svammelsurium

Jag har aldrig innan varit uppe på cruisingen i Lysekil, har nog inte varit uppe i Lysekil på sisådär 15 år överhuvudtaget, och hade inte ens en tanke på att åka upp egentligen, men det råkade bli så och det råkade bli rätt trevligt med.

Nu är det så här med lokala raggargänget att de hade bestämt att träffas vid ettiden för avfärd, då stod en stackars Chevrolet där och väntade förgäves där... sen kom Tony med sin GTO, och vi fortsatte vänta tills havfyra då vi åkte, fortfarande utan några raggare i sikte. 
Tony  hoppar på kryckor för tillfället tänkte han bara åka upp en snabb sväng och titta till och åka hem tidigt, detta passade mig bra också så jag hängde på i GTO:n. och stack vid halvfyra tiden.

Det var rätt så turligt att vi kom iväg i tid , det blir fort trångt i Lysekil, då vi åkte hemåt igen vid halvåtta tiden igen var det kö ända från färjelägret in mot stan, huu... 

Och när vi vid denna tid är på hemväg, ja då möter vi lokala raggargänget som äntikgen var på väg upp....


Min gamla skolkamrat dök upp med en jättefin Chevrolet Impala cabbe
här passerande under Tjörnbrons spann, trevlig bil och trevlig vy.



Jag hade hört rätt mycket innan om att poliserna är jättegriniga och sura däruppe, och gör allt för att förhindra så mycket som möljigt, men det kom på skam, avspärrat var det, men dom hade till och med gjort skyltar som visade vart och hur man skulle köra för att det skulle flyta på, och de "ingripanden" man såg var mest av karaktären att de ville titta närmare på bilen som sådan med ett leende. Kul. 
Så vitt vi kunde se så skötte sig folk iallmänhet väldigt hyfsat, tror att ordningsmakten senare skulle ha större problem med folk som glott på fotboillsmatchen på stadens serveringar. 



Den här stackars Cadillac Fleetwooden från 1957 tilldrog sig poliens intresse
Och när det klev ut 17 (!) personer ur den hade de svårt att hålla sig för skratt
större delen av besättningen fick fortsätta till fots efter det. 

Jag har sett den bilen förut, den är jätteäcklig... ser ut som ett välanvänt råttbo inuti
och som den gått igenom ett världskrig utanpå... det byggdes bara 890 stycken såna
här Fleetwood limousiner, och när man tänkter på att någom nån gång betalat 7500
dollar, som då var ungefär sex årslöner för fabriksarbetaren som byggde dom, 
så kan man undra vad urpsunlige ägaren hade tyckt om att se den idag... 





Ett kärt återseende! en vän importerade denna Chevrolet Fleetline från 1948
en gång i tiden, och jag var med och hjälpte till att renovera den runt 1991-92

Jag kom att gilla den väldigt mycket, speciellt me den trevliga silver/blåmetallic
kombinationen, och faktiskt saknat bilen ibland.  Har sett den då och då till
salu runt om i hela landet, nu är den hemmahörande i Brålanda, och är fortfarande
lika fin som jag minns den .






En "krom-Olds" glider sakta fram, det går inte att glida fram så mycket raskare
än gångfart på cruising rundan iallfall, eller rättare sagt det går faktiskt fortare
att gå runt. 





Det är såna här syner som stärker min tes om att raggare inte skall ha jänkebilar...





Verkar som om besättningen i den här Bonneville cabben jsut sett färdigt på 
fotbollsmatchen.  Pontiac Bonneville från 1965 är en mycket fin bil, oerhört trevliga
att köra, och då jag förra året spenderade en hel del mil i en Calalina 65:a
så förstår jag varför dessa modeller är jättepopulära här, så många man 
ser numer undrar man om det kan finnas nån kvar i staterna som svenskarna
missat.. 

En lugn midsommar i år på en väns veranda med några stycken ute i skogen i Buarås. Metropolen Buarås ligger mellan Björred och Vrestaby, som i sin tur ligger mellan Landvetter och Lindome för att använda några namn som det finns sportslig chans att hitta i en kartbok

För att återknyta till öltestet så var det inga ben i några av dom sorterna, dock kommer jag nog inte köpa hem mer brasilianskt ljust lageröl så ofta, jag undrar hur dom där sorterna hittat hit egentligen.

Då jag är förtjust i lite finare maltwhisky så hade det också inhandlats en flaska Drumguish, mest som försöksobjekt då jag normalt inte är så förtjust i just Highland-sorterna, smakar lite tunt, väldigt milt, med dragning åt äpplevin av nån anledning. Och äpple är inte fel . 

Vädret var midsommaraktigt, folk började vira in sig i filtar vid sju-halvåtta tiden, Buarås är i stort sett bara ett dussin hus i närheten av en tjärn, så de bofasta är inte så mänga, men de räcker tydligen till för att födda nån miljard knott. Jösses, på kvällen blev det ohållbart att fortsätta vara ute,  att vi drog oss till grannarnas garage där det också hölls party minsann. 

Jag tänker inte skriva när jag och hur jag kom hem, för det håller jag fortfarande på och försöker klura ut... 




Peter  med midsommarstången han pyntat nästan helt själv...  skål!





  

Midsommar är det, gräset är grönt, blommorna blommar och regent står som spön i backen .

Vägarna är fulla och Svensson likaså, och systembolaget i Bollebygd. Brukar ibland ta mig et par mil extra dit för det är ofast lättare med parkering, och butiken har inte så mycket tryck på sig heller, dock en torsdag eftermiddag före midsommar hade den det. Egentligen inte översvallande mycket folk, men jag glömde att dom bara har två kassor. Så en stor del av tiden i butiken gick åt till att klura ut var nånstans kön egentligen började.

Nu hade de slut på min standardfavorit, Tuborg Guld, flaska, så jag bestämde mig för att köra en grej, det blev Svenska Mariestads, Danska Carlsberg, Holländska Grolch, Spanska San Miguel, Mexikanska Corona, Japanska Sapporo, Tjekiska Starobrno, Brasilianska Brahma, Thailändska Singh, och ett par Victoria Bitter från Australien

Jag får väl rapportera senare om hur smaktestet utfaller, eller kanske kalla det reserapport...

Hur som helst blir geografiska förflyttningen inte så stor för mig i år, en mil till en veranda i Buarås.

En trevligt midsommar på er som läser detta var i landet ni än befinner er


 

ett litet missförstånd på grund av att ordet "preliminärt" inte fanns med i ett mail gjorde att min lördag spenderades med 55 mil  bakom ratten i en van till i stort sett ingen mer nytta än att göra Statoil glada 

Jag och vår starter Emelie styrde kosan till Älmhult för att assistera med tidtagnignen för ett race där, men det visade sig att dom inte skulle köra alls i dag, så det var två alternativ, antingen att stanna kvar och dricka brännvin med Blackracegänget i  Älmhult, eller åka hem och dricka brännvin, tyvärr fick vi göra det senare då Em var uppbokad imorgon söndag. 



Förra året var vi med på grillfest efter racet i Älmhult och det var en rätt vild tillställning, folk säger att smålänningar är snåla, måhända, men definitivt inte me brännvin,  då groggar bereddes 50/50 i pint-muggar , som vi inmundigade hos ett garagegäng bland Ferraris och ett gäng Dodge Vipers, det var high-life det, nästa gång det körs där,. då skall vi nog försöka vara med igen, jajemen. 

 






  

det sker lite förändringar i trädgården, det jag utför själv går inte så snabbt som det borde, men det andra gör, görs desto fortare...

Den som är mest flitig just nu, är Häggspinnarmalen,  som invadarat hela trakten, och vad jag läst om, just nu hela landet. Det bor miljoner såna i varje hägg, och de har på två dagar i pricip käkat upp och spunnit in hela träd i kokonger och mumufierat de stackars träden , jösses....

Det ser för jävligt ut, vilka otroliga små kryp

Hmmm, återigen verkar det vara strul med blogg-tjänsten, vid de tillfällen de senaste dagarna jag försökt skriva nåt , så har det inte funkat...  Tar bloggar semester?

Då jag ligger å släpar med typ en vecka med bloggen så är det lika bra att resumera förra lördagen då det var dags för Power Meet i Nossebro. 

VI tänkte vara smarta och åka upp rätt så tidigt, bara för att inse att de flesta är så mycket smartare än oss, för väl där var det nästan fullt på fälten.
Totalt räknades det in c:a 2000 bilar, trots det så var det inte några nämnvärda köer varken in eller ut från området, ett tecken på att de har bra rutin på grejorna.

Vad är Power Meet? Jo, det är en träff anordnad av tidningen Power i samarbete med lokala klubbar, och vad som dyker upp där är  företrädelsevis USA-bilar. Till dom här träffarna bjuds även en del av Sveriges absolut finaste bilar in för bedömning/besiktning och prisutdelning, därtill är det även marknad och lite showuppträdanden 

Som besökare kan man ta sig an ett Power meet på två olika sätt.. Antingen att  åka dit  och ta ett par varv för att   kolla sig mätt på fina bilar, träffa bekanta från andra delar av landet, utbyta erfarenheter, umgås lite,  leta delar, skivor, kläder, böcker  eller annat på marknaden, ta ett varv till och titta närmare på de fina bilarna och sen åka hem och vara helnöjd med dagen. 
Alternativt:  åka dit, supa sig aspackad och däcka i baksätet, och åka hem. 


På vägen dit passerade vi Sollebrunn och passade på att stanna till och titta närmare på Nostalgimacken, brevid Shell-macken har det byggts upp en lten mack med helt och hållet femtiotals rekvisita, ett trevligt pittoreskt litet inslag.  



Vad mer att säga om lördagen, jag har hängt på sådana här träffar i flera år, och kan bara konstatera att det verkar inte finnas något tak på företeelsen. Det bokstavligen väller in importbilar i landet, träffarna blir bara fler och fler, och större och större för varje år. Bara förra året importerades det över 6000 äldre bilar från USA hit. Och det verkar inte avta. Nossebro är ändå en rätt liten endagsträff. Störst är Power Meet Västerås som brukar samla runt 20 000 bilar på en helg. 
En otroligt turkos Chrysler New Yorker från 1958, visst var färgerna häftigare förr.
Och två av säkert två dussin Oldsmobile 58:or på Nossebro, dessa kallades allmänt 
för "Krom-Olds" av synbara skäl, mycket  mer blänk än så här blir det knappt. 
 

Buick Electra cabriolet från 1959, det finns fler 59 Buick I Sverige idag än vad som såldes nya här, och av de fåtal som fanns då dog de flesta raggardöden innan sjuttiotalet hade börjat. Så här flotta modeller var då ytterst sällsynta här: De allra flesta jänkebilar på den tiden var faktiskt enfärgade, oftast svarta snikna 
fyrdörrars sedaner, som fick gå som företagsbilar, taxi, skolskjutsar och allmänt 
slitgöra. Till höger en Packard, komplicerade modellnamn är ingen nyhet, då denna 1956 hette Clipper Custom Contrellation Coupe. Fina vagnar på sin tid, men köparna svek stackars Packard, bara 1466 sådana här fina Constellaion coupéer byggdes, och två år senare hade Packard bommat igen.

 


Lincoln är heavy metal! För de kunder som tyckte Cadillac  var för små och trånga i slutet av femtiotalet köpte Lincoln, ett kassaskåp på hjul. Dessa hade självbärande kaross, och man fortsatte bygga på bilen tills vågen stannade på modiga 2700 kilo! 

1956 byggde Pontiac över 100 000 sådana här fyrdörrars hardtop-karosser, vart tusan har dom tagit vägen?
Första gången jag ser en överhuvudtaget. Och första gången jag ser en Hudson Hornet Hollywood, som Hudsons hardtop-coupéer kallades, 1952 byggdes det ungefär 2100 sådana, och dom är otroligt sällsynta idag.
 
  
Är dagis stängt så ryms ungarna lätt och ledigt i en Cadillac Eldorado från 1953. 532 stycken byggdes det bara och kostade som ny tre gånger mer än en vanlig Cadillac, idag en av de mest eftersökta samlarbilarna, uppskattad av både stora och små vad det verkar. Här är två av de tre som fanns på Nossebro denna dag.  




 
Så bjöds det på burn-out show, först in i manegen var Carlo Notaro med sin 1958 Chrysler, och efter hans makalösa show med jättejärnet så förstår jag bara inte att nån annan vågade försöka utmana detta. 
Detta är en helt standard familjebil från 1958, 2200 kilo och 345 hästars V8, Något fränare än de små trötta, taskigt byggda skrammelburkarna Volvo och saab lurade på bilköparna här på den tiden 

       
Det fanns en som var galnare,  detta är en Chrysler 300G från 1961, Chryslers prestandamodell, och byggd i bara 337 exemplar. Idag, en av de mest eftertraktade samlarbilarna överhuvudtaget. En bil som samlare och museum
bjuder MILJONER för! Men det verkar inte bekomma den här killen nåt nämnvärt


        

Då jag är ungefär lika torsk på gamla byggnader och arkitektur som på gamla bilar, så passade vi på att titta närmare på en imponerande väderkvarn på hemvägen. Idag ivras det ju mycket för vindkraft igen, men jag misstänker att det antagligen fanns en god anledning till att dom slutade med det en gång i tiden. 
Trevligt avslut på en trevlig dag i Nossebro

Så firades det då nationaldag i Sverige som numer är en röd dag i almanackan. För att få till detta så valdes ju att stryka anandag pingst, för att annars får vi tydligen ett gigantiskt produktionsbortfall i det här u-landet har en del politker räknat ut.

Med följd att, annandag pingst i år tas ut som "klämdag" så bortfallet istället blir två dagar, ännu en gedigen kalkyl från sosse-rankesmedjan.

Vad är det som firas då? I många andra länder finns det oftast storslagna anledningar, som självständgihet, befrielse från kolonialism, revolution, och liknande sprängstoff. 

I vårt land gäller det en luddig regerigsreform som inte får speciellt många rader i någon historiebok, och som i sin hela förklaring låter så trist att tapeterna trillar ner. 

Men Gustav Vasa då? det firas ju även, anser mer stor-historiskt bevandrade, att "Landsfadern" Vasa tågade in i Stockholm den 6:e Juni 1523, och kastade ut Christian Tyrann

Det måhända han gjorde, men han kastade ut danske Christian ur Stockholm, vad det berörde resten av landet på den tiden var för folket tämligen egalt, möjligtvis fick gemene man något mindre illa efter det, men Vasa var inte så värst mycket snällare mot folket i kretsen kring makten än sin föregångare. Högadliga fick skaffa backspeglar när Gustavs kansler var ute efter att statuera exempel. 

Denna landsfader lär tydligen vart en rätt osympatisk och grinig typ, inte speciellt charmerande alls, och det enda han åstadkom som blev bestående egentligen var att införa arvtronföljden, mycket mer tillfördes inte, för dom ohyfsade sönerna ägnade sig mest åt att göra livet surt för varandra än att ta vara på arvet. 

Förresten, så tågade Gustav Vasa inte ens in i Stockholm den 6:e Juni, för vi använde en helt annan kalender på den tiden . 





 
  

SÅ idag slapp jag steka middag vid tiotiden på kvällen för jag var inte färdig med jobb  förrän halv elva...

Ja jösses, här hinns det inte skrivas så mycket som man själv skulle vilja.

Fullt upp är det, vart hemma vid niotiden nästan varje kväll. Sen att modemet avled förra veckan gjorde inte saken bättre.

Kort resumé
Måndag 29/5: åska och regn, modemet checkar ut. jobbar på och käkar middag på kebab vid halvtio på kvällen.

Tisdag 30/5: jobb mest hela dagen och kvällen, middag blir medhämtad kebab

Onsdag 31/5 : får reda på att vi inte kan köra planerad körning på fredagen då området vi använder är barrikaderat av militären som skall visa vad dom kan för allmänheten på helgen, middag blir kebab från R40 igen innan jag åker ner och pratar med gröngölingarna.

Torsdag 1/6: jobbar hela dan, hämtar ut modemet på posten snabba ryck från Zyxel . 
Hinner bara med att byta om innan det är dags för fikaträff med våra bilar uppe på AC Rebels klubbkåk i Tahult, mycket trevligt ordnat, på hemvägen blir det att ta med en kebab från R40...

Fredag 2/6 jobbar hela dagen fram till åtta på kvällen, vill inte se en kebab på ett bra tag så det får bli mackor

Lördag 3/6: tidig avfärd till Power Meet Nossebro

Ett av de trevligaste momenten med mitt jobb (måleri&inredning) är fikamomentet.

Just nu är jag och en till hos en dam häromkring och målar hennes fasad, hon är barnfödd i trakten och vuxit upp med lant och skogsbruk häromkring  på 20 och 30 talet,och än är det gott gry i tanten minsann. 

morgonfika hos henne består i en jättekanna kok-kaffe, kakfat fyllt med, kanelbullar, äpplekaka, blåbärspaj, gräddkakor, sockerkaka, skorpor och mer därtill, allt givetvis hembakat. 

Skulle man inte råka ha en kaka i handen så är det på direkt om att ta för sig, och när vi för en gångs skull lyckades göra slut på kakfatet, ja då pinnade hon raskt iväg till skafferiet och hämtade påfyllning.

Att man gör kok-kaffe på vedspis är idag annars på utdöende, kakbak i den här omfattningen är inte heller så vanligt , och att nån idag står och bakar skorpor är näst intill osannolikt.
 


  

Jahapp, så var man isolerad ett par dar, åskan drog förbi hemma i måndags, jag har räkat ut för blixtnerslag här innan så brukar jag dra ur kontakterna, fast nu hann jag inte det..

Modemet visade inga livstecken alls, och av en snabb ispektion av splittern å döma behövde man inte vara civilinjengör för att förstå att det här kommer inte att fungera mer , dom skall normalt vara luktfria har jag för mig.