En Chevelle i Hunnebostrand (-kappbloggning: feb-07)
En del bilar är fascinerade som modeller antingen genom historia, design eller teknik, en del genom sin bakgrund.
Jag blev kontaktad av en kille i Stockholmstrakten som renoverade en Chevrolet Chevelle från 1972, och ribban på renoveringen var satt till 100% fabriksoriginal. Detta innebär att allt som genom åren brukar fixas till eller försvinna skulle vara som det var. inklusive allt "slarv" och det finns det rätt gott om på USA-bilarna från den här tiden, färgstänk, haltaskiga fogar, sneda detaljer, övermålade delar i motor och chassi, dinglande kablar med mera.
Mycket byggdes enligt devisen syns det inte finns det inte, en amerikansk bil från förr kan bjuda på många överraskningar , och en del skratt.
Men hur gör man då för att fixa til det så att det ser som exakt det var då, jo man måste hitta en likadan originalbil, en bil som ingen skruvat, lackat eller gjort någonting överhuvudtaget på sen den rullade av fabriken 1972.
Chansen en sån bil finns, av rätt modell är näst intill obefintlig, men i det här fallet gjorde det det, och den fanns i Hunnebostrand och jag blev ombedd att åka dit och fotodokumentera bilen in ner till minsta skruv och mutter.
Hur kommer det sig att en Chevelle Malibu från 1972 finns i Sverige utan att nån rört den på 34 år och har under 3000 mil på mätaren?
Jo, ett äldre par hade beställt bilen ny 1972 hos GM i Sverige, men bestämde sig att åka över till USA för att hämta bilen själva från fabrik och ta den på en semestertur runt USA..
Sorgligt nog avled mannen under resan, men änkan bestämde sig till slut för att ta med bilen hem. All dokumentation finns med inklusive papprena från den advokatfirma som hjälpte damen med att få ut bilen/dödsboet från USA.
Väl hemma kom damen att använda bilen väldigt sparsamt, bilsäljarklyschan "bara körd av en liten dam till kyrkan på söndagar" är i det här fallet helt och fullt riktig.
I 90-års åldern bestämde sig tanten för att det var dags att sälja av bilen, med två förbehåll.
Att den inte skulle vara kvar i bygden, och att inga raggare skulle få tag i den.
SÅ den hamnade i goda händer hos en entusiast i Hunnebostrand, som haft den i ett tiotal år, bor i ett varmt garage och pysslas om varsamt, den har ännu inte gått 3000 mil.
Bilen är uppepå allt i ett fyrdörrars hardtoputförande trots att det byggdes 24192 sådana 1972 har jag aldrig sett någon i det utförandet, och i ett sånt sanslöst nyskick.
Jag blev kontaktad av en kille i Stockholmstrakten som renoverade en Chevrolet Chevelle från 1972, och ribban på renoveringen var satt till 100% fabriksoriginal. Detta innebär att allt som genom åren brukar fixas till eller försvinna skulle vara som det var. inklusive allt "slarv" och det finns det rätt gott om på USA-bilarna från den här tiden, färgstänk, haltaskiga fogar, sneda detaljer, övermålade delar i motor och chassi, dinglande kablar med mera.
Mycket byggdes enligt devisen syns det inte finns det inte, en amerikansk bil från förr kan bjuda på många överraskningar , och en del skratt.
Men hur gör man då för att fixa til det så att det ser som exakt det var då, jo man måste hitta en likadan originalbil, en bil som ingen skruvat, lackat eller gjort någonting överhuvudtaget på sen den rullade av fabriken 1972.
Chansen en sån bil finns, av rätt modell är näst intill obefintlig, men i det här fallet gjorde det det, och den fanns i Hunnebostrand och jag blev ombedd att åka dit och fotodokumentera bilen in ner till minsta skruv och mutter.
Hur kommer det sig att en Chevelle Malibu från 1972 finns i Sverige utan att nån rört den på 34 år och har under 3000 mil på mätaren?
Jo, ett äldre par hade beställt bilen ny 1972 hos GM i Sverige, men bestämde sig att åka över till USA för att hämta bilen själva från fabrik och ta den på en semestertur runt USA..
Sorgligt nog avled mannen under resan, men änkan bestämde sig till slut för att ta med bilen hem. All dokumentation finns med inklusive papprena från den advokatfirma som hjälpte damen med att få ut bilen/dödsboet från USA.
Väl hemma kom damen att använda bilen väldigt sparsamt, bilsäljarklyschan "bara körd av en liten dam till kyrkan på söndagar" är i det här fallet helt och fullt riktig.
I 90-års åldern bestämde sig tanten för att det var dags att sälja av bilen, med två förbehåll.
Att den inte skulle vara kvar i bygden, och att inga raggare skulle få tag i den.
SÅ den hamnade i goda händer hos en entusiast i Hunnebostrand, som haft den i ett tiotal år, bor i ett varmt garage och pysslas om varsamt, den har ännu inte gått 3000 mil.
Bilen är uppepå allt i ett fyrdörrars hardtoputförande trots att det byggdes 24192 sådana 1972 har jag aldrig sett någon i det utförandet, och i ett sånt sanslöst nyskick.
Kommentarer
Postat av: Farbror Sid
En sån där bil som man drömde om att hitta orörd i en lada för en spottstyver... men det är väl 30 år för sent, minst. Nu tar de väl duktigt betalt till sista kattögat...
Men intressant att läsa om är det!
Trackback