svammelsurium

den 20:e november 1945 flög Saab typ 91 Safir för första gången, och blev även saabs första stora exportprodukt.

 

På den här tiden var det fortfarande mest vanligt att man satt i tandem i tvåsitsiga plan, att på skolplan sätta lärare/elev sida vid sida innebar många fördelar. Det fanns ett par typer som redan hade anammat detta, såsom Messerschmit Taifun och Bücker 181 Bestmann. SAfiren kom att bära klara drag av båda dessa.  Just Bestmanns hade köpts in till flygvapnet redan 1942, denna modell var faktiskt till stor del konstruerad av en svensk ingenjör hos Bücker, Anders Johan Andersson

 

1944 var Andersson tillbaka i Sverige och hos Saab däe man nu i all hast bestämde sig för att ta fram ett eget skolplan, som av naturliga skäl kom att likna Bestmann ganska mycket.  Arbetet inleddes hösten 1944 och det var snabba ryck för bara ett år senare provflögs det första planet av typen Saab 91. Ett mycket modernt plan, helt i metall och med infällbara landningställ.  

De första planen av typen 91A hade en Gipsy major motor på 147 hästkrafter, 48 exemplar byggdes och av dom köpte flygvapnet in tio stycken. Dock var dessa inte skolplan, utan fick beteckningen TP91, för "transport" oftast använd för flygplan man inte riktigt vet vad man skall göra med.

 

Våren 1949 hände det grejer, den pålitliga men sävliga Gipsy majoren i nosen byttes ut mot en sexcylindrig boxer från Lycoming på 190 hästkrafter.  Det var denna variant som beställdes av flygvapnet som skolplan och fick beteckningen Sk50B , 80 plan beställdes inledningsvis, och störe delen av tillverkningen förlades i Nederländerna, för i Linköping var man helt upptagen med att bygga flygande tunnor vi den här tiden. 1959 kompletterade man ordern med 14 plan till som kom att heta sk50C, i denna version hade man lagt bränsletankarna i vingarna istället för i flygkroppen och man kunde då göra planet fyrsitsigt.

 

Internationellt fick Safiren också gott om uppmärksamhet. Redan 1947 flög carl Gustaf von Rosen en Safir non-stop från Bromma till Addis Abeba på 30 timmar och 52 minuter, dock kom rekordet inte godkännas men det äventyret kom att ge eko av sig. genom von Rosen kom 17 Safirer att levereras till det nya etiopiska flygvapnet. 1951 deltog två safirer i en internationell expedition till Antarktis, dessa hade försetts med flottörer, ett experiment man inte utvecklade något vidare med på Safiren.  

Relativt många Safirer exporterades, övriga användare förutom Sverige och Etiopien kom att bli Norge, Finland, Tunisien , Japan och Österrike. En hel del såldes civila också och bland annat kom KLM, Air France oach lufthansa använda Safirer som skolflygplan.  

 

Sk50 kom att tjäna flygvapnet ganska länge, 1970 började man ersätta den med Sk61 Bulldog, men det var långtfrån färdigfluget för SAfiren bara för det. De kvarvarande planen spreds ut på flottiljers som ett slags förtäckt hobbyverksamhet där de användes för allmän flygträning, sambandsflygningar och väderspaning, och fanns kvar i tjänstgöringsrullorna ända fram till 1992.  
Men bara för att dom ströks från offentlig tjänst så gjorde man sig inte av med planen i brådrasket, istället civilregistrerades dom och många behölls i flygförbandens egna flygklubbar.   

Finska flygvapnet behöll också sina safirer länge, de hade köpt in 16 stycken Safir "D" som hade fått en mindre fyrcylindrig Lycoming, lite lägre effekt men sparade mycket vikt. Dessa flögs i aktiv tjänst till 1982, innan de fördes över till gränsbevakningen som använde dom udner några år till.  

Fram till 1966 byggdes det totalt 323 Saab SAfir, och de hade exporterats till över 20 länder för både civilt och militärt bruk.  Det var och är än idag ett mycket uppskattat flygplan, 67 år senare flyger många av dessa än idag.  Detta var Saabs första stora exportframgång, och med safiren lades grunden till det världsrykte som man under kommande år med både bilar och flygplan kom att få.