Hannibal, Hanno och de andra
de allra första civila trafikflygplanen var oftast nödtorftigt ombyggda bomb och transportplan, som sattes i trafik i mindre skala strax efter första världskriget. 1924 bildades Imperial Airways som det första moderna flygbolaget och 1927 öppnade man upp för långdistansflygningar, transkontinentalt.
man opererade både med landplan och sjöflygplan, vid denna tid var sjöflygplanen de mer moderna och bekväma av dom. De landbaserade var oftast antingen små en eller tvåmotoriga biplan med täckt kabin som rymde en handfull passagerare, och några större fyrmotoriga som var derivat av främst Vickers Vimy och Handley Page 0/400-bomplan och började bli föråldrade. En ny era i luftfarten togs med det helt nya moderna Handley Page HP 42, som sattes i trafik 1931.
Den första Handley Page HP42 hette Hannibal och hade beteckningen G-AAGX, engelsmännen höll länge fast vid dubbeldäckare, och Hannibal var en formidabel sådan, 40 meter mellan vingspetsarna och en längd på 28 meter. Totalt kunde den ta 24 passagerare och drevs av fyra Bristol Jupiter motorer på vardera 490 hästkrafter.
Främst sattes Hannibal och de senare syskonplanen in på långa rutter som Kairo,Tanganyika (nu Tanzania) och vidare till Kapstaden. Mellanösternrutten gick främst till Palestina Persien och Indien. Även en postflygrutt till Australien sattes upp.
Ökenflygningar gick på låg höjd för att hitta landmärken, mellanlandningar skedde vid oaser där man bunkrat med bränslen innan, räckvidden för HP-42 var styvt 80 mil så mellanlandningarna var många.
G-AAUD Hanno tankas nånstans i SAhara, förhållandena var primitiva.
Trots att en Imperuial Airwayspilot lär ha benämt dessa som "en hög reservdelar flygandes i tät formation" så har HP-42 väldigt driftsäkra och incidenterna var få.
G-AAXF Helena i Palestina, Helena hade börjat flyga interkontinnetalt i Europa inan den sattes i trafik på mellanöstern. Det här är alltså Palestinas flygplats nära Samakh 1935.
Hannibal i Lyddah, Palestina där en mer riktig lufthamn nu tog form.
Totalt byggde man åtta plan åt Imperial Airways, de fyra första var Hannibal, Hanno, Horsa och Hadrian. Nästa fyra plan fick starkare motorer och betecknades HP45. Dessa sattes främst in på rutter inom Europa, men en del av dessa kom även att flyga långdistans också.
G-AAXD Horatius sattes i trafik i november 1931, och kom att skrotas efter en misslyckad nödlanding på Tivertons golfbana 1938.
G-AAXF Helena var den sista av de åtta att levereras, flög första gången 30:e december 1931, denna och de som fortfarande fanns kvar vid krigutbrottet blev krigsplacerade i 271:a RAF-squadronen, men kom att skrotas pga slitage 1941. Nospartiet sparades dock och kom länge att tjänstgöra som kontor (!)av brittiska flottan.
G-AAXE Hengist, som från början trafikerade Europa men sattes in på fjärran östern linjen, här i Shaiba, Irak 1936.Året efter totalförstördes Hengist i en hangarbrand i Karachi.
de fyra HP45-planen hette Heracles, Horatius, Hengist och Helena. Heracles och HP42:an Hanno kom att stationeras med RAF i bristol där de båda förstördes i en storm 1940, planen blåste helt enkelt in i varann på marken. Den första av dom alla, Hannibal försvann utanför Oman i mars 1940 under tjänst i RAF. Horsa brann efter en fatal landning på Moresby Park samma år. Hadrian förstördes på marken i en storm i december 1940.
De 24 passagerarna åkte ombonat, här interiör från Heracles
Och så här såg det ut i cockpit på dessa, en detalj man var tidigt ute med på HP-42 var en seprat kabin för piloterna, med egen ingång, att piloterna satt i en täckt kabin var också det rätt ovanligt vid denna tid, oftast hade man ett täckt passgerarutruymmen med piloten i en öppen sittbrunn framtill.
man opererade både med landplan och sjöflygplan, vid denna tid var sjöflygplanen de mer moderna och bekväma av dom. De landbaserade var oftast antingen små en eller tvåmotoriga biplan med täckt kabin som rymde en handfull passagerare, och några större fyrmotoriga som var derivat av främst Vickers Vimy och Handley Page 0/400-bomplan och började bli föråldrade. En ny era i luftfarten togs med det helt nya moderna Handley Page HP 42, som sattes i trafik 1931.
Den första Handley Page HP42 hette Hannibal och hade beteckningen G-AAGX, engelsmännen höll länge fast vid dubbeldäckare, och Hannibal var en formidabel sådan, 40 meter mellan vingspetsarna och en längd på 28 meter. Totalt kunde den ta 24 passagerare och drevs av fyra Bristol Jupiter motorer på vardera 490 hästkrafter.
Främst sattes Hannibal och de senare syskonplanen in på långa rutter som Kairo,Tanganyika (nu Tanzania) och vidare till Kapstaden. Mellanösternrutten gick främst till Palestina Persien och Indien. Även en postflygrutt till Australien sattes upp.
Ökenflygningar gick på låg höjd för att hitta landmärken, mellanlandningar skedde vid oaser där man bunkrat med bränslen innan, räckvidden för HP-42 var styvt 80 mil så mellanlandningarna var många.
G-AAUD Hanno tankas nånstans i SAhara, förhållandena var primitiva.
Trots att en Imperuial Airwayspilot lär ha benämt dessa som "en hög reservdelar flygandes i tät formation" så har HP-42 väldigt driftsäkra och incidenterna var få.
G-AAXF Helena i Palestina, Helena hade börjat flyga interkontinnetalt i Europa inan den sattes i trafik på mellanöstern. Det här är alltså Palestinas flygplats nära Samakh 1935.
Hannibal i Lyddah, Palestina där en mer riktig lufthamn nu tog form.
Totalt byggde man åtta plan åt Imperial Airways, de fyra första var Hannibal, Hanno, Horsa och Hadrian. Nästa fyra plan fick starkare motorer och betecknades HP45. Dessa sattes främst in på rutter inom Europa, men en del av dessa kom även att flyga långdistans också.
G-AAXD Horatius sattes i trafik i november 1931, och kom att skrotas efter en misslyckad nödlanding på Tivertons golfbana 1938.
G-AAXF Helena var den sista av de åtta att levereras, flög första gången 30:e december 1931, denna och de som fortfarande fanns kvar vid krigutbrottet blev krigsplacerade i 271:a RAF-squadronen, men kom att skrotas pga slitage 1941. Nospartiet sparades dock och kom länge att tjänstgöra som kontor (!)av brittiska flottan.
G-AAXE Hengist, som från början trafikerade Europa men sattes in på fjärran östern linjen, här i Shaiba, Irak 1936.Året efter totalförstördes Hengist i en hangarbrand i Karachi.
de fyra HP45-planen hette Heracles, Horatius, Hengist och Helena. Heracles och HP42:an Hanno kom att stationeras med RAF i bristol där de båda förstördes i en storm 1940, planen blåste helt enkelt in i varann på marken. Den första av dom alla, Hannibal försvann utanför Oman i mars 1940 under tjänst i RAF. Horsa brann efter en fatal landning på Moresby Park samma år. Hadrian förstördes på marken i en storm i december 1940.
De 24 passagerarna åkte ombonat, här interiör från Heracles
Och så här såg det ut i cockpit på dessa, en detalj man var tidigt ute med på HP-42 var en seprat kabin för piloterna, med egen ingång, att piloterna satt i en täckt kabin var också det rätt ovanligt vid denna tid, oftast hade man ett täckt passgerarutruymmen med piloten i en öppen sittbrunn framtill.
Kommentarer
Postat av: Larsson
Intressant och med fina bilder!
Postat av: Moppe-rejsarn
Bristol som motor och även flygplans tillverkare är lite bortglömt idag, finns bilarna kvar idag?
Jupiters konstruktion var nog egentligen inköpt från någon annan firma som kursat men är en av de första fyrventilade motorer som tillverkats.
Postat av: The StarChief
Tänk vicken känsla att få se dom har åken flyga.
helt otroligt.
Trackback