svammelsurium

A-bombers Old style weekend är ett av årets fräckaste evenemang.
Det kan kanske illustreras bäst med en bild som denna. Det kan vara en ögonblicksbild från Kentucky 1954, men vi är på svenska västkusten år 2010.


I år besökte jag dock inte själva träffen utan på grund av tidsbrist nöjde jag mig med at åka och kika på backracet. En gång om året byter Dynamitbacken i Uddedvalla namn till Devils Peak, här skall inalles 32 ekipage tävla om att ta sig upp för backen, två lopp körs och jämnast tid gäller.

En av initiativtagarna, Kent Vikmo alias "Jack Baymoore" i sin Ford, inte bara bilen skall ha rätt stuket, för de flesta runt A.-bombers är det här en hel livsstil.


original, customs och roddar blandat rullar in, fordon före 1956 gäller, övriga även en jättelik Peterbilt truck får stå på besöksparkeringen.
   
   

Själv backracet annonseras inte ut i nån vidare utsträckning, men det behövs inte för denna del drar ett par tusen åskådare iallfall.  Köerna till backen var långa och parkeringarna fylldes snabbt. Tidvis totalstopp i trafiken in.


Mercurys är ständiga customfavoriter som denna blåa "släde", I brist på Mercurys så duger annat med här kommer två Buick från 1941 original respektive custom, och ett par mercurys til rullar in på parkeringen.
    
   
Originalare i form av Oldsmobile 1955, Ford 1934, De Soto 1941 och två trevliga Packard Clippers från 1956.  

Och på en sidoväg kommer delatagarskaran ruillandes efter ett föråk i backen. Jag känner att jag inte behöver beskriva det hela så ingående, bildera säger det mesta, och mer utförligt om vad Old Style weekend går ut på skrevs förra året här:
en-resa-till-uddevall-ock-tillbaka-i-tiden.html 



Som sig bör så körs backen först upp av en pace car, detta år en frän Ford F-100.
   
   

Fyrhjuliga skapelser är företrädelsevis av Ford-ursprung, tvåhjuligt innebär mest Harley Davidson, dock kämpade sig minst en BSA och en Monark uppför Devils peak denna gången. 

   
   

Och så här förlägen ser man ut när man får soppatorsk på toppen precis föremållinjen....


   
   
   
   

Autenciteten hålls det hårt på, även funktionärer och flaggvakter är tidenligt klädda och utrustade.


   
Och efter racet rullar roddar, deltagare och åskådare iväg huvudsakligen mot Backamo där festen fortsätter. 
Den här speciella träffen växer stadigt och kulturen runt den likaså. Man imponeras varje gång över hur mycket i den här stilen det finns, trots att vi är väldigt långt från Amerika, och långt från 1955 också.