Trångt i Paris 1955

Den femte oktober 1955 visade Citroën sin efterträdare till "traction avant" modellerna, som inte uppdaterats nämnvärt sedan 30-talet.  Men det tog man igen med råge med en ny modell som inte liknade något annat varken före eller efter, en milstolpe.  Första dagen tecknades runt 12000 förhandsbeställningar på den nya Citroënen.
 

Full service hos Esso

Tankning, kolla olja och vatten och en puts av rutan var självklarheter på macken förr, kanske inte alltid man dammade av hunden också, men i allafall gjorde man det vid det här fototillfället någon gång tidigt 1960-tal.  
 

Beverloopadda

George Beverloo nämndes nyss här: cars-stars-beverloo.html
 
Här är hans egna "presentation" av Citroën DS 1955.
 

Ups and downs

 
Den säregna hydrauliken i Citroen DS framhölls på detta sätt av Citroën Cars Corperation i USA. Kanske återfanns en viss självironi i systemets tillförlitlighet...
 

Japanpadda

En mycket tidig DS som hamnat i japan, och på omslaget av en motortidning med okänt namn redan 1956. DS visades på parissalongen första gången i oktober 1955 och blev en omedelbar succe. Orderböckerna fylldes och man gick på högtryck för att möta den direkta efterfrågan. Att någon så här tidig bil gått på export så här långt bort är något egendomligt.
 

Finlandspadda

Citroën DS fick många nan, hemma i Frankrike kallades den i en semantisk ordlek för "Déesse" Gudinnan. I sverige blev smeknamnet det mindre glamorösa "Paddan"  
I Finland kallades den Iso Kissa, stora katten, och här är broschyren för finska kissen.
 
 
 
 
 

onboard camera från BBC

Brittiska BBC körde franskt, Citroen CX med sin gashydraulik och extrema lastkapacitet var ju en utmärkt kameraplattform , men en del aerodynamik gick förvisso förlorad.

Polispaddor

Buset fick åka bekvämt med gendarmierets Citroen DS...
 
Gendarmeri har vi aldrig haft i Sverige, men kan närmast beskrivas som en slags paramilitär poliskår.  Med militär uppbyggnad och organisation men underställd civila myndigheter, dock nödvändigtvis inte landets egna poilisorganisation. I italien heter dom Carabinjeris, i Spanien Guardia Civil med liknande organisation. Gendarmeriet har lite olika uppgifter, dels att använda vid konflikter som exempelvis upplopp och som insatsstyrka, i en del fall har gendarmeri även fungerat som gränspolis/tull och skattepoliser.  Långt ifrån alla har dock fått köra DS som tjänstebil.
 

Cars & Planes - Japancorde

Fyra paddor och en Peugeot står och väntar vid Concorden, Citroenerna ser ut att vara av den lite ovanliga ID Prefecture-modellen, en lyx-ID, eller snik-DS beroende på hur man ser på det.  Tydligen kunde man inte uppbringa tillräckligt många, eller så stod den femte på verkstad...  Planet är ju en Concorde, men det är lite egendomligt med denna också, då den är målad i Japan Airlines färger, och något sådan fanns väl inte? 
 
Nej, men flera bolag var intresserade av Concorde, som Qantas, Air India, Sabena, TWR , Iran Air med flera. Man hade i flera fall lagt option och order på flygplan, men Aerospatiale hade ingen möjlighet att uppfylla beställningarna. Bensinkrisen 1973 och omfattande legislationer om buller hindrade också Concordens framfart. Japan Airlines hade skaffat option på tre flygplan 1965, fyra år före första flygningen.  En av prototyperna lackerades upp för JAL:s representanter på detta sätt, men något mer kom inte bli av affären, när Concorden sattes i kommersiell trafik kraftigt försenat 1976 hade de flesta intressenter dragit öronen åt sig för länge sen.
 
 

Inte mainstream i maine

Denna bilhandlare hette Ward&Wallace Inc och varlokaliserad i Brunswick, Maine, och sålde urfranska bilar i New England någonstans i slutet av femtiotalet. Förutom Citroën var man även återförsäljare för Panhard, som bör varit ett tämligen diminutivt märkte på den amerikanska kontinenten.  Panhard absorberades av Citroën 1965 och upphörde helt med personbilstillverkning 1967. Citroën försvann från den amerikanska marknaden 1972.   
 
 

Pedalpadda

 
På sextiotalet fanns en Padda för de små också i katalogen. En ganska väldetaljerad trampbil där man kunde se "motorn" under huven, till och med kylaren och reservdäckets speciella placering skymtar där.
 
Fler kul trampbilar från förr har skrivits om här: austin-junior  på-trampen-i-moskva. eisenhowers-second.
 

Segerpadda

1959 vann Citroen ID19 totalsegern vid det berömde Monte Carlorallyt, detta utnyttjades även i den svenska reklamen. detta år såldes 1019 nya Citroener i Sverige, hur många av dom som var ID/DS går dick inte att utröna, men det var iallfall en försäljningsökning med runt 240 bilar gentemot föregående år.


Aussiepadda


Padda långt hemifrån, 1961-66 byggdes ID modellen på licens i Heidelberg utanför Melbourne, Australien
 och kallades ID Parisienne. Men från 1967 så kom man åter att importera DS och ID från Frankrike, högerstyrda givetvis.

Åskpadda


På Bonneville Speed week samlas folk för att tävla i hastghetskörning på de vidsträckta saltöknen. KLasserna är många och varianterna att åka fort med ännu fler, Thunderfrog gjorde saltet osäkert i över 350 km/h i mitten av 90-talet.


en del andra märkliga saker som hittat till Bonneville sågs här: vilset-pa-bonneville.html

Dikespaddor

På salon Expo Paris 1962 presenterade Citreon sina DS-modeller på det här märkliga viset. visst ser det ut som ett gäng nyfikna grodor redo att ta ett språng upp ur vinteridet?


Vintervägspadda

Idag är det bistert väglag i större delen av landet, snökedjor rekommenderas, och kanske klä sig lite varmare än damen på bilden också.


Jänkepadda



Citroen var aldrig något stort märke på den amerikanska kontinenten, DS/ID modellerna sålde hyggligt främst på västkusten jämte anti-bilen 2CV på sextiotalet. 

Men om man anser att vi krånglig byråkrati och konstiga regler för att importera fordon hit, så är det inte stööre skillnad åt det andra hållet. DS-karossen uppdatering 1967 ogillades av amerikanska DOT, department of Transport. Täckglasen och dessutom svängbara strålkastare godkändes inte, så på USA-marknaden fick detta bytas ut mot ovanstående instatser med dubbla sealed-beam strålkastare istället. Blinkers och ett fleratal andra deltaljer fick ändras utöver detta.  



Naturligtvis fördyrade detta fordonet och de redan få kunderna blev färre, Citroen försvann från USA-marknaden under 1972. Året innan hade man även försökt lansera GS i USA, men den föll också på DOT:s nitiska påund. Dock hann man ta emot order på flera tusen bilar, innan det stoppades och av de ungefär 30 GS-bilar soom hunnit skeppas över köptes loss internt av anställda hos Citroenhandlarna. 

En bil för hela världen, dock inte för Amerika.


Citroen SM med Maseratimotorn därmot sålde desto bättre, trots rejäl prislapp och den glosögda USA-anpassade fronten. Dessutom fick de pga ändrade krav 1972 inte säljas med den vassare insprutningsmotorn utan höll fast vid förgasarversionen, trots detta såldes runt 2000 exemplar 1972-73. 



Senare modeller som CX fanns aldrig officielt i USA, men togs in bakvägen via så klaade "Grey market" handlare, främst via Kanada där de typades för att sen säljas under olika namn i USA.  2CV:n hade inte chans att säljas på 80-talet men då fann man en väg att få in den snofsigare 2CV Charleston-versionen som tomma karosser som sen sattes på redan befintliga äldre 2CV chassin.  

Citroen CX såldes på liknande vis, bilarna köptes privat, togs till Nederländerna där de amerika-konverterades och alla Citroenemblem togs bort. Med en ny front såldes av CXAuto under namet CXA. Namnet Citroen förekom inte annat än att i reklamen sades den vara byggd med teknik från Citroen... 


När XM kom försökte CXAuto sig på att sälja också dom i USA, som vanligt föll det på att strålkastare och detaljer inte stämde med de amerikanska kraven. Det tog flera år för dom att få den godkänd så XM blev inte klar för USA förrän sent under 1992. Då hade de försetts med framlampor från Pontiac Grand Prix för att bli godkända. XM såldes bara fullutrsutade och med V6 motor av CXAuto. Med en prislapp på närmae 60 000 dollar uteblev succén. Totalt importerades blott 20 stycken samt en Kombi. 


Kalifornien-registrerad XM med Pontiac-lampor är en raritet.

Kändispaddor


Jane Birkin ser ut att trivas väldigt bra med en "decapotable" Citroen DS


Brigitte Bardot förknippas ofta med Renaults sportmodeller men här hittar vi henne i en sober DS.


Marcello Mastriani bakom ratten i sin DS


Och Jean paul Belmondo leter efter resten av sin.


En väldigt påpälsad Juliette Greco


Citroen DS har oftast liknats vid ett rymdskepp, men en som faktiskt flugit rymdskepp var Jurij Gagarin, här på Frankrikebesök som givetvis involverade provkärning av den spännande Paddan. Gagarin var bilfantast av stora mått ochj såg gärna till att provköra exklusiva bilar vid sina besök i väst.


Mesta Paddakändisen torde nog vara president De Gaulle, som alltid fördrog att färdas i Citroen, två urfranska symboler i symbios.





Burkpadda

Belgiska öljätten Stella_Artois stoltserar i sin annons om att hälften av deras burkar görs av återvunnen aluminium. Och detta demonstrerar man med Citroen DS motorhuv, som ju är i aluminium och dessutom rejäl, den kan man göra många ölburkar av.



Paddan i annonsen är däremot varken fransk eller Belgiskbyggd, den är från Slough-fabriken i England.


Brassepadda



Nästa helg kommer det vara show på Copacabana, med bland annat veteranfordon, fokus ligger på just franska fordon och på programbladet för detta evenemang tronar just det, en fin Citroen DS.


Tidigare inlägg
RSS 2.0