Vansinnet regerar, fuel altereds från förr!
I en svunnen tid, när allting inom dragracing var på trial and error-basis. Som någon en gång förklarade när han höll upp regelboken på ett förarmöte och sa: . "Detta är trettio års samlade misstag"
På denna tiden var regelboken mycket tunnare, det var dom här vildhjärnorna som skapade det vi har idag inom prestanda och säkerhetstänkande.
Altereds var från början i princip att stoppa i det största du hittar i det billigaste skrotet du hittat. Med Fuel Altereds tog man galenskapen ett steg längre när man upptäckte att nitrometan var ett häftigt bränsle, och en kompressor gav ännu mer krut i skrotet, jippie, här skall åkas!
"Pure Hell" var en fuelie med vissa kursproblem, det gick i bästa fall nästan rakt fram med dom här kärrorna med kortkort hjulbas.
Varför ha catchnet eller fångremmar för armarna när man kan använda ena näven till att hålla fast karossen istället?
Dave Stone med sin Tee-rat 1974. En syn som skulle få ett säkerhetsteam att få dåndimpen idag. Ratten i ett fast grepp mellan knäna, selar som ser ut att kom från fjällrävens kånkenryggsäck, rullbågen kan kanske hjälpt om den skulle välta i depån...
Nanook tar ett skutt, chassidynamik var ett okänt kapitel, trimma motor var ju mycke roligare.
Typisk Fulie-layout. Högt chassi, kort hjulbas, hög tyngdpunkt borgade för spännande resor nerför strippen. I allra bästa fall nästan rakt fram och ända till mållinjen. Bromsar fanns enbart bak... Men så slutade ju många repor med spektakulära krascher i muren innan man behövde bromsa.
Det var nog vid sådana här tillfällen en del började tänka att fan, om man kanske sätta motorn bak istället...
Kul bilder som vanligt, och jag älska dessa gamla dragracing bilder.
Wild Willie Borsch, som handen på karossen, började senare köra funny car, och då räclte han inte fram med handen, för att hålla i karossen.
Då satte han fast en falsk arm, med handen som höll i karossen!!
Snacka om att hålla på sin image!!
Nanook uppstod i en ny skepnad på 80-talet, nu som Super Nanook, och den lottades faktist ut.
Det där med motorn bak, var det ju Don "Big Daddy" Garlits som kom på, efter en kopplings explosition, som delade dragstern i två delar.
Garlits ena fot, kapades oxså i två delar, och det var i sjuksängen som Galits började fundera på det där med motorn bak.
Ingen trodde på att det skulle fungera med motorn bak, men alla fick sedan ta efter den konstruktionen.
Riktgigt, Garlits var pionjär på det med sin onda fot.
vilken kul läsning.. som vanligt Mårten.. o tack Jokern för att du berättade lite mer..
Kul å läsa!
Jag läste nån gång att Garlits fru var nervös över motorbränder i nitrobilarna. Så hon tvingade Don att ha på sig en skinnjacka när han körde.... Har för mig det var 1957. Ingen koll på nitrohalt heller, ofta var det 100%!