Karosslära - del 3

Det enda från förr som idag lever kvar för att beteckna en äkta limousine är en ruta som avskiljer bakre passagerarutrymmet från förarplatsen.  Denna Rolls Royce har en separat coupedel för passagerarna men förarplatsen överbyggd med ett tak och är då en riktig limousine från 1907.




Ganska snart började man kalla heltäckta vagnar för limousiner och var då oftast en sedan med mellanruta och minst tre rutor per sida. Saknades bakre sidorutan så användes ofast namnet Brougham eller Town sedan . En tredje variant var med ett markerat bakparti och två rutor per sida som kallades Berline sedan.



Men så fanns det en fjärde typ som kom fram under 20-talet, Club sedan. Ungefär samma som berline och hade oftast bara 4-5 sittplaster. Senare tiders club sedans och coupéer hade oftast kortare tak och begränsat antal sittplatser. Här en 1929 års Chrysler club sedan.




En Duesenberg från 1930 med karakteristisk Berline kaross från Derham.




Dessa berline sedans kom senare i england att kallas Continental sedan eller sports saloon.


Och i Rolls Royce form, en Continental sedan med kaross från Barker, eller saloon som engelsmännen fördrog att kalla en täckt bil.




Sen fanns det en slags limousine som benämdes closed coupled sedan, man kan säga att det var en town car med täckt förarplats. Användes främst hos Lincoln, men har sin upprinnelse i den här typen av kaross.




Det är en fransk Leon-Bollée från 1913 och som man kan se så är closed-coupled från början två ihopsatta coupéer, från en tid då traditionellt vagnsmakeri fortfarande var rådande.

Stilarna och även alla namn som vi känner idag som limousine, sedan, victoria, brougham, landau med mera har alla sin bakgrund från hästvagnarnas tidevarv.


Generellt kan man säga att om bilen har en "division" mellan fram och bak är det en limousine, utom i Tyskland där man länge kallat alla personbilar med minst fyra sittplaster för limousiner.


                                   Ich bin ein limousin! 
    

Likaså kallades i frankrike alla täckta bilar med fyra dörrar för just berline.


En limousine med fast mellanruta kallas Partition och med öppningsbar så är det Division.

Sen byggde man och gör fortfarande förlängda vagnar utan mellanvägg och då betecknas dom antingen som en "long wheelbase, lwb" eller helt enkelt "stretched". Plymouth Coronado är exempel på en senare sådan som byggdes under 1957-1962 men inte i USA utan var en modell som Chrysler enbart byggde i sin sammansättningsfabrik i Belgien..


 

Konceptet med öppen förarplats kom då i fortsättningen benämnas Town Car i USA eller Sedan de ville i Europa.I Frankrike användes emellanåt begreppet Coupe Chauffeur för dessa karosser. En Sedan De ville har en ruta per sida på den täckta delen, om den har två blir det en Limousine De Ville.

En del amerikanska tillverkare kom även under trettiotalet att använda De Ville namnet när dom ville styrka att det var extra lyxigt. Ett typexempel på en riktig sedan de ville är denna grandiosa Rolls Royce Phantom II som firman Darrin byggde 1937-39 åt grevinnan Di Frasso på ett 1930 års chassi.




Sedanca de Ville hette det när man hade bakre delen täckt men ingen mellanvägg mot förarplatsen, alternativt en öppningsbar ruta däremellan, ursprunget härleds till Victoria phaetons med uppfällbar sufflett för herrskapet bak. Som på denna tidiga Renault från 1914.




En senare Rolls Royce från 1939 som just Sedanca de Ville, karossen från Park Ward.  Just i England var sådana sedancas i synnerhet populära. 

Berline sedan med två rutor per sida var en regel med en hel del undantag, att missbruka begreppen är ju som tidigare nämnts inget nytt. Under trettiotalet kom dock denna kaross form hos många att kallas Sport Touring alternativt Town sedan för att skilja dom från Touring sedans som generellt hade taket draget ända till karossens bakdel med en sidoruta bakom bakre dörren.


Här är en Cadillac Fleetwood från 1941 med ett tak draget ända bak men saknar sista sidorutan, dessa kallades oftast Brougham, eller som i detta fall även Formal sedan.




Men enskilda tillverkare använde ofta egna begrepp, då normalt en tourer var en öppen bil och en touring sedan en täckt, så kom på trettiotalet ändå flera öppna bilar att marknadsföras som touring sedan. Medan dom täckta fick heta Trunk sedan om de hade ett markerat bagageutrymme som hos Ford från 1936 nedan. Utan bulan bak så hette dom ofta Sport sedan eller som tidigare Touring sedan.




Och hos Bugatti kallade man specifikt type 57 i sedanutförande för Galibier.




Landaulet och Landaulette har vi behandlat men Landau är generellt en sedan eller coupe med fast tak men utan bakre sidoruta och istället som på denna Chevrolet försedd med ett falskt cabriolettak. Gångjärnen till denna falska cab kallas just landaujärn och finns på en del modeller att få än idag.





En egendomlig automobil, en Aberdonia från 1911 som är i helhet är ganska svårkategoriserad, men vad som ser ut som en hästvagn placerad i mitten är just vad det är. Och det är en ursprunglig så kallad Landau som på hästvagnstiden var en vagn med motsatta säten och båda delarna av taket fällbara. 




Så vad kallar man då detta? Det är enligt uppgift en Hautier från 1899, chauffören sitter som en kusk gjorde på vissa typer av Carts, chauffören på utsidan passageraren på insidan borde vara en town car par sé , men ännu ett ypperligt bevis på att långtifrån allt går att kategorisera.





Men som sagt så är begreppen tämligen flytande om att en sedan i regel har fyra dörrar och en coupé två så ställde bland annat Rover det på huvet 1960 med P-5 serien som var en sedan som hette Coupé.


Och i vår samtid Mercedes som betecknar sin CLK som just en Four-door Sportkupé



Nästa gång kollar vi på club, business, victoria, sport och combicoupéer samt coach.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback