svammelsurium

I mitten av sextiotalet kunde den amerikanske bilköparen välja och vraka mellan hundratals modeller på marknaden, men en sak är säker, Rambler Marlin liknade inget annat!

Vad är en Marlin? Är det en Rambler eller en AMC, eller en Ambassador, eller en Rambler Ambassador? Å r det en sportbil, muskelbil, familjebil, sedan eller en coupé?  Fågel eller fisk eller mittemellan? Marlin lämnar knappast någon oberörd , åtminstonde inte bland de få som har sett en, för ovanlig, det är det enda som är helt säkert om särlingen Marlin. 



Uner sextiotalet så kom sportigare bilar med en helt ny karosstyp, fastback. Ford Mustang och Plymouth Barracuda var föregångarna och när övriga såg de enorma framgångarna dessa modeller skördade gällde det att snabbt haka på. Så även AMC.
Återigen så lyckas dom (ja man undrar hur) skapa en bil som inte egentligen har nån motsvarighet nån annanstans, redan i januari 1964 stod prototypen under namnet Tarpon klar på Detroitsalongen, den var baserad på den lilla American modellen och där fanns då ingen V8 att tillgå  
Fast inom ett år var modellen fullt klar och fanns ute på marknaden, det säregena bakpartiet behöll man   istort sett oförändrat, fast resten av bilen tog man direkt från Rambler Classic modellen, och där ingick en sexa på 232" och 145hk,  eller en V8 på 287" som gav 198hk.

Namnet ändrades också  från en firre till en annan, Marlin då den hade premiär i februari 1965.

        

Marlin var ett nummer större än Barracuda och Mustang som ändå varit tydliga inspirationskällor, den var bland annat fullt sexsitsig, och till detta kom en relativt hög vikt och prisbild, en Barracuda kostade $2365 på gatan att matchas mot Marlinens $2724, sistnämnda vägde också över tvåhundra kilo mer än Både Barracudan och Mustangen, av tidsmässiga och kostnadskäl lät man stora delar av ursprungsmodellen Classic vara kvar oförändrat.
 
Bakifrån sett har den ett enormt flyt i linjerna, djärvt och vågat sveper sig linjerna upp över det smått otroliga fastbacktaket, fast framför där slutar allt, där tar Rambler Classic vid, en då rätt slätstruken och lite ålderstigen modell. De enda förändringarna på Marlinen var att man tog bort några bitar ur grillen.

AMC:s poduktionskapacitet har alltid stått "the big three" efter, och Marlinen fick ett rätt svalt emottagande, bara 10327 Marlins såldes som 1965 års modell, detta kom dock att vara toppnoteringen...

Inför 1966 valde man att göra Marlin lite billigare, den kostade nu $500 mindre, men så var inte heller radio, styr och bromsservo längre standard, ny grill och avsaknaden av namet "Rambler" på karossen kännertecknar 66:orna. Bara 4547 Marlins som den nedan  fann köpare under 1966.

1967 ändrades dock Marlinen drastiskt, den kom nu inte att baseras på Classicmodellen, utan kom att ingå i Ambassador familjen, detta gjorde den ännu större, men samtidigt lägre, och bredare, hjulbasen blev två tum längre.



Marknadsföringen blev tydligare nu, detta skulle lanseras på allvar som en familjesportbil, en del exteriöra tribut togs från den fräcka Rambler Rebel vagnen, Ambassadorgrillen försågs med extra dimljus, trots större förändringar på bilen och en större vagn totalt gick bara priset upp $40 till $2766.
Succen uteblev fullkomligt, bara 2545 Ambassadorbaserade Marlins såldes, av dom runt 400 med 199" sexan.

För 1968 satsade man på riktigt i ponycardivisionen med Javelin och AMX , som var betydligt mer potentare och mer rätt i tiden, och betydligt mer framgångsrika.



En unik bild på en prototyp visar att man redan tidigt planerade att bygga Marlin på Ambassador-basen 
                           



Nedan, Marlin kom att pryda omslaget på Band of Susans LP "Here comes success" , fast det gjorde det ju inte riktigt...