svammelsurium

Samtidigt som Pontiac lanserade sitt egendomliga europa-influerade option-paket "Sprint" med sexan i Tempest modellen så satsade man på mer krut i dom stora vagnarna, nu gick full-size serien att få med samma godis som i GTO-modellen, nämligen 421HO-motorn blev tillgänglig till en specialmodell av Catalina, som fick namnet 2+2.



Namnet influerat av europeiska sportvagnar,  och sportigt skulle det vara, 2+2 gick enbart att få som coupe eller cabriolet, separata stolar fram och en väl tilltagen mittkonsoll delade även baksätet, så den blev strikt fyrsitsig..  Motorn var 421" HO-maskinen som gick att få med antingen en fyrports Carter förgasare eller "Tri-power" tre tvåportsförgasare, effekten var på 338 respektive 376 hästkrafter.  Till det yttre lades det till lite sportiga kromade gälar på sidan samt 2+2 emblemen på skärmarna och bakluckan.

En Catalina coupe kostade 1965 $2809, och för 2+2 paketet fick man lägga till hela $419. runt 11000 65:or utrustades med detta, hur många som var cabrioleter respektive coupeer finns ingen uppgift om, men 5316 hade manuell låda och 6205 med hydra-matic automatlåda.



För 1966 så lanserades 2+2 som en egen modell, alla kännetecken med emblem och kromribbor fanns kvar från modellåret innan, men däremot inga Catalina-emblem. 
Dessa utrustades också som standard med sportratt, kromade ventilkåpor och luftrenare. Motorn på 421" givetvis i samma utföranden som året innan, med extra "421" emblem på framskärmarna för att göra det extra tydligt vad man hade att göra med.
En Pontiac 2+2 var en riktig dräpare , trots sin storlek så averkades 0-100 på 7,2 sekunder och kvartsmilen på runt 15 sekunder.

          

Dock sjönk försäljningen till 6303 bilar detta år, fortfarande ingen break-out mellan coupéer och cabrioleter, men ungefär en tredjedel av dom hade manuell växellåda. 

1967 återinsatte man 2+2 modellen i den reguljära Catalina-serien, Nu var den berömda 421" motorn borta och ersatt med en 428" på 360 hästkrafter.
Men detta hjälpte inte heller , för detta sista år så sålde man bara 1768 bilar i 2+2-utförande . 



Bland muskelbilar så fokuserades det mest på compact och mid-size bilar, men Pontiac bevisade 1965 till 1967 att det gick att göra full-size vagnarna riktigt sportiga och snabba också. men köparnas marknad gällde, Tempest och GTO-bilarna sålde mångdubbelt mer, och 1967 kom ju även den lilla pigga Firebirden som såldes i 82000 exemplar premiäråret. 

Men norr om gränsen, i Kanada så började man 1967 att erbjuda 2+2:an på sina egna modeller. Detta är verkligen sällsynta bilar, då kanada är en så mycket mindre marknad än USA, så var produktionen därefter. 
De Kanadensiska Pontiac-bilarna byggdes rakt av på Chevrolet-mekanik, och har trots identiskt yttre nästan inga likheter med sina Detroit-baserade syskon. Namnen skilde också, Laurentian, Parisienne, Strato-Chief var modellserienas namn. 

En ytterst ovanlig kanadensisk Parisienne 2+2 från 1967 som rullar i Sverige. då allt under skalet kom från Chevrolet, så har denna en 396" motor, men som fick heta Astro-Jet istället för Turbo-Jet.


Då dess USA-byggda kusin bara hade funnits med 421-motorn som enda alternativ , så gick de kanadensiska 2+2-bilarna att få med reguljära motorsortimentet från Chevrolet, så man kunde även få en snik-2+2 med sexa också.
i Kananda såldes 2+2 modellerna vidare ända fram till 1970, tillverkningssiffror verkar nästan omöjliga att få fatt på, men det torde röra sig om ytterst små serier. 

Nedan en 2+2 från 1969, de speciella  kromribborna på sidan fick hänga med för att särskilja 2+2:an även i Kanada.