De förgätna del 5 - Rebel MACHINE
AMC-koncernens alster har varit ständiga outsiders, udda bilar, märkliga modeller, storlekar och mått som inte riktigt matchade något de tre stora koncernarna knåpade ihop. Vid muskelbilseran så lanserades Javelin som konkurrent till Mustang och Camaro, premiäråret 1968 såldes närmare 60000 bilar vilket är väldigt bra för en AMC-bil. SAmtidigt lanserades en mindre Javelin, AMX som var den enda tvåsitsiga "ponycar"-bilen, återigen en produkt utan motsvarighet på marknaden, bara 19000 såna blev det fram till 1971, innan den 1972 blev en normal Javelin.
i mellanviktsklassen fanns Chevrolets Chevelle Malibu SS, Buick Skylark, Oldsmobile Cutlass i ena ringhörnan, Ford Torino GT, Dodge Charger, Coronet och Plymouth GTX i andra. Här såg AMC en enkel väg att göra en inbrytning, Rambler Rebel fanns redan och 1970 lanserade man muskelpaketet "MACHINE" till densamma. 
MACHINE, med stora bokstäver, hette den och presenterades för allmänheten i Oktober 1969 på NHRA World Champion dragrace finals i Dallas, Texas. Smart PR-kupp att lansera en modell under så spektakulära former, bilen var utrustad med AMC:s egna 390" motor med fyrportsförgasare på 340 hästkrafter i en 1600 kilo tung bil.
Första serien på 1000 bilar var alla vita, med blå och röd dekor som ovan, även i grillens ram gick färgsättningen igen, likaså inredningen. Huv i glasfiber med rejäla öppningar för andingen och allting uppstyvat och uppdimensionerat för tuffa tag.
Priset för uppenbarelsen var $3475, vilket får sägas rimligt, detta var en fix och färdig muskelbil, medans resterande tillverkare erbjöd basmodeller som man själv fick fylla i listor för att komplettera med godis, och varenda pryl ner till spolarvätskan kostade extra, så erbjöd AMC ett oerhört potent och färdigt paket i ett enda utförande, take it or leave it.
Efter de första 1000 bilarna så skulle ytterligare 1600 färdigställas , fast med ordinarie färgval istället, MACHINE-dekoren gick fortfarande att beställa givetvis, men så många mer blev det inte Rebel-modellen lades ner tidigt under 1970, och bara 1936 MACHINE kom det att bli.
1971 så¨ersattes Rebel med den nya Matador-serien, men MACHINE-paketet fanns kvar, som option för $373 så kunde man i den nya bilen få gamle Rebel-motorn på 360" eller för ytterligare ytterligare $88 den nya 401" motorn i MACHINE-utförande. detta var dock väldigt ovanligt, knappt 40 stycken Matador MACHINE såldes. Och av dom finns det bara en enda överlevande bil kvar idag.
Nedan . "sole survivor" världes enda Matador MACHINE, det blir inte så mycket med sällsynt än så här. 
Bilar, bilar, bilar. Jag höll nästan på att missa inlägget om min födelsedag mellan allt metallskrot :) Apropå inget, jag kommer kanske ner till Götet i slutet av månaden, hoppas du kan svänga en bägare då...
ska kolla på det, vi hörs! :)
Vill bara säga... Jag gillar det här!
Informativa bloggar... fina bilder, bra berättat...
Kommersiellt självmord att lansera en modell som det bara skriker "grabbleksak" om.
Camaros, Cheveller, Cougars och Mustanger hade ju fördelen att även kunna appellera på kvinnor. Många kvinnor hade ju gått ut på arbetsmarknaden då, där fanns stålar för bilindustrin att korpa in på så att säga - men vilken kvinna önskade sig ett blå-vit-rött monstrum?
AMC ska ha cudos för kompromisslösheten, med Rebel och Scrambler som nyckelfärdiga rejsmaskiner som du nämner, men som synes gick det inte på marknaden.
Låter riktigt, Machine var inget som mrs Goodtemplar skulle åka iväg och handla i.
Men... när Volvo för en del år sen i nån illusion om kvinnors högre förnuft och praktisk känsla lät ett team kvinnor designa en conceptbil för kvinnor, vad blev det då? Jo en liten 250 hästars sportkupé men med en speciell pedal att den gick att köra i högklackade skor!!!
Kvinnor gillar inte precis förnuft, inte bara...
De gillar för övrigt ofta stora bilar, SUV:ar och Mersor...
Vill med detta inte dissa kvinnor i bilvärlden. Det är t ex roligt att läsa en kvinnlig bilskribent som Ulla Hasselgren (Dagens Industri), med lite mindre tjat om vridmoment och mer om, tja, annat. En viss skillnad i atmosfär i hennes texter, om man säger.
Roligt också hur vissa män föredrar att köpa bil av kvinnlig säljare: då är det ingen risk att känna sig dum och nertryckt, som risken ofta är med manlig säljare. (Man som babblar på om prestanda och facktermer, och köparen bara nickar för att inte känna sig dum. Såna saker.)