svammelsurium

Estate wagon, station wagon, shooting brake med mera förklarades lite närmare här: karosslara-del-5.html

I England var detta länge specialbggda vagnar som byggdes på traditionellt hantverksvis, med trä som främsta material.

AC var en ganska blygsam tillverkare av bilar trots att de vart i braschen sedan 1901. Huvudmodellen åren 1947-58 hette 2-litre och byggdes bara i drygt 1200 exemplar på dessa år. Minst en av dom blev en ganska klumpig estate wagon, denna är från 1948.


Sportiga Morgan är inte vad man förknippar med stationsvagnar men 1948 gjordes denna kaross på en +4. Nu har tyvärr titeln delvis fallit bort i mitt arkiv men tillverkaren hette Yarbourg och något mer


Inte heller Bentley förknippas med praktiska nyttovagnar men på mk VI-basen byggde Harold Radford ett par stycken sådana här vid samma tid.  


Denna Bentley mk VI konverterades av Auburnsons 1949. 


Även Rolls Royce försågs ibland med liknande karosseri, denna Silver Wraith byggdes av Freestone&Webb åt en kund, och har tidigare visats i det här avsnittet: freestone-webb-post-war.html


Austin A90 Atlantic var en modern, snabb och ganska dyr modell som inte hade någon föregångare eller efterträdar ei Austins modellutbud. Den tillverkades bara i tre år 1949-52 i 7891 exemplar. Abbot of farnham byggde en eller kanske ett par estate wagons på denna sportcoupé.


En annan malplacerad Austinmodell var det stora lyxloket A125 Sheerline. En del kom att få specialkarosser från utomstående tillverkare och av dom var några stycken stationsvagnar som denna från Zenith 1952.


Armstrong Siddeley byggde lyxigt eleganta bilar i liten skala fram till 1960, det verkar som om Sapphire 346 gick att beställa från fariken men karossjobbet utfördes säkerkligen av någon annan leverantör, okänt vilken. Extremt få torde byggts, denna är från 1956.  


Triumph TR10 var en modell som egentligen inte fanns, men Standard Ten fick heta så när de såldes på export till Nordamerika, i Sverige hette den Vanguard Junior, ersattes av Triumph Herald 1961 och märket Standard försvann från listorna.


Crayford gjorde främst cabrioleter på befintliga modeller från diverse tillverkare men runt 1970 byggde man även en särskild stationsvagn på beställning på stora Austin 3-litre. Denna kortlivade Autin-modell berördes även här: gömt-pa-ön.html


Gilbern var en av många kit-car tillverkare i Storbritannien, närmare bestämt höll dom till i Wales. Deras vagnar höll förhållandevis hög kvalitet med bra känsla och formgivning, dessa levererades levererades dessutom nästan kompletta. Invader hade en V6 motor från Ford och såldes främst som helt komplett vagn 1969-73. 603 stycken gjordes och från 1971 fanns den även som sportkombi.  


Till och från har Aston Martin fått specialbeställningar på stationsvagnar av sina modeller, oftast kallas dessa "shooting brakes" Denna DBS byggdes 1970 med inte helt lyckat resultat av FLM Panelcraft.


Genom Avon-Ladbroke kunde man beställa sin Jaguar XJ6 som kombi, denna version presenterades 1980 och var såpass välbyggd att Jaguars egna fabriksgaratier fortfarande gällde, samt att Avon stod för ytterligare garantiåtaganden för kaross och lackjobb. Ombyggnationen kostade dock häftiga 6500 pund.


Lynx byggde om XJ-S till en smäcker sportkombivariant som kallades Eventer. Hela 67 stycken av dessa skall totalt ha gjorts.