Franska fenor
Fenmodet förknippas ju mest med USA, men långt före dess försågs bilar med fenor. När man började applicera aerodynamik på fordon så tog man mestadels erfarenheten från flyindustrin och där kom fenan in i bilden.
Tidig fransk fena, Chenard&Walcker viade upp experimentbilen Mistral på parissalongen 1933.
Fenans form får en osökt att tänka på René Couzinets flygdesigner, men han var inte inblandad i denna skapelse. Det var däremot hans kollega Pierre Mauboussin som var upphovsman till den här karossformen.
(Couzinet model 27)
1935 dök den här skapelsen upp som kallades Dubenney Dauphin, föga mer känt.
Aerodynamikern Jean Andreau ritade karossen till denna Peugeot, fem prototyper kom att byggas 1936 av denna Peugeot 402 "Andreau2 sedan.
Samma år byggde Letourneur&Marchand denna kaross med liten fena baktill åt en kund på Delage D6/70 chassi.
Året efter, 1937, gjorde Labourdette karossen till denna extrema Delage racer med V12 motor, den har tidigare vistas här i kapitlet om "Vutotal" http://stolpen-som-forsvann.html, då den även saknar vindruteram.
Nästa bil har också omskrivits tidigare, Fignoni&Falachis berömda "Narwhal"-Delahaye finns även med här flamboyanta-figoni.html med små dekorativa fenor redan 1937.
1946 gjode Figoni denna kaross på ett chassi från en Lancia Belna från tiden före kriget, små fenor sattes på bakskärmarna här med. Belna och syskonmodellen Ardennes var Lancias som licensbyggdes i frankrike 1934-1938.
Pourtout-kaross på en Peugeot 402 från 1939 där bakskärmarna har dragits ut i vassa fenor.
På rena produktionsbilar var det dock desto mera sällsynt, två fina franska exempel dock är ju Simca Vedette.
Och det dök även upp på Facel Vega Excellence som bär en hel del likheter med Cadillacs Eldorado Brougham 1957-58. Excellence var Facel Vegas enda fyrdörring och gjordes 1958-1964 i 152 exemplar.
Fenor i rent funktionell betydelse återkom dock på tävlingsbilar, 1956 experimenterade Renault som så många andra vid den här tiden med gasturbindrift, och experimentbilen "Etoile Filante" kördes hårt bland annat på Bonneville salt flats under utvärderingarna.
En annan experimentbil var Satecmo Eolia baserad på Renault 4CV mekanik. Ett verk av ingenjören Andre-Georges Claude som experimenterade med lättviktskarosser för tävlingsbruk. 1953 började arbetet men den stod itne färdig förrän 1958.
Panhards Le Mans satsning för 1964 såg ut såhär med rejäla stabilisatorfenor för höga farter. med 560 kilos vikt och det lägsta Cw-värde (0,12) som uppmätts på ett tävlingsfordon räckte den lilla 900cc boxermotorn till farter över 250km/h.
Så avslutar vi de franska fenorna med en stilstudie från Simca, Fulgur visades 1959 och var en ren stilstudie i futurism utan ambitioner på att någon del av deisgnen skulle sätras i produktion.
Tidig fransk fena, Chenard&Walcker viade upp experimentbilen Mistral på parissalongen 1933.
Fenans form får en osökt att tänka på René Couzinets flygdesigner, men han var inte inblandad i denna skapelse. Det var däremot hans kollega Pierre Mauboussin som var upphovsman till den här karossformen.
(Couzinet model 27)
1935 dök den här skapelsen upp som kallades Dubenney Dauphin, föga mer känt.
Aerodynamikern Jean Andreau ritade karossen till denna Peugeot, fem prototyper kom att byggas 1936 av denna Peugeot 402 "Andreau2 sedan.
Samma år byggde Letourneur&Marchand denna kaross med liten fena baktill åt en kund på Delage D6/70 chassi.
Året efter, 1937, gjorde Labourdette karossen till denna extrema Delage racer med V12 motor, den har tidigare vistas här i kapitlet om "Vutotal" http://stolpen-som-forsvann.html, då den även saknar vindruteram.
Nästa bil har också omskrivits tidigare, Fignoni&Falachis berömda "Narwhal"-Delahaye finns även med här flamboyanta-figoni.html med små dekorativa fenor redan 1937.
1946 gjode Figoni denna kaross på ett chassi från en Lancia Belna från tiden före kriget, små fenor sattes på bakskärmarna här med. Belna och syskonmodellen Ardennes var Lancias som licensbyggdes i frankrike 1934-1938.
Pourtout-kaross på en Peugeot 402 från 1939 där bakskärmarna har dragits ut i vassa fenor.
På rena produktionsbilar var det dock desto mera sällsynt, två fina franska exempel dock är ju Simca Vedette.
Och det dök även upp på Facel Vega Excellence som bär en hel del likheter med Cadillacs Eldorado Brougham 1957-58. Excellence var Facel Vegas enda fyrdörring och gjordes 1958-1964 i 152 exemplar.
Fenor i rent funktionell betydelse återkom dock på tävlingsbilar, 1956 experimenterade Renault som så många andra vid den här tiden med gasturbindrift, och experimentbilen "Etoile Filante" kördes hårt bland annat på Bonneville salt flats under utvärderingarna.
En annan experimentbil var Satecmo Eolia baserad på Renault 4CV mekanik. Ett verk av ingenjören Andre-Georges Claude som experimenterade med lättviktskarosser för tävlingsbruk. 1953 började arbetet men den stod itne färdig förrän 1958.
Panhards Le Mans satsning för 1964 såg ut såhär med rejäla stabilisatorfenor för höga farter. med 560 kilos vikt och det lägsta Cw-värde (0,12) som uppmätts på ett tävlingsfordon räckte den lilla 900cc boxermotorn till farter över 250km/h.
Så avslutar vi de franska fenorna med en stilstudie från Simca, Fulgur visades 1959 och var en ren stilstudie i futurism utan ambitioner på att någon del av deisgnen skulle sätras i produktion.
Kommentarer
Postat av: Gert
DeLage racern är ju bara så snygg, tidlös design
Postat av: Andreas
Panharden (näst sista bilden) liknar ju helt klart en Plyma Superbird i den vinkeln..
Postat av: Larsson
Larsson gillar franska fenor... i synnerhet Simcas...
Trackback