Superpippi som flyttfågel
En sällsynt fågel, den extrema Plymouth Road Runner Superbird skådas sällan på våra breddgrader.
Det här var resultatet av evolutionen inom Nascar stock car racing, bilarna hade gått från vara närmast standard "stock" till renodlade racerbilar. Vid slutet av 1960-talet hade man mer och mer börjat arbeta med aerodynamik, men det var svårt att implementera detta på den tidens standardkarosser. Enligt reglementet måste tävlingsbilarna ha samma profil och karossdelar som de vanliga salubilarna, vilket begränsade utvecklingen. Hos Plymouth löste man det på det sättet att sälja tävlingsbilen på gatan istället, Superbird var kläckt.
"Winged Warriors" kallas Superbird och syskonmodellen Dodge Charger Daytona. Officiella siffran säger att 1920 stycken Superbird såldes och drygt 500 stycken Daytonas. I Sverige finns en handfull av dessa.
Den enorma bakvingen har debatterats länge, hur verkningsfull var den? Utvecklades den för downforce och att undvila slipstream bakom bilen? Hur är den uträknad? Den har förvisso en klar effekt i båda fälten med dwonforce och slipstream, men det huvudsakliga skälet till dess form var att reglmentet föreskrev att bakluckan skulle vara öppningsbar.
Inredningen är ganska standard, bucket seats och fyrväxlad manuell spak i konsol. Den gick även att få med helsoffa och rattspak också.
Det är som sagt en sällsynt flyttfågel, den här Superbirden kom in i Sverige 2006. Begränsad tillgång och svindlande priser är två stora orsaker till att de inte blivit någon vanlig syn på våra vägar.
Kommentarer
Trackback