utrotningshotad britt

 
Korgen Leyland innehöll många ägg ur den brittiska bilindustrin och mot slutet av sjuttiotalet knäcktes dom ett efter ett, i denna reklam från USA 1977 ironiseras det en del över detta... 
Missriktiad säkerhetslobbyism hade nästan tagit kål på öppna bilar i Amerika, detta och höjda krav på säkerhet, utsläpp med mera drabbade de ålderstigna engelska modellerna hårt.  Spitfire och den modernare TR7/TR8 lades ned, och de sista åren ägnade sig Triumph åt att bygga Honda på licens i en nedlagd Morrisfabrik fram till slutet 1984.
 
 
 

Buicks från epokerna

1957 var det enda året denna tredelade bakruta fanns, på några Buick och Oldsmobile modeller, detta är dessutom en tvådörrars kaross med stolpe, vilket är ovanligt att se. Två dörrars "stolp" fanns bara i Special serien 
 
Och ganska snart fick Specialen sällskap av en Century 57;a också med den speceilla bakrutan
 
 
Ännu en Century från 1957 som kommit in, en fyrdörrars hardtop som utsatts för lite customtricks, där man bland annat tagit bort bakre dörrhandtagen
 
Och en Century från året före, fyrdörrars hardtop från 1956, den snygga inredningen går i samma färg. 
 
 
Lite modernare, Wildcat från 1965
 
Med modernare och sextiotalsstrikt instrumentering, Buick körde länge med dessa två lågt sittande koniska mätarhusen som signum
 
Buick Riviera 1972, med den karossen som 1971-73 kallas "boattail" med en distikt spets. 33728 Riveras såldes 1972.
 
 
Instrumenteringen i Riviera följdelite gann Cadillac Eldoradons stil, med en panelen kraftigt vinklad mot föraren, rosenpolade ytor var retro 1972 och sågs även i lite sportigare bilar som Pontiac Firebird och AMC Javelin   
 
Buicks mid-size bilar Special och Skylark ser vi inte så ofta, men här kom en fin Skylark cabriolet från 1966. Dessa buggdes i  6737 exemplar och fanns även med en V6-motor, men bara 608 köpare valde detta.
 
Buick Le Sabre 1960 i fint skick, en likaledes fin 1960 Invicta kom hit tidigare i år och vad som är speciellt med 1960 års Buick visades här: invicta-import.
 
 
Roadmaster 5
Den här Roadmastern är från 1951 med det förvillande tillnamnet Riviera, som annars användes för att beteckna hardtopmodellerna, och senare ett eget modellnamn. Men den största och mest påkostade sedanmodellen fick också hete Riviera, och hade ett chassi med 130 tums hjulsbas, fyra tum längre än de övriga i serien. Hela 48758 av dessa byggdes och kostade 3200 dollar 1951.
 
Roadmaster från 1949, en tvådörrars Sedanet, men fastbackstilen var på väg att fasas ut vid den här tiden. 1949 kom även en mer modern och lyxigare hardtopkaross till Roadmastern. 
 
Och lite längre tillbaka i fyrtiotalet, och före kriget, en Buick Super coupe från 1940.
 

Giallo Italiano

Mer modeflickor och italienare, denna gången giallo, gult i temat.
 
Prototypen till Countach visades 1971, och var mycket gul
 
De Tomaso Mangusta var extrem den också, visades p¨å Turinmässan 1966, runt 400 stycken byggdes fram till 1971
 
Alfa Romeo 2600SZ som stod för Sprint Zagato var en annan specialare, byggd i drygt 10 exemplar 1965-67.
 
Innocenti 950 Spider var egentligen en förtäckt Austin Healey Sprite, med kostyn från Ghia.
 
 
Snarlik hundkojan på samma idé, Autobianchi A112
 
Fiat 1100 Export 1960
 
Modevisning med nya stora Fiat 1800 1960
 
Fiat 1900 Gran Luce var en elegant och ganska dyr Fiat hardtop coupé 1954
 
Med matchande dress och Alfa Romeo Alfetta 1973
 
Lancia Beta 1975
 

Pyjamaspartyt på Indy 1967

På sextiotalet spåddes gasturbinen en lysande framtid som drivkälla i bilar, fast försöken blev inte så lyckade. Så inte heller den turbinracer som kördes på Indianapolis 500 1967. Det undgick nog ingen i depån att de här killarna sponsrades av STP...
 
 
 
STP-Paxton turbocar var resultatet av två entusiastiska ingenjörer, Ken Wallis och Andy Granatelli, dom använde en Pratt&Whitney ST6B/62 gasturbin avsedd för kommersiella flygplan och sattes i ett backbonechassi. Förarutrymmet placerades offset för att få plats för den rejäla klumpen. Bilen var dessutom fyrhjulsdriven. 
 
1967 års Indy 500 började lovande, med sjätte kvalificeringstid, och Turbocaren med Parnelli Jones bakom ratten ledde större delen av loppet innan den tvingades bryta med bara några få varv kvar. 1968 års Indy 500 började också bra, men efter närkontakt med muren bröt ekipaget för att aldrig tävlas med mer igen. 
 
 
Granatellis design av själva bilen är godkänd, en mycket vacker kaross, men den som designade teamoverallerna borde tänkt om en eller två gånger... 
 
 

Rekord på Råda

Rådaträffen känns nu väldigt väletablerad, denna tisdagen hittade över 80 ekipage till det vackra Råda Säteri i Mölnlycke.
Vita vagnar, MG TD, Dodge 880, Volvo Amazon, tre bilar som ganska regelbundet dyker upp på råda, och en nykomling, en Bentley S2 från 1961. 
Och en rad i rött, Austin Healey 3000, Fritiofs Ford model B från 1832, Triumph TR6 och Volvo 1800S
. Samt en vackert röd Citroen SM, vilket känns som en ovanlig kulör på dessa.
 
 
Peter från Sjövik med sin tuffa låga Pontiac catalina 1962, och De Loreanen är hemmahörande i Kungälv. Edsel 1958 på plats och den pampiga Buicken från 1929 med kungligt förflutet rullar in på nedre fältet.
Fordar, Torino från 1969 och en fin Crestline från 1954. Grön och droppformad gjorde att dessa tidiga Saab 92 kallades päronhalvan, detta är en tidiga modellen utan baklucka. Volkswagens bubbla fick liksom Saab 92/96 ett långt liv, denna cabben är av 1975 års modell  
 
Oldsmobile 1957 i lite ruffigt skick, men en 67:a cabriolet är en sällsynt syn.
 
Amerikanskt öppet, Ford Mustang 1867 och i lite mindre format MGA, Mercedesen är en 170VA från 1952 och sist Chevrolet Impala 1960.
 
Buickar av olika årgångar, Roadster 1949, Wildcat 1964 och Electra 1968, samt en Corvette också från 1968
 
Werna och Johanna från Radio 88 Partille spanar på fina bilar och presumtiva intervjuoffer. 
 

Torino - Anglia i italiensk kostym

Ford Anglia 105E med sin snedruta sålde bra i Italien, såpass bra att 1960-61 var detta den mest sålda importbilen där, men designen blev snart ålderstigen för de trendmedvetna italienarna och 1962 kändes den ganska nya Anglian redan gammalmodig

 

För att hålla liv i försäljningen tog man till ett knep att bygga en modernare kaross till Anglian, ritad och byggd i Italien för italien, Michelotti fick uppdraget att rita den, och det nyetablerade OSI, med Luigi Segre från Ghia i spetsen skulle bygga den, Anglia Torino presenterades 1964.

 

Dörrar och vindruta behölls från originalet, likaså var allt under skalet intakt, med en liten skillnad att det gick att få en Torino S, med Weber 28/36DCD förgasare på den 997cc stora motorn.

 

I första hand var den tänkt för hemmamarknaden, men snart planerade man för att exportera den till resten av Europa genom Fords återförsäljare, men de planerna kom inte så långt. Norr om alperna kunde den i stort sett bara ses i Beneluxländerna, och inte ens där såldes det särskilt många. Ett litet antal kom dock att byggas av Fords fabrik i Belgien för den marknaden men okänt hur många. Anglia Torino lades ner 1967 ett år före originalets 105E, dock verkar det vart en ganska trögsåld modell i det sista för något tusental bilar såldes efter nedläggningen ända fram till slutet av 1969. Totalt såldes 10 007 Torinos i Italien och ett okänt men troligen litet antal utanför.

Torinoproduktion hos OSI 1964.


Importer på G

G, som i Mercedes Benz G-wagen, ursprungligen ett renodlat militärfordon som utprovades redan 1972 först 1979 släpptes den ut i det civila och den har 40 år senare en ohotad särställning hos Mercedes. Trots att ersättare som ML och GL serien sett dagens ljus så finns det inga planer på att avliva gamla G. Dom har sedan starter byggts hos Steyr-Puch i Österrike och denna har hamnat i Sverige nu efter en tid i USA, det är en G500 av 2002 års modell 
 
 
Galaxie, Ford Galaxie 500XL från 1964, vilket innebär V8, golvkonsol och separata stolar.
 
Denna har dessutom ett märkligt extrainstrument i panelen, oljetrycksmätare och ampere, inget från Fordkatalogen men ändå mer avancerat än hemsnickeri.
 
GTO, från Pontiac  blev en legendarisk modell redan i sin livstid, har nämnts som den första muskelbilen 1964, denna är från 1967
 
Och ett tufft extrainstrument, varvräknaren som tillbehör satt i ett eget hus på motorhuven på de här.
 
G som i Giulietta, denna nätta Alfa romeo Giulietta från 1957 är race ready och i mycket fint skick.
 
 
Giulkietta spider från de här åren betingar höga priser idag, denna modell fanns åren 1954 till 1964.
I cockpit är det italienskt och stramt, strictly business på Pininfarinavis. Sedanen, berlinan ritades av Scaglione, Sprint coupén av Bertone och spidern av Pininfarina. 
 
 

Cars & Stars - Graham

 
Graham Hill och Graham Hill, med MG 1300, 1967.

Villervallan i Varberg 2012

 
  Wheels& Wings i Varberg i år började mulet...  men vädret stod inte för dom värsta orosmolnen denna gång.
 
Horder av USA-bilar rullar in, översta raden fyra välkända märken, Buick, De Soto, Edsel och Pontiac, av dessa är det bara Buick som finns kvar idag.... I andra raden lite trettiotalsbilar, original dylika ser man dock inte så ofta på W&W men denna danska Cadillac från 1937 var fin och annorlunda. Sedan blir det hot rods, En Chevrolet som bor i Varberg och två Fordar.
 
 
Men även Europeiskt är ju välkommet givetvis, två tyngre Volvos som gästspelade, och en långväga Citroen DS med Nederländska skylar. Volkswagens förekommer i varienade skick men denna blåa var riktigt fin. Opelk Diplomat coupé är en ovanlig och elegant modell, 327" V8 var standard och bara 347 exemplar byggdes. "Hundkoja" tillhör dom mindre bilarna och ännu mindre och mycket gul är denna Messerschmitt. Med koppling till föregående och i samma kulör anländer också en Saab Safir på fältet. Safiren var till stor del baserad på just Messerschmitts lyckade koncept Me 108 Taifun.  
 
Wheels and wings, öst och väst, ryska Antonov An-2:a får den fina Cadillac Eldorado Seville från 1959 att se ut som en leksaksbil
Mer europabilar allteftersom molnen spricker upp, BMW 1602, Sunbeam Alpine, Ford capri coh Mercedes benz 220.  
 
Fenor från förr, Plymouth Fury cab 1960 är ingen vanlig syn, likaså Studebaker Golden Hawk. 1966 hade Imperial och de andra tappat sina, sist en Pontiac Star Chief från 1957.
Nedre raden först en mycket ovanlig Mustang GT californa Special 1968 , Buick, Hudson och Ford får representera olika bakvagnskarakteristik från femtiotalet.
 
 
Mer europabilar av exklusivt snitt, Jaguar XJ6, Aston martin DB2 och Maserati 3500GT, en skall bort, Plymouth Belvedere från 1963 är ju inte europeisk men svensksåld.  
 
Flygdelen bjöd på vitt skilda uppträdanden, Biltemas Spitfire dundra föri, och Svedinos Tiger Moth. Daniel Ryfa flyger upp och ned , när han inte roterar, spinne, rollar eller tar sig fram på alla andra sätt än rakt fram. Pitts S2 flugen av Bengt Andersson stod ochså för en hisnade uppvisning. Lika hisnande var det att se Mikael carlssons Fokker D.VII, och Sten Svensson från Eslöv visade upp sin T-28 Trojan. Johan Gustavsson från dala järna visade att det går att göra aerobatik utan motor också, 21 år gammal och världsmästare i avancerad segelflygning.
http://www.j-gustafsson.com/om_johan.html
 
  I vitt, Chrysler Newport 1971, Buick Special wagon, 3663 byggda av dessa 1958, Buick 1959 och Studebaker Hawk från 1961, egendomligt nog byggd i exakt samma antal som Buick 58:an.  
   
Janne Johansson tog med ett par klassiska dragrace-bilar och visade upp. Denna Opel Manta-funnycar var från början den legendariske Jungle Jim Libermans Vega F/C som köptes hit av Björn Andersson och Tage Hammerman 1976.
 
De bilar som berör mest är de från senare femtiotalet, fenåldern, här komemr en kavalkad 1957-59 med början med en Thunderbird i ovanlig kulör, Oldsmobile, Chrysler, Pontiac, Buick sedan glider det över till år 1958 med en Cadillac Eldorado Brougham som byggdes i princip oförändrad dessa två år.
 
 
 Oldsmobile från 1958, "krom-olds" är en populär bil, här med läckert husvagnsekipage på släp.
 
modell Ä,  Pontiac 1948 och De Soto 1946. Den svarta pickupen är en Chevrolet från 1931 som tillhör Grimeton, den närbelägna radioanläggningen som även är förklarat som världskulturarv. Studebakerns är också från 1931 och komemr ursprungligen från Norge där den levt ett milt sagt spännande liv.
 
En omgång rött, cadillac 1954, Chevrolet 1957, Dodge Charger 1970 och en mycket ovanlig Dodge 880 Custom från 1964. Nedre raden Chevrolet Corvetet 1957, Chrysler New Yorker 1961, Chevrolet Impala 1966 och Buick Roadmaster 1949.
 
Muskelbilar i blandad palett, Ford Mustang 1970, Plymouth Barracuda 1970, Chevrolet Corvette 1965 och en mycket orange Pontiac GTO Jugde 1970.
 
Mera muskler, originaltrogen Shelby Cobra replica.  
 
Och mer blått, ovanlig Chevrolet Bel Air från 1961 och två blåa européer, Daf 44 och peugeot J7, Buick Le Sabre 1975.
 
Gult, Oldsmobile 1965, Chrysler 1967, cadillac 1955 och en liten sällsynt DKW F12 cabriolet.
 
Grönt, MGA, Buick Riviera, Plymouth SAtellite GTX och Pontiac Catalina 1970 som begåvades med ett tryne bara en mor, och eventuellt någon designer på GM, kan älska... 
   
Och lite vitt igen, Chevrolet och Ford från 1958, Imperial från 1968, bara 474 ex byggda, och en tuff Chrysler 300 från 1970
 
Så börjar vi bege oss mot utfarten, och villervallan börjar...
 
Den började för många ganska tidigt på dagen, redan vid halvtre var det tvärstopp för de som stod i bortre ändan på fältet... och det kom det att vara länge.  
 
 
En orsak, förutom att tillfart och utfart till Getterön är begränsad, så har man på W&W även begränsat flödet inne på området med att ALLA måste åka in och ut runt hela utställningsfältet längsmed flygrakan. O år förvärradesdet hela av att polisen bestämde sig för att strypa i princip ALL trafik från getterön med fordonskontroller och annat, detta pågick i fem timmar, inna funktionärer kudne börja dirigera trikaf ut mot anslutande vägar.  Men skadan var redan skedd, ett tusental bilar satt fortfarande fast när det började skymma, och sen började det regna...  Jag själv och de sista bilarna kom ut först vid 23-tiden på natten!  
 
Eftermmälet blev inte nådigt, och förbättrades inte av arrangörernas sätt att slå ifrån sig, inga ursäkter framkom, utan det var "vårat" fel, som inte åkt tidigare, som inte planerat, som inte kunde köra bil...
Som dessutom påstod att vi som satt där såpass sent påstår att vi LJUGER och fältet var tomt runt 22:15, detta har upprört många, även om nu inte allt var arrangörernas eller funktionärers fel, så är det dålig stil att bemöta oss på det sättet.  Många har barn och husdjur med sig på denna annars eminenta träff, dom räknar inte med att sitta till sent på natten i köer och har kanske långt att åka, de danska besökarna har färjan till Grenå att passa, och så var vi många som hade sett fram emot cruisingen på kvällen, medan vi satt i bilarna och räknade regndroppar, på Getterön istället.
 
 
 
 

Nybakat från Norfolk

 
På en nedlagd RAF-bas i Hethel, Norfolk bakar man inte skådebröd, utan här gjuts karosserna till Lotus Esprit. Karossen var klika fiffig som extrem i sin form, karossen göts i två halvor som sammanfogades i en accenturerad midjelist. Sen sattes hela kakan på ett backbone-chassi och försågs med Lotus egna 2-liters motor bakom cockpit. Esprit presenterades på parissalonegn 1975 och om att byggas i fem generationer ända fram till 2004, i dryga 10 000 exemplar. 
 
 

Avanti och annat på maritiman

Studebaker Avanti en av bilvärldes absoluta särlingar, finns det något dussintal av i landet, denna gröna brukar synas ganska flitigt i Göteborgstrakten.
 

Två diamteralt skilda varianter av engelska sportbilar, men ändå är båda så typiska, Wolseley Hornet från 1936 och Jaguar E-type sextiotalets stilikon. Austin A35 är en söt liten herrgårdsvagn i miniformat och sist en välbyggg Ford 32:a "hi-boy" i traditionell stil
OTN4 är en Morgan som står ut från mängden, breddad, lättad och med specialbyggd motor var denna tänkt för att köras på Le mans när det begav sig, Dit kom den av olika anledningar aldrig utan numera finsn den unika tävlingsbilen i Sverige. Tre varianter av bakpartier syns rulla in, Cadillac seville 1985 med den karossen som kallas "bustleback" En DKW med rundad akter och den lite märkliga Citroen DS break, kombipadda.
 
Och återigen dök den sällsynta Bitter CD:n upp.
 
 
 
Lite mer specialbilar som dök upp, underbar Ferrari 250GT från 1963, och i nästan likadan kulör den vackra och sällsynta BMW 503 coupé, den här är från 1959 och dessutom svensksåld, bara 412 stycken av den här modell tillverkades. Porsche 928 hade ett mycket karaktäristiskt bakparti och Jaguar E-types form går inte helelr att ta miste på. 
 
Amerikaskt ur samma vinkel, Cadillac Eldorado Seville 1957, Mercury Montery 1963 och en Mercury från 1960, som är en årsmodell vi sällan ser här och sist den betydligt mer välkända Ford Mustang 1965. 
 
Mannen med den här modernare Thunderbirden heter Björn Ljungquist och förtjänar ett särskilt kapitel, eller läs om hans något märkliga liv och yrkeskarriär på hans egen sida  http://www.abljungquist.se/bjorn2.htm
 
Tyskt, BMW 850 bör räknas som en modern klassiker, lite äldre tyska representanter på kajen Mercedes eleganta 280SE coupé med hardtop och den mer folkliga opel Kapitän, samt en allt annat än diskret 1303LS Volkswagen cabriolet.  
 
Volvo 780 från Bertone var kanske inte volos mest framgångsrika modell, likaså blev Triumphs moderna TR7 på 70-talet inte heller någon framgånssaga utan istället en av de många spikarna i kistan för Leyland. Pontiac Firebird blev däremot en långkörare och 80-talets moderisering av den såldes i enorma upplagor. Teknikens värld kom förbi med en splitter ny testbil från Volvo, nya V40 som med lite god vilja kan kallas kombi.
 
Och en Citroen DS riktar sina gula kattögon mot utfarten när kvällsmörkret börja sänka sig över kajen vid Maritiman.
 

Tisdagsblandning från Råda

Det börjar bli trångt framför Säteriet
 
 Så börjar vi med att beta av kvällens Thunderbirds, Kristers ovanliga "007 edition" från 2003, följt av två svarta 55:or och Staffans fina gröna 56:a 
  
Kanadapontiac, en Laurentian från 1960, svensksåld. Imperial Crown 1959, Oldsmobile 98 från 1962 och en mycket fin och ovanlig Mercury Grand Marquis coupe från 1975
 
1962 års modell är inte så vanliga hos oss bland USA-bilar men här dök även en trevlig 1962 Pontiac Bonneville upp. 
 
Lite sportigare fordon, Citroen SM i rött och en vit Mercedes 280SL "Dallasmoppe". Chevrolet Corvette fanns representerat av 176 och 1968 års modell.  
 
Tyskt, en NSU Ro80 brukar gästa dessa träffar ganska flitigt, och en Opel Kadett Rallye. En mycket ovanlig bil som kommit ut i dagsljuset igen är denna Austin A40 Sports från 1952, dessutom svensksåld. Den vita Dodge 880 cabrioleten är också en ovanlig modell med svensk historik, den har ju inna presenterats här: nya-tag-pa-råda.
 
Werna från radio 88 letar nya intervjuoffer.
 
 
 
 
 

Regnperiod på Nääs

Den här måndagen började med en rejäl skur, som temporärt regnskydd dög peters Tuffa Pontiac catalina semi-custom alldeles utmärkt.
 
Mellan regnsropparna rullar en Ford Anglia från 1959 in, och en T-Ford årgång 1922 granskas närmare. Lars fina och ovanliga Frazer från 1947 fanns på plarts och några MG med sufletten upp stod i andra hörnet.
 
  
Ford var i dominans denna kväll, några tuffa custombilar och två fina Fairlane Crown Victorias rullade in.
 
 
Mercury Monterey cab från 1963 och ett par Pontiacs från 1955, samt änu ett par av de fina Mercedes SL-modellerna, W113 som är den korrekta och lite strikta internkoden för dessa, "Pagodas"" kallas dom allmänt i folkmun.
 
    
   
Mopars brukar det vara gott om på Nääs, i denna fyrklöver ser vi en Valiant från 1963, Chysler newport från 1966 och en Imperial crown från samma år. Mats fina fd landhövdingebil, Dodge Polara från 1972 är nästan ett stående inslag här.
Ovanlig Mopar från Alingsås, Chrysler Windsor de Luxe cab från 1952
 
 
 
 
 

Pedalpadda

 
På sextiotalet fanns en Padda för de små också i katalogen. En ganska väldetaljerad trampbil där man kunde se "motorn" under huven, till och med kylaren och reservdäckets speciella placering skymtar där.
 
Fler kul trampbilar från förr har skrivits om här: austin-junior  på-trampen-i-moskva. eisenhowers-second.
 

Pausmusik... igen

 
Bloggen har problem med att ladda upp bilder, det är helt enkelt ingen hemma i den rutan, så får vi bjuda på lite pausmusik, och inte så lite heller, en hel konsert med de helfestliga TOY DOLLS! En timme och 16 minuter ,ed de legendariska spexpunkarna från Sunderland.
 
 

En minnesvärd sommardag 1932

Landvetter var förr om åren ett ganska litet samhälle cirka två mil utanför Göteborg. Här levde man och verkade inom orten med jordbruk, hantverk med mera, de enda bilar man såg var de som passerade på riksvägen mellan Göteborg och Borås, knappt någon ägde en privatbil här på den här tiden. Så den dagen flygarlegendaren Albin Ahrenberg gästade byn med sin Junkers F13 måste detta varit en stor händelse, få personer hade nog någonsin sett eller varit nära ett flygplan förut.
 
 
Planet hade Albin beställt från Junkersfabriken redan 1923 och var starten för det nya flygbolaget AB Aerotransport, Albin själv kom att gör mycket uppdrag med flygfotografering och passagerartransport, tidvis ihop med en inte helt obekant tysk flygare som hette Hermann Göring...   
 
Den här sommaren 1932 var Albin Ahrenbergs namn vida känt bland allmänheten, då han året innan gjorde en herosik insats genom att lokalisera och rädda en en forskningsexpedition som försvunnit på Grönland, Albin kom tillbaks som hjälte och utnämndes för detta som Kapten i flottan. Under dessa år företog han också de berömda rundturerna över hela Sverige för att promota flyget för allmänheten. SE-AAB var nu i hans privata ägo och det blev många turer, hela vårt avlånga land gästades av Albin och hans Junkers, och mot betalning fick de som vågade följa med på en sväng i planet.  
 
 
Junkersplanet SE-AAB tidigare registrerat S-AAAB slutade sina dagar med ett totalhaveri i Vännäs hösten 1935, då man kolliderade med en bergsida när piloten vid detta tillfälle, A. Widell,  försökte sig på en nödlandning. Widell klarade sig men planet skrevs avsom skrot. Då hade denna Junkersmaskin genomfört inte mindre än 18876 flygningar och totalt 8000 flygtimmar!  
 
Såhär skrev Albin själv i sina memoarer om det plan han tyckte allra mest om att flyga:
SE-AAB hade inga tokskaper för sig som "Bolivar", den var en god och pålitlig arbetskamrat, och under årens lopp växte vi två tillsammans till en organisk enhet, vingarna satt på mina egna axlar. I de väder en fågel kunde flyga och landa, kunde vi göra detsamma. När den 12 år gammal, en avsevärd ålder för ett flygplan vid denna tid, i mina ärenden men med en annan förare i tät dimma gick till den sista vilan i en skogig bergstrakt mellan Vännäs och Umeå hade den gått nära 8.000 flygtimmar och jag hade förbrukat tre rattar och nött ut tre läderklädslar i min förarstol. Den var trogen in i det sista. Trots att den mejade ned 14 träd, fick vingarna krossade och kroppen avbruten skadades ingen av besättningen och inte en glasruta gick sönder i kabinen.

Jag grät när jag fick dödsbudet - jag hade mistat en del av mig själv - min bäste vän och kamrat!
 
 
Folk gick verkligen man ur huse denna dag för att beskåda flygmaskinen som damp mer på Landvettersjön, en troligen oförglömlig upplevelse för alla de som var där denna sommardag i Landvetter 1932.  

Tysk invasion på kajen

 
I fokus denna onsdag på kajen var Volkswagen, bubblor och bussar tog upp en betydande del av ytan.
 
Ovan en "splitwindow" sänkt, Fuchsfälgar och takräcke, vilket är standardtricksen för VW-styling.  
Äldre VW-cabbar på plats, den röda från 1965 och den gråa är en riktig raritet ända från 1951, parkerad brevid en tidig Golf från 1975, som det inte finns många kvar av idag.  Det orangea höghuset är en Westfalia-camper, också det en ganska sällsynt modell här, de allra flesta av dessa gick till USA som nya, en kom hit i vintras och skrevs om här: february/westfalia-fran-väst. 
   
 ´    
Italienskt, röda raden börjar med en Alfa Romeo 1750GT från 1972 och en 1600GT junior deån 1975, udner samlingsnamnet "bertone coupé" gjordes denan långkörare i en myriad av varianter. Nästa bil är en annan långkörare från Alfa, nämligen Spider. Sist in på kajen kommer en mycket fin Maserati 3500GT
 
Och Tomas dök upp med sin ovanliga Bittter CD igen. klassiker.nu/välsmakande-bitter
 
 
En särlign ur BMW:S sortiment var den kortlivade Z1, med sin adörrar som går ner i trösklarna, byggdes i rutn 8000 exemplar åren 1989-91.  
 
Sportbilar på olika sätt rullar in, Kåre med sin Wolseley Hornet från 1934, som ju är sinnebilden för hur en engelsk trettiotals sports tourer skall se ut. Volvo 480ES var liksom BMW Z1 en modell som låg långt ifrån det ordinarie modellutbudet. Sprot på amerikanska,Chevrolet Corvette och Ford thunderbird.
   
   
Mer amerikanskt, Pontiac Bonneville från 1965, mycket populär och vanlig bil här. Desto mer ovanligt är Studebaker, här den sällsynta Avanti från 1963 och en Golden Hawk från 1957. Sist en mycket prydlig och fin Hudson copupé från 1946.
 
Delar av VW-ligan poserar framför den ovanliga Bittern.
 
Och Citroenfolk, här i samspråk med Robert Garellick till vänster. Hans fina böcker över Göteborg från förr kan ses och beställas här: http://www.garellick.se.
 
Pontiac Bonneville 1967 lämnar kajen i skymningen.
 

Rött på Råda

 
Gågna tisdagen på Råda gick i rött, överst en NSU Ro80 som brukar beträda dessa småträffar regelbundet.
 
Och mer i rött, Ford Mustang 1969, Triumph Spitfire, Volvo 1800S och sist den häftiga och ovanliga Sunbeam Tiger, som var en beskedlig Alpine tills den fick en Ford Mustang 260" V8 skohornad ner i motorummet.
Chevrolet Corvette 1990 och Fritiofs Ford 1932 var väl äldsta bilen denna tisdag. Dodge Charger 1968 och en röd Chevrolet till, Impala 1960.
 
En rad med rött till. Thunderbirds finsn det gott om i bygden, röd 56:a och Kennes fina 65:a. Oldsmobile i rött och svart från 1957 är en underbart fin bil, och sist sportigt röd Camaro från 1970.
  
 
Och en rad andra färger och former, Ford 1956 finns det gott om här såsom denna trevliga fairlane town sedan. Tvåhjulingar, Harley vs Indian och mera Ford, trevlig Torino coupe från 1969
 
Och lite andra färger i paletten, Staffans vackra Thunderbird i en kulör som hette just Thunderbird Green.
 
Och en mycket blå Volkswagen Karmann Ghia , som fått lite fler cylindrar än vad dom brukar ha. 
 
Och en Cadillac Eldorado Seville 1957 i en typisk femtiotals pasetllfärg. Seville 1957 byggdes i jämnt 2100 exemplar och denna är importerad från England.
 
 

Drag på Vårgårda

 
 
VCET reunion kördes på Vårgårda för andra året i rad, en liten tvådagarstävling som är en slags fortsättning/återupplivning på våra gamla cup, Västsvenska cupen i ET-racing. 
 
Depåmek före start, Roland Persson med Vegan från Tomellilla bör vara kandidat på long distance i år, Mustang trilskas med växellådan, Tokfjöa servar lillbilen och en del skruvar och justerar ända fram i line-up.  
   
  
Och utan någon närmare presentation bjuder vi på lite burn-outer
 
Stefan lyckas med att köra punktering...
 
Mer burnisar!  däckvärmning är en förutsättning för bra grepp och tider, och dessutom gillar publiken detta skarpt.
   
   
Ulf "Spenat" Henrysson får hjälp att gå in i stage, sikten är inte alltid den bästa i en racerbil av den här kalibern. Roland får nästan till hjullyft i starten. Brags Pontiac är utom tävlan men passar på att testa och tuna in. Vissa bilar ryker mer än dom går, Conny Åberg från MDRF licenskörde med en uppskruvad BMW diesel..
 
På plats även vår Jonas Alholt som klippte ihop den här fina filmen från lördagens körning
 
 
Ritsesons på banan Alexander i bastard-Volvon och lillasyster Paulina i Firebirden. Truckrace bjöds det också på med två raska pickisar
 
 
Panteran är egentligen en banbil som provar på ralt fram, traditionella bilar i sammanhanget däremot, Chevrolet Chevelle och Plymouth Duster. Micke Carlsson visar att man kan åka fort med turbomatad VW. 
 
Knuff med liten bil och i depån med en lite större bil, Walmracing har hittat ett gammalt top fuel chassi som kanske kan bli något lattjo i framtiden av. Och sedan är det kväll i depån.
 
 
Söndag med tänkta finalkörningar började såhär....
 
Sara i sekretariatet har ingen tung arbetsuppgift...  körningen avblåst av meteorologiska skäl.
 
 

Ett fyrtiotvåpar

 
Årsmodell 1942 är mycket ovanlig av uppenbara skäl, I Amerika ställde man om till full krigspruduktion i februari 1942, all civil fordonstillverkning stoppades så 1942 blev ett kort år. Exporten var ringa eller obefuntlig av dessa då resten av världen stod i brand och atlanten behärskades av tyska ubåtar som sänkte allt i dess väg.  MEn det senaste har vi sett en del 42:or komma in i landet, men dom är inte så lätta att hitta ens i USA.  
 
Nu har det dock kommit in TVÅ Cadillac 1942 samtidigt!
 
 
 
 
Den övre bilen är en series 63, vilket bara det är en ovanlig modell, den fanns bara 1941-42 och bara in karosstyp, fyrdörrars sedan på 126 tums hjulbas, 1942 han man bygga 1750 stycken av dessa.
 
Den nedre är en series 61, som var byggd på samma chassi men med lite mindre utrustning och lägre prislapp, fanns som coupe och sedan och gjordes i totalt 5700 exemplar. series 61 serien hängde med fram till och med 1951. 
 
 
 

Cars & Planes - Coronado

 
Plymouth Coronado var en märklig modell som inte fanns i USA, utan var en 8-sitsig förlängd Plymouth Belvedere som byggdes i Belgien. Specialmodellen fanns från 1958 och byggdes de första åren i Antwerpen, bilderna visar 1962 års modell, som troligen var den sista och dessa byggdes i Rotterdam.  Planet är såklart en Convair 990 Coronado från Swissair.
 

Cars & Stars - Svedino

 
Lennart Svedfelt var främst illusionist och turnerade runt under namnet Svedino. Hans specialtet var olika varianter av ficktjuveri, han kunde bokstavligt tala lura skjortan av folk på scenen.  Hans andra stora passion var veteranbilar och började samla på sig sådana tidigt i karriären. Han brukade säga att "mina bilar, dom har jag stulit ihop till" 
 
Här är Lennart med ett av de tidigare förvärven, en Ford model Town car landaulette från 1914, en märklig lyxmodell av T-forden som försvann ur modellutbudet 1919.
 
Svedino gick ur tiden 1993 men hans samling i Ugglarp lever kvar än idag http://www.svedinos.se/
 
 
 
 
 
 
 

Mera monowheels

 
Här är purves-dynasphere igen, och man inser att denna konstruktion antagligen lämpar sig bäst för stora öppna ytor än på landsvägen...
Men doktor Purves var inte först med dessa märkliga enhjulingar, den här konstruerades av en herr D'Harlingue redan 1917 och hade propellerdrift.
 
 
Motorouta 1927, uppenbarligen samma maskin som nedan framförs av uppfinnaren Gerders fråm Schweiz 1931
 
 
Lite stabilare blev med två hjul, ett di-wheel alltså, okänd konstruktion troligen fråm 1930-talet.
 
Vereyken 1947 från Nederländerna, kanske en vidareutveckling av ovanstående dubbelhjul. 
 
I Sverige finns också ett dubbelhjul, byggd en gång i tiden på Chalmers tekniska högskola främst i underhållningssyfte, och syns emellanåt på den årliga kortégen.
 
 

Mer från bakluckan

Amerikanska kombibilar har alltid varit rymliga som en studenlägenhet, Plymouth 1956 var inget undantag.
 
En hel sagovärld ryms i mercurys Colony Park 1963
 
Chevrolet Kingswood 1972, med den speciella clamshell luckan som fanns på dessa jättewagons från General Motors 1970-76.
 
Tyska Ford Taunus var betydligt modestare i formatet, här är promotionbild från USA där man sålde P2 Taunusen i viss utsträckning.
 
Simca 1500 break 1965 rymemr ledigt ett antal sportgrenar.
 
Holden Sandman var den ultimata strandraggarbilen i Australien, fabriksbyggd tvådörrars deliverykaross med bäddbar inreding och häftig logotyp och stripes, baserad på Stateman/Kingswoodmodellen i HZ-serien 1977
 
Triumph Herald wagon kanske är i minsta laget som ombytesbås på stranden
 
GT6 var ännu mindre men racerhälmen får nog plats i alla fall.
 
Alfa Romeo Alfasud var en smart halvkombi med gott utrymme bak. I hela konstruktione fanns även massor med gömda utrymmen för rost också. 
Citroen Dyane lastad med damejanner, ersten av alkemistverkstaden får nog tas i omgångar.
 

Mer baklucke bilder lades upp nyligen i:
från-bakluckan

Apache från ANA

 
ANA i nyköping är mest förknippat med Chrysler och ett flertal andra bilmärken såsom Standard, Simca, Skoda med mera, under en period hade man även agenturen för Pipers flygplan. under perioden 1948-1958.  34 stycken Piper skall ha sålts i ANA:s regi inna den verksamheten övertogs av Nyge-Aero.

Lasta lastbil på lastbil på....

Austins lastbilar är inte så välkända hoss oss, men dom hade ett brett program med tunga fordon också.
 
Okej, i botten en, ja vadå? en dragare ur FFK serien troligtvis, på den en lite mindre flatbed FFK120 och på den i sin tur den egendomliga A200FT vars korta hytt inte rymde någon dörr. Den satt på trekvart i B-stolpen istället. På den den står det en völdigt liten lastbil, en vanlig Autin Mini 850 pickup, och tittar man noga så står det faktiskt en liten bil till på den, en J40 trampbil som tidigare skrivits om här: austin-junior.
 
Bilden är från 1963 och lär vara ett reklamjippo för Austin i Australien.
 

Flickornas Fiat - 600

Fiat 600 den stora lilla Itaienska bilen byggdes i runt 2,7 miljoner exemplar mellan 1955 till 1969, dessutom fick den förlängt liv utanför Italien. Zastava byggde närmare en miljon av den i forna Jugoslavien fram till 1985, dessutom byggdes de av Seat i Spanien, andra länder som också knåpade ihop 600 var Argentina och Chile.

 

 

Här visar damen hur man packar bagaget på en 600, som är förbluffande rymlgit på lilla 600.

För den som behövde en ännu rymligare bil fanns 600 Multipla, runt 260 000 Multiplas byggdes.

Och detta är en Seat 600, som kom senare att uppgraderas till 800, dessutom fanns den i en unik fyrdörrars variant här, över 800 000 av 600/800 modellen byggdes i Spanien.

600D fick lite större motor 1959, men namnet 600 behölls,förutom på en del marknader, som t ex Nordamerika där den fick heta Fiat 750


En solig onsdag på kajen

Denna ovanliga bil som rtullade in i onsdags är en Bitter CD, mer om denna raritet skrevs här: klassiker.nu/välsmakande-bitter

Och mer från denna soliga och välbesökta onsdag kan också ses i bildspelet här: 
klassiker.nu/pa-en-kajkant-i-göteborg
 
 
 
 

Fullmatad tisdag på Råda

 
 
Förra tisdagskvällen på Råda blev nästan en Fordträff, men en hel del annat kul dök ju upp också såklart, mer bilder från detta finns på: http://www.klassiker.nu/tisdag-pa-rada-med-ford-fokus