svammelsurium

I kretsen av Rolls Royce har vi redan avhandlat Mulliner här: http://mulliga-mulliners.html nästa firma som länge varit intima med RR heter Hooper.

Hooper etablerade sig som vagnsmakare rean 1805, men av förklarliga skäl börjar vi något senare. Redan 1896 byggde de första karosserna till automobiler och dessa var då, och kom alltid att vara stora tunga lyxiga kreationer. De hade sedan länge varit kunglig hovleverantör av karosser och paradvagnar, detta fortsatte man med automobilens ankomst, Hooper var det översta toppskiktet av lyx och flärd. 

En Limousine 1912 på Rolls Royce Silver Ghost chassi, det var den här typen av eleganta luxuösa karosser som var Hoopers signum.


men samma år gjordes även roadster av rejäla mått , Silver Ghost chassit hade gott om plats.


Under krigsåren 1914-18 byggde säkerligen ett antal karosser, men produktionen hade i huvudakställts om till att bygga flygplan, de berömda Sopwth Camel jaktplanen till exempel sattes samman hos Hooper



efter kriget var man back in business med stora fina specialkarosser igen , nu hade man även öppnat en tredje verkstad för att bemöta efterfrågan.

1920 gjordes bland annat denna extravaganta coupe, den har en så kallad "dickey seat" längst bak, senare fälldes sådana in i karossen och blev vad vi kallar svärmorslucka här, Dickeyn har till och med en egen liten suflett. Texturen på karossen är imitation av rotting, och är faktiskt lackad så, detta kallas för "cannée"



1925 hade Rolls Royce kommit med ett nytt chassi, Phantom, och denna stora sports tourer gjordes på ett tidigt sådant.



1922-29 byggdes den lite mindre modellen Rolls Royce Twenty, siom känns igen på sina liggande ribbor i grillen, även en del av dessa budget-Rollsar försågs med Hopperkarosser som denna Twenty limousine från 1926.  




Första kända icke-Rollsen med Hooperkaross, det är en Belgisk Minerva 32CVfrån 1928 med elegant limousinekaross.


Town cars, town limousines eller sedan de villes kallas det ofta när chauffören får sitta ute, men detta är en sedanca tourer alternativt transformable tourer, där man kan alternera mellan hel, halvtaäckt eller helt öppen vagn, Rolls Royce Phantom 1928.


1930 byggdes en kaross på Bentley Speed six chassi, detta är en dual cowl phaeton med en liten extra uppfällbar vindrua för baksätet. Längre fram skulle det komma mer Hooperkreationer på Bentleys bas.



1930 hade Rolls nya Phantom II haft premiär och denna kaross byggdes på sådant. Det är en kaross som brukar kallas för "scraphandrier"passagerarsäte längst bak på bakaxeln, med Svärmorslucka fast med dörr för insteg och ruta.


Trettiotalet kom att bjuda på en hektisk tid för Hooper, leverantör av Englands dyraste och mest promineta karosser, mer om det senare.

den anrika karosserfirman Karmann har gått i putten. I denna veckan byggdes den sista bilen där, en Mercedes Benz CLK.

Karmann har mest fungerat som leverantör av lite mer komplicerade karosser för fordonsindustrin över hela världen, mestadels öppna bilar och hardtop-karosser.

Genom åren har man även gjort egna alster och förr om åren rena specialkarosser åt försigkomna kunder. Karmanns historia daterar sig ända tillbaks till 1901.

En Dürkopp från 1902 med kaross från Karmann i Osnabrück.



Adler Standard 8 1931, Adler var bland dom som Karmann hade avtal med att göra sin specialietet, öppna karosser.


Likaså byggde dom också Adlers egendomliga type 10 Autobahn cabriolet några år senare, denna från 1937. Likheten med VW är slående och efterkriget var det Karmann som efter Hebmüller byggde alla öppna Volkswagens.


Och då även Karmanns mest kända, Volkswagen karmann Ghia, här vid introduktionen på Franfurtmässan 1955.


Men även BMW:S fina coupéer 2000CS, 3,0CS som nedan och efterföljande 6-serien byggdes av Karmann.



Porsche 356 karosser kom härifrån, 912,914 och senare 968 sattes ihop kompletta.  
Bland de mer egendomliga inslagen från Osnabrück var en serie på knappt 300 bilar som sattes ihop åt AMC 1969, här är en av de ovanliga Tyskbyggda AMC Javelin med Karmann-emblem på takstolpen. 
 

Och emellanåt byggde man egna modeller mest för att visa upp på mässor, Karmann Cheetah från 1971 som ritades av Giugiaros nybildade Ital Design.


Karmann Idea 1991


och vid sidan av vanliga personbilar så har man sedan 1979 gjort påbyggnationer för husbilar, bas-serierna hette Cheetah och Gipsy, namn som tidigare använts just på deras egan conceptbilar. Detta var exklusiva husbilar som gjordes i begränsade serier, Top of the line från karmann på VW LT35 bas, Karmann Distance Gold Autovilla, med utfällbar balkong!


Karman har sedan länge vuxit ur lokalerna i Osnabrück och är idag globalt med faciliteter över hela världen, i USA byggs till exempel alla Ford Mustang cabrioleter av dom, likaså alla öppna Pontiac G6 och tills 2007 Chrysler Crossfire. Här byggdes även Ford Sierra XR4i för USA-marknaden under namet Merkur Xr4Ti



I brasilien dök en annorlunda Karmann-Ghia coupe upp jämte den reguljära modellen, Karmanns dotterbolag där gjorde denna Karmann Ghia TC åren 1970-75.


Och Karmann Brasil har även byggt Land_Rover_Defender på licens.

Konkursskydd ansöktes om redan i april och fick avslag i Juni, nu byggds den sista bilen där som sagt och framtiden är oviss. Karmann kommer inte att försvinna, men vad det verkar i nuläget kommer produktionsinriktnignen ändras, men den som lever får se.

har tidigare avhandlat en hel del om specialkarosserier från förr. Skicket med detta lever till viss del kvar än idag. Många välbeställda låter firmor göra om sina lyxbilar allt för att bräcka grannar och övriga välbeställda polare.
Så finns de dom som har såpass välbeställt att de låter lyxbilstillverkaren själva skräddarsy bilen åt dom.

Men så finns det en liten klick som till och med står över det. Dom som avtalar med lyxbilstillverkaren att låta utveckla och seriebygga helt egna modeller enkom för dom själva och betalar för det.

1994 Visades Bentley Concept Java upp som just en conceptbil, trodde vi...


I hemlighet sattes den i serieproduktion. Åren 1994-96 byggdes Bentley Java som coupé, cabriolet och även stationsvagn.


13 Javas vet man har levererats til Brunei, och kunnat spåras genom chassinummer, Stationsvagnen verkar gjorts i två utförande Java 700 och Java 710. Hur många de är totalt är ovisst. 


Den här vagnen rullar i London och har felaktikgt ibland tagits för en Aston martin prototyp, men det är alltså en Bentley. 
Den kallas Bentley Rapier och sex stycken har byggts. SAmtliga ägds av Prins Jefri Bolkiah, sulanten av Bruineis bror. En finns stationerad i London , de övriga hemma i Brunei.
 

Bentley SUV? Jodå det har byggt det med, 1995-1996 gjorde man ett par exemplar på Range-Rover plattform med chassikod BQxxxx/SCBTH98C och kallades Bentley Dominator. Sex stycken producerades.

Med Pininfarinas hjälp så designades Bentley B2. chassit var en modofierat Continental type R platta men fick unika chassinummer.  Detta är den första som byggdes 1994 med chassinummer BP3000/SCBZB04C2SCH52389.  
Totalt har det byggts 17 stycken Bentley B2.



B2 följdes av B3, återigen en Pininfarina-design. byggdes 1995-96 i en serie av 12 exemplar. Och ja, dom bor allihopa i Brunei...



Detta är Bentley Silverstone en roadster med plåtcabriolet. Sju stycken skall ha byggts. Dock utfördes karossjobbet på dessa inte av Bentley själva i Crewe utan lejdes bort. Uppgifter säger att Metalcrafters i Kalifornien gjorde dessa jobben och totalt skall de ha gjort 19 Bentleys åt det bruneiska sultananet. 


Sju av de nitton benämns Silverstone, men då skall det finnas tolv till då. Det finns en del Bentleymodeller som varit så hemliga att det inte finns bilder på dom. 

Dessa tvp spionbilder från 1994 antas vara nånting som benämdes Bentley Grand prix. Den gula roadstern kan då kanske vara Bentley Imperial eller Camelot.  2 Grand prix finns chassinummer på och bilder på en röd dito.



Vad vi rett ut så länge så är detta Bentley Buccaneer från 1996. chassinummer
KF9928 SCBZH16C3TCH00434 och byggd hos Bentley i Crewe.


Det finns en dålig bild på vad som antas vara Bentley Monte carlo, och även Bentley Pegasus men ingen som visar helt hur bilarna sett ut.
Vad som inte dykt upp i ljuset än men finns i chassinummerserierna är modellerna Bentley Camelot, Sceptre och Phoenix.  Dessa skall också byggts perioden 1994-96 men inget mer är känt annat än att dom mest troligtvis finns i Brunei bland alla dom andra.

De fantastiska Figoni&Falaschi karosserna visade här: http://flamboyanta-figoni.html för inte så länge sen. Den extrema designen kom snart att dyka upp hos andra samtida karossmakare. 
Däre presenterades denna Delahaye med typsk "Narwhal" kaross fastän den byggdes av Saoutchik. Hur jobben bollades mellan Figoni och Saoutchik är inte riktigt klarlagt , men denna svulstiga roadster är klart Figoni-aktig.  
 

En annan vagn som länge antagits varit Figoni-byggd tills hela historiken rullades upp har ju också setts inan här, den makalösa Hartmann-Cadillacen nedan: http://hartmann-cadillacen.html



1939 beställde Shahen av Iran denna Bugatti type 57SC som kom att byggas av Van Vooren


Återigen Saoutchik, dom låg bakom den extrema Xenia som beställdes av Andre Dubonnet 1938. Chassi från Hispano Suiza.


Sodomka från Prag är inte så kända utanför sitt hemland, men byggde högklassiska karosser på både inhemska och utländska bilar. Här på en Aero 50 från 1939.


1938-39 byggde dom även ett par karosser även de på Aero 50 chassi under beteckningen "Dynamik"


Efter kriget hade marknaden för specialkarosser krympt, fast Saoutchik byggde denna Talbot åt en speciell kund 1947


Samt dessa två karosser på Delahaye 135M chassi samma år.




Och året efter i lite större format denna kreation på en Cadillac.



Den vackra Bentleyn nedan med Franay-kaross skapades 1948, och har innan presenterats här: http://bentley-fran-franay.html



Lancia Astura 1947 med kaross från Stabilimenti farina

Englands förnämsta katt, Jaguar, hette från början Swallow Sidecar förkortat till SS. Av förklarliga skäl så återupptogs det namnet inte efter kriget, utan det fick bli Jaguar.

Dom byggde flera vackra karosser själva , men ibland så fick andra aktörer visa upp sina kreationer på Jaguars modeller, som denna pampiga mk IV cabriolet som har en kaross från Vanden Plas

Langenthal i Schweiz gjorde denna sportiga roadster på mk VI chassi 1948, nästan samtidigt som Jaguar själva presenterade sin XK120 med snarlika linjer.

Beutler från samma alpland gjorde 1952 en roadster på XK120 och en stilig coupé på det stora mk V chassit.

Italienska firmor använde inte bara inhemska vagnar, här är en Jaguar XK140 från Ghia.

Och en XK 120 coupe från Pininfarina.

Boano byggde denna XK140 efter design av Raymond Loewy.

1956 gjorde Ghia denna XK140 special för show, med snygga linjer och små fenor på bakskärmarna.

Samma år gjordes denna näpna XK140 av Zagato som annars brukade presentera bra mycket vildare karosser.

XK 150S i Bertones tappning 1958.

Att detta faktiskt är en E-type är svårt att se, men 1963 byggde Michelotti ett nytt skal på en sådan. Fast egentligen var det från början en D-type som senare fick ny identitet.

Originalet till denna Bertone coupé som gjordes 1966 är inte helt lätt att lista ut med det är en mk.II sedan i botten.

Och här har Frua fullständigt trollat om den bulliga fyrdörrars S-typen till en stram coupé 1966

När man förr beställde specialkarosser til sina bilar kunde man välja mellanmassvis med etablerade och kunniga karossmakare. Bland de mer prominenta så gällde det att skilja sig från sina övriga välburgna och prominenta vänner, att få det där lilla extra som skulle bräcka alla andra. Ville ha en chans i det gemet så vände man sig till Figoni&Falaschi i Paris.

Giuseppe Figoni var från Italien men bosatt i Paris sen barnsben, redan som ung visade han sig ha en stor talang för både konst, design och plåtslageri.




Två tidiga Delage D8 från 1931 med sportiga coupékarosser från Figoni, men än så länge strama i  sin design.

En stor Duesenberg model J från 1931 med boattail speedsterkaross visar betydligt mer flyt i linjerna, och mer flyt skulle det bli.


1932 beställdes denna Rolls Royce phantom II av den Nepalesiska kungen, vilket kom att bli den enda Rolls Royce med Figonikaross, och nu börjar det likna nåt.



En Bugatti type 57, chassi # 57739 beställdes av Lord Cholmondley för sin frus räkning 1934 . man ser nu vart det börjar barka hän.


Voisin byggde alltid uppseendeväckande bilar, och denna C27 roadster från 1934 med Figonikaross var inget undantag.


Under trettiotalet slog Figoni ihop sig med en kompanjon som också han var italienare, Ovidio Falaschi, och under namnet Figoni&Falaschi kom dessa två under resten av 30-talet att bygga de mest extrema karosser som inte lämnade någon oberörd, än idag.

Två delahaye 135S Competition coupéer, och en Talbot-Lago i snarlik stil och ytterligare en Delahaye 135C coupe byggda 1936-1937.
   

Här står samlat fyra stycken "gotte d'eau" coupéer, Talbot-Lago T150C med Figoni&Falaschis extrema karosserier, sexton stycken liknade gjordes i denna stil på Talbot-Lagos.


1935 beställdes denna Mercedes Benz av konung Ghazi av Irak, Giuseppe Figoni stod för designen, men karossen kom dock att byggas av Erdmann&Rossi i Berlin.


Men så kom dessa vagnar 1937, trettiotalets mest extrema roadsters som byggdes på Delahaye chassin, först ut i serien var denna som benämndes "Narwhal" där bakärmarna drogs ut i små vassa fenor, redan 1937 alltså.


Narwhals syskon var inte desto mindre extrema, nåt dussin av dessa skall ha gjorts.

   
    
                   
Ovan syns de överlevande av Figons mest flamboyanta serie karosser, inklusive en coupé. Alla på Delahaye 135MS-chassi föutom vagn nummer två i andra raden som är en Talbot-Lago T150. SAmt den sista i rad tre, som är en Talbot_lago T26 som färdigställdes först efter kriget.
Men det finns en katt bland hermelinerna, eller en härmare bland hermelinerna rättare sagt. Dem ljusblåa roadstern i rad två, är faktiskt byggd av Saoutchik. Kanske var det så att Figoni&Falaschi fick under denna tid så mycket att göra att några jobb fick lejas ut till denna firma som också var baseradi Paris.

Så kom kriget, och Figoni&Falaschi var en av de få av dessa tidigare stora karosserifirmor som kom att överleva det stålbadet, men det kom dock inte vara så länge, en del stamkunder återvände och fortfarande var det Delahayebilar framför allt som försågs med grandiosa karosserier.
   

Tre Delahaye och en Talbot från åren 1947-49 , nu drog sig Ovidio Falaschi ur,  men Figoni fortsatte i mindre skala. Nu hade hela fordonsindustrin ändrat inrikting och Figoni fick i första hand kämpa med att sälja in sina designer hos de reguljära tillverkarna. Märkerna som arit så förknippade med deras verk som Delahaye, Delage, Talbot, Bugatti upphörde under tidigt femtiotal

En av de sista Talbotbilarna från Figoni 1949, en T26G som fick ett bisarrt utseende.


Det anrika Delahaye gick också kräftgång i efterkrigstiden, sista modellen hette 235 och byggdes i begränsad upplaga fram till 1955, en del av dessa som denna nedan fick karosser från Figoni, fast byggd mer på seriebasis än individuellt för kund.


Sista rycket för Figoni var att sälja in en vacker coupé till Simca, som deras kunder kunde beställa genom dom, dessa byggdes på Simca 9 basen och var vacker, men tämligen dyr. den sagan tog slut 1954 när Simca byggde en egen sportig coupé till bättre pris genom Facel som redan levererade Simcas reguljära karosser.

En gång i tiden när Cadillac fortfarande byggde Cadillacs, så var det en självklarhet att man inte erbjöd simpla kombibilar. Eller?

Jo, det gick faktiskt att få sin Cadillac som wagon, om man frågade snällt och betalade bra. 

1941 års Cadillac series 61 byggd av Coachcraft ltd i Hollywood.


För kunder som prompt ville ha en Cadillac wagon så ordnade man det genom Hess&Eisenhardt som vanligtvis byggde ambulanser och begravningsbilar. Men även ett par serier normala stationsvagnar med som denna 1955 års Cadillac Viewmaster, sådär nåt dussin per år sattes ihop på begäran.


Och en Cadillac Viewmaster från 1956.


Så fanns det även en Broadmoor Skyview wagon, dessa Cadillac specialbeställdes av Broadmoor hotel i Colorado. Här en Skyview från 1955 med glasrutor i taket som alla Broaddmoors fick. Dessa byggdes av Superior.


1959 års Broadmoor Skywiev, det där hotellet var tydligen goda Cadillac-kunder. Också Superior-byggd.
 

Cadillac wagon från 1960, från HEss&Eisenhardt, fem stycken uppges ha gjorts.


Den här vet man nästan ingenting om men det är 59:ans front och ruta, men bakre delen av karosen ser ut som en av de otroligt sällsynta, som i blott 99 byggda Eldorado Broughams från detta år.



Wagon 1965, från Hess&Eisenhardt.


Under 70-talet byggdes en del stationsvagnar på Fleetwood-bas av Traditional Coach Works i Kalifornien, dessa hette Fleetwood Castilian, här en från 1971 med bakdel från de ordinarie full-size vagnarnas från GM detta år.


Stationsvagn baserad på Eldorado-coupén 1974. okänd kreatör men säkerligen inget på order genom GM.


Cadillac Fleetwood Castilian 1976, med bakdel från Eldorado, ungefär 10 stycken byggda.



Ett märkligt reklamblad från 1965 Cadillac wagon de ville, och av texten att döma så byggdes alltså dessa på beställning gneom Edward A Cantor, i GM:s egna fabrik i Linden, New Jersey. Prislappen är rätt häftig med äver 15000 dolar är nästan tre gånger mer än en vanlig aCadillac De Ville!