dragsters anno dazumal

Dragracing i organiserad form uppstod efter kriget, innan dess hade hastighetstävlingar förekommit främst på saltöknarna, och med hot rod-kulturens begynnelse under sena 40-talet så blev dessa övningar mer urbaniserade och över kortare distanser. I sin mesta basic form, från ett rödljus till ett annat.

Hot rods, var mestadels trimmade förkrigsfordar, och med dessa startade fenomet dragracing på allvar.

Jack Chrisman och brorsonen Art var hot-rod och dragrace pionjärer. Så här såg det ut runt 1947


Någonstans 1950, Fordar i olika stadier av modifiering, trimtrick nummer ett var att lyfta i Mercurys vassare motor, vilket samtilga desssa tre har.


Från Scappoose, Oregon Ford 32:a året är 1952.


1951 grundades
National Hot_Rod_Association för just dragracing, nu började man sätta upp nationella reglementen och klasser för olika fordon, för nu nöjde sig killarna itne bara med att trimma gamla Fordar, helt egna kreationer såg dagens ljus, den renodlade dragstern.

I just Oregon hade man kört regelbundna dragrace sedan 1949, 1953 dök Don Van Dorn upp med denna dragster försedd med en Mercury 276" motor.


från samma tid, frontmotordragster med Mercury sidventils-V8, personer och plats okänt.


Buzz Rileys "Mickey Mouse special" 1954 med Oldsmobile "Rocket" motor. Med denna presterdeas tider runt 12 sekunder på kvartsmilen och slutfart på närmare 180km/h.


Ett team med Ford roadster runt 1955, denna typ av dragsters var fortfarande dominerande.


Det sägs att  Micket Thompson var först med att sätta motorn bak i en dragster, men det fanns de som hade förekommit honom med det. "Ugly Duckling" dök upp på NHRA-event 1956 med Don Millard som förare, Ford V8 på 277" bak gacv slutfarter på 170km/h.


ett gäbng glada ungdomar med sitt bygge på Kohular airstrip Ontario, Kanada 1956. Det skulle ännu dröja ett par år innan vanliga dragsterchassin blev såhär extremt långa. Lösningen för styrning och rattstång ser... intressant ut.


Så går vi då till en av de absolut tidigaste dragsters som specialbyggdes för sitt ändamål, Art Chrisman köpte denna redan 1947, redan då hade bilen en lång och brokig tävlingshistorik i sprintrace och saltökenkörningar.
#25 stratde sitt liv som en Miller banracer men byggdes om av Harrry Lewis runt 1935 för att köra saltökenrace med, den blev en "lakester".
Flera racers modifierade den innan Art Chrisman kom över den 1947. Art körde också några vändor i saltökentävlingarna med den innan det blev dragracing för den gamla Millern. Hjulbasen var ganska kort så runt 1950 förlängdes chassit, en strokad 304" Fordmotor sattes i med dåtidens värstingförgasare, Strombergs 97:or. Dessutom körde Art motorn på ren nitrometan. Med detta nådde man 140mph alltså 225km/h på SAnta Ana drags 1953.


#25 finns kvar än idag renoverad till det skick Art Chrisman hade den under tiden 1947-50.


Baktill bränsletank och quickchange Halibrand-bakaxel på äkta hotrod vis. Framvagn och styrning hade tagits från en Franklin från 1923. Rullbågen kanske inte är så mycket att hurra över men det fanns iallafall en. Fokusering på säkerhet låg fortfarande i framtiden.



Kommentarer
Postat av: Moppe-rejsarn

Stromberg 97:or.. låter stort var det två eller fyra? och vem var Stromberg egentligen? US-guy? men var finns historien när han slog ihop undertrycket med Zenith?

2011-01-07 @ 23:07:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback