklas under krigets slutskede, men när den väl flög för första gången 1946 fanns det ingen användning för den. IStället revolutionerades hela flygindustrin av den nya kraftkällan,jetmotorn. De två planen som Republic färdigställde flögs på diverse testflygningnar, kartuppdrag och uppvisningar, en av dom krashade 1948, och det andra Rainbowplanet slutade sin dagar som målskjutningsobjekt i Maryland 1952.

På släp 1921

Här http://2014/june/efterhangset-fran-labourdette. visades en elegant släpvagn upp. Den är byggd av karossmakaren Labourdette i Paris, och på bilden ovan är den kopplad till en lika elegant dragbil. En Delage "skiff" tourer, en speciell karosstyp som var Labourdettes signum. Skiffkarossen känns igen på sin stil med en spetsig brytning framtill vid torpeden och bakdelen klätt i fanerat ädelträ. Det gav en kombination av både extrem lyx och sportbil på samma gång, 1921.

Dubletter

Mercury Cougar coupé från 1968 kom in i somras,  och nertill en cabriolet från 1969, båda är basmodeller, den mer påksotade XR-7 är annars lite vanligare vad det verkar. 
 
 
Och ett annat lite ovanligare par,  två Plymouth Furys från 1969.  Plymouth hade på denna tiden en lång rad varianter på Furytemat. I,II,III, Sport Fury och VIP. De här båda är Fury III-bilar. Sedanen ocan den mest tillverkade alla Furyvarianter med 72747 byggda, cabrioleten i Fury III serien gjordes i 4129 exemplar.
 
 

Färgglatt och Italienskt, igen

Är fortfarande förundrad över hur otoligt mycket bilder det finns på fina italienska bilar med fina damer till.
 
Alfa Romeo Giulietta SS
 
Fiat 1200 1959 från Allemano
 
En annan specialfiat, 1300 Spyder från Vignale 1962.
 
Och en 1100 kombi, från Ghia 1959

och här tittas det käckt ut från en Fiat Multipla
 
Alfa Romeo Cuneo, concept från Pininfarina 1971.
 
Alfa Romeo Caimano från samma år.
 
Ännu en special, egentligen en Jaguar, men skalet kommer från Bertone. Conceptet hette Ascot ochär från 1977.
 
En äldre specialar från Bertone, på Aston Martin DB2/4 1954.
 
Snygg sportcoupé från Frua 1956, svårt att tro att det egentligen är en Peugeot 203.
 

Konceptet som försvann

En spännande prototyp tar form hos Ghia nångång i mitten av femtiotalet.  Den kallas Bimini och var enligt uppgift ett projekt för Ford. Att fälla upp en hel sektion för in och utsteg ur bilen har förekommit på en del avancerade prototyper men på en kombi bör det nog varit unikt.  Den ser inte heller ut att varit särskilt stor.  Dét verkar inte heller stå att finna några bilder eller uppgifter om den färdiga bilen. Blev den färdig?  Visades den någonsin upp? Vart tog den vägen?

Blandat på verkstadsgolvet.

Det ser ganska fullt ut hos den här karosseriverkstan och även om det ser ut att vara en salig blandnin gbilar, så är det faktiskt Fiat allihop. Vi är hos Allemano någon gång i början av sextiotalet och dom var en av flera mindre kaorssmakare som gjorde egna serier på främst fiats olika modeller.

Streets of Moscow - Buick

En Fyrdörrars Century från 1958, med Sovjetiska nummerplåtar. Troligen en ambassadsbil som sålts vidare i andra tredje fjärde hand.
 
Electra sedan 1960 med turkiska diplomatskyltar.
 
En Le Sabre 1961
 
Le Sabre 1968,  trots att den ser ganska enkel ut i helsvart så var det inte någon direkt billig bil ändå. Denna tillhörde Österrikiska beskickningen i Moskva
 
Siffran 36 på nummerplåten säger att den här Electran tillhörde Irans ambassad 1971.
 
En annan Electra 71:a inklämd mellan en Volga och en Vaz.
 
En prydlig Electra från 1972.
 
En lite ovanligare Buick, Century wagon från 1973 från USA:s Ambassad. Rejält mönstrade däck på bakaxeln för bättre grepp på de tvivelaktiga vägnätet i Sovjet.
 
Electra 225 Custom från 1973, en dyr bil på alla sätt, 5105 dollar var prislappen på hemmaplan, undrar vad det kostade att köpa loss en sådan i Moskva?
 
Buick Century coupe 1974, någonstans i Moskva, och av nummerplåten att döma, någongång på åttiotalet.
 
 

Praktiska prototyper som kom bort

Charmig liten minibuss från öst, Moskvitsh A9 kallades den och kom inte att bli av, 1957.
 
Skoda 1203 kom däremot att bli en poplulär motsvarighet till Folkabussen. Men den hade lång startsträcka, prototypen ovan är från 1957 och 1203 kom inte ut på markanden förrän 1968.
 
Praktiskt och avancerat på samma gång, och  med ett stänk av sjuttiotalsfuturism, ryska RAF 982/2 prototypen är från 1971
 
I Sverige byggde Kalmarverken "Tjorven"  med mekanik från Daf, främst för posten, men Daf själva hade liknande planer på en Postdaf 1975.
 
Diverse olika taxikoncpet såg dagens ljus på 1970-talet, oftast eldrivna. Den här gjordes i Lucas Electrics regi 1975.  
Inga skönhetspriser för prototypen från VAZ, Pony kallades den med prefixet 2802.
 
1989 föll Berlinmuren och de östtyska företagen fick ungefär 48 timmar på sig att modernisera sig, det gick inget vidare. Denna Barkas B1000 lyckades inte se modern ut hur man än gjorde.
 
Sista försöket att piffa upp Barakasen kom 1991, det gick inte heller så bra.
 
Ett myckert modernt koncept som andas mycket Espace och är från 1986. Sovjetiska MAZ NMA prototypen kanske hade fungerat om utvecklingsmöjligheter fanns.
 
Istället för att anpassa personbilar till polisbruk, så tog Carbon Motors till en ny nivå och presenterade 2008 konceptet E7 som var en skräddarsydd polisbyggd. En stöddig bil med inbyggda pushbars, och blåljsuen fullt integrerade i taket, bland annat.
 

Londontaxin dör aldrig, den bara byter kostym ibland. Senast i raden för en klassisk brittisk City Taxi kallas Frazer-Nash Metrocab. En högteknologisk hybridbil som visades i våras. Kan det bli produktion månne?
 

Bakluckor, i svartvitt

Reklamfolkets mest älsklade öppning på bilen, bakluckan.
 
GM:s bilar kom 1970 med en baklucka med finess, den försvann nämligen helt när den öppnades. "clamshell" kallas den och här från Chevrolet 1971, i annaons specieltl för polisen.
 
En skål från bakluckan i BMW 1600/2....
 
Audi 100 hette 5000S i USA, och så här mycket bagage ansåg man att man kunde knöka in i den.
 
Inte fullt lika mycket rymdes i Fuldamobil... Här är den holländska varianten, Som hette Bambino 200.
 
Utflykt med Ford 17M Taunus Turnier, med de egensinniga bakljusen upptill som försvann på tidigt stadium.
 
Plymouth Cricket var en Hillman Avenger som bytte namn när den korsade Atlanten. Det blev en ganska kortlivad modell i nordamerika som såldes åren 1971-73. 
 
En rejält mycket större kombi, Oldsmobile Super 88 Fiesta wagon på mässa 1957
 
Citroën B11 Commerciale var en av de första kombibilarna med riktig baklucka när den kom 1938. Den upphörde tillverkas vid krigsutbrottet och kom sen tilbaks en kort period på femtiotalet.  En föregångare, som rymde en otrolig mängd bagage.
 
Fiat 124 kombi, eller giardinetta som italiernarna kallar det.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Caprin före Capri

Mellan Ford Anglia och Ford Consul skapade Ford i Dagenham en mellanmodell som fick heta Consul Classic. Man ville ha en modern bil också, åtminstone till utseendet. Mycket av formgivningen och detaljerna hämtades från de stora syskonen i USA, lite från allihop faktiskt. Vad som må ha verkat modernt och framåt när arbetet med Consul Classic började 1956 var det inte när den slutligen introducerades, 1961. Detta tyckte köparna också och modellen ersattes redan 1963 av den betydligt mer framgångsrika Corsair.
 
Consul Capri var Sportcoupén av Consul Classic som var tänkt att sätta lite flärd på det brittiska Fordprogrammet. Från början var det tänkt att den skulle heta Sunbird, som en referens till Thunderbird, men till slut blev det Capri. Den hade en desto mer elegant svepande elegant taklinje än sedanen,  men blev varken någon Thunderbird i miniformat eller någon statushöjare hos Ford som det var tänkt. Från början var det tänkt att dessa enbart skulle gå på export, vilket de flesta gjorde, men såldes även på hemmaplan.
 

Caprin blev en kortlivad parentes, efter bara två och ett halvt år togs den ur produktion i juli 1964, då hade man byggt 19421 stycken, av dessa var 2002 stycken av den mer intressanta GT-versionen.
GT:n hade fått 1,5 litersfyran uppiffad lite grann av Cosworth, med bland annat aluminiuminsug och dubbla Weberförgasare. 78 hästkrafter räckte en bra bit men inte ända upp till det riktiga GT-segmentet.  Consul Capri blev inte lyxig, eller sportig men den blev definitivt annorlunda, och den fick så småningom en efterträdare. Projekt Ford Colt tog vid där Consul Caprin slutade, med snegling åt Ford Mustang skulle man göra en pony car för Europa, och när Colten slutligen släpptes hade den fått byta namn till Capri, och den blev en långt större succé än sin märkliga föregångare.