svammelsurium

Och när man trodde man sett det mesta så står den ju där i hyllan och är sådär oemotståndlig,

jag kunde bara inte motstå denna festliga planslip som Rusta hade i sitt sortiment!

Vad tänkte man när man kom på den här tokiga idén med en blommig slipmaskin?

Vad skall grabbarna på bygget tänka när man visar upp sin blommiga slipmaskin?

Mycket konstiga verktyg har man sett och samlat på sig genom åren men den här intar numer hedersplatsen i min verktygshylla.

På http://www.metica.se/blogg/2009/02/18/galen-i-lego-och-bilar/  Dök det upp lite kul legobilar som satte igång tankecellerna lite grann.

Jag var heltorsk på lego när jag var liten, och jag anser fortfarande att det är en genialisk och lärorik leksak. Och ja, jag blir faktiskt rätt sugen på att pilla lego när man återser den här skapelsen som jag själv hade. Kronjuvelen bland tekniklegosatserna nr.8860 - bilchassit.

Den är rejäl, och väldetaljerad, tändfördelaren är en tjusig sak, fläkten fungerar faktiskt med en gummisnodd till svänghjulet. Kardandrift, delad bakaxel , treväxlad låda, ställbara stolar och kuggstångsstyrning.

Men det dröjde inte så länge inan jag customiserade den... ganska omedelbart sänkte jag instrumentpanelen minns jag, samt byggde om sätena. Sen gjorde jag lådan fyrväxlad.

Sen med annat lego byggde jag en kaross till den, då fick jag kapa sätena ännu mer, och den fick måsvingedörrar som styrdes av tryckluft. Det fanns samtidigt hos lego en grävskopa med pneumatisk arm. Man byggde in tre lego switchar och nån liten pump, så styrde man armen med vacuum genom switcharna. Detta användes till karossen, den blev rätt häftig, och tyvärr idag rätt försvunnen...

Sen byggde jag även en V8 i lego, som inte fick plats riktigt i denna så den sattes i en annan konstruktion, som även fick diffspärr.

Om man skulle gå och köpa lego.. tyvärr har jag inga barn som alibi, men men.

Vid dagens fika så spånades det om GPS:er. Kompisens Jeep Grand Cherokee är utrustad med en sådan och den pratar med en osedvanligt hum, sensuell röst. Kan tilläggas att frugan inte gillar den nåt särskilt. Hur som helst så funderade han lite om just Jeep kanske skulle ha nån GPS i texas-stil.

Mina kugghjul började snurra och kom fram till att:

-"Lissen'up, son, If ya wanna get yer ass to San Bernadino, I'll get yar ass to San Bernadino, start taking left over here"

Om man missar avfarten... -" Are you being a smartass, boy? When I say next left I gaddamn mean next left at the turnpike or yer ass gonna be fried like Kentuck chicken on a stick over a slow burnin' roaster when driving round'e desert all day long."

Jag tror vi skippar texas style GPS optional... och vi fick heller aldrig se Windows "Bubba" Interface heller.

Har noterat att en del bloggare till höger i listan varit vid Hallandsåsen det senaste, den där knallen har man åkt över till förbannelse vid det här laget... tappat räkningen för länge sen.
En hel del danmarks och tysklandturer har företagits, ett tag körde vi en hel del race i Helsingborg och då vi hade en Volkswagen LT-31 till detta ändamål. Den som kört en LT-31 vet att det är inget under av prestanda. Med vår buss så gick sista biten upp mot toppen i cirka 35km/h på tvåans växel medans de polska långtradarna blåste om en på högersidan...

Besserwisserfakta: det heter inte Hallandsåsen i bestämd form, den heter bara Hallandsås och inget annat .

Hallandsås tidig morron 2003 på väg mot SDC Landskrona, Kenneth Feldthusen har först nu hunnit ta upp tandborsten.

September 2008 på väg till Starby med lånad en Cadillac , en resa det står mer om här:

I lördags invigde min kusin Mats sin fina utställning om arbetarförfattare i Sverige på stadsbiblioteket i Göteborg. Min kusin mer känd som Kultur-Mats har ett mångårigt engagemang inom både facket och kulturvärlden och har även förenat dessa båda områden som ett slags kulturombud inom SEKO. 

Det bjöds på böcker, presentationer, estradpoesi av Maria Nordengren, musik av Bosse Andersson från visgruppen Kal, samt invigningstal av ingen mindre än Ove Allansson. Som ju också han har ett långt engagemang inom författande och fackligt arbete. 

Jag vill slå ett slag för Ove som antagligen är en av Sveriges viktigaste författare. Kanske inte den mest framstående, men en av de viktigaste i vår tid. Få andra författare och skribenter har genom sitt enträgna arbete lyckats få igenom förändringar i svensk lagstiftning, som just Ove har.

Flera decennier på sjön har mynnat ut i över trettiotalet böcker som de flesta belyser en episod i svensk folkhistoria som tog slut för inte så länge sen, men nästan hunnit glömmas bort. Vår sjöfart, handelsflotta, och de tiotusentals svenska sjömän som trampade däck och hamnade i förskingringen.  Ove är själv en av dom och det är deras historier, livsöden och arbetsvillkor han vidarebefordrar till oss idag.

Vad har drivit denna man i kamp mot orättvisor och umbäranden genom sitt skrivande i alla år då? Jo, Som Bosse Andersson presenterade honom, att Ove är konsekvent, och har även ett mycket jämt humör, för han är alltid förbannad.

Mer än 40 år efter sin debutroman Resa till Honduras, så är Ove Allansson vid 77 års ålder fortfarande höggradigt aktiv inom sjöfartsfrågor, facket, författandeskap, litteraturseminarier med mera.

 Och han är fortfarande förbannad.

Då  http://larsson-larssons.blogspot.com/  har som så jag och många andra problem med att katterna inte torkar av sig om fötterna innan de skall hoppa upp på bilen så kanske en Cat carrier kan vara lösningen.

Röja i gamla hus är skojigt, nu har vi hittat en så kallad Comptometer.

Knappar i bakelit daterar den tidigast till 20-talet, art-deco stil som har tydliga inslag av jugend sådär senare tjugotalet, tidigt trettiotal. Visst är det en vacker apparat, men nu är frågan jag ställer till er därute, vad tusan är en Comptometer egentligen?