svammelsurium

Två skisser från karosserifirman Saoutchik, som förslag på karosser åt Buccialis fenomenala och avncerade TAV-15, eller "double-huit".  Dessa bilar var extremt lågbyggda och TAV-15 hade två taka åttor från Continental monterade sida vid sida, och drev på framhjulen. Extremt få Buccialis färdigställdes, och hur konceptet med dubbla åttor fungerade verkar vara höljt i dunkel, de sista bilarna fick istället en V12 från Voisin och bara två sådana exemplar är kända.

 

En skrymmande och förunderlig tingest lastas varsamt ombord på ett Pan Amplan. Året är 1956 och det här var ettt av tidens mest högeknologiska landvinningar, för vad vi tittar påär leveransen av världes första egentliga hårddisk, eller externa hårddisk om man så vill. Det är ett trumminne, den då på tiden vanligaste datalagringsformen, kapaciteten var på hela fem Megabyte.

 

Ett extremt avancerat aeroplan av sin tid, för i kalendern står det 1911. Bara åtta år tidigare hade bröderna Wright tagit den första flygturen, två år sedan Bleriot utförde bedriften att vingla över Engelska kanalen. På förarplatsen sitter förresten mannen som nästan slog Bleriot, Hubert Latham, som förvisso inte lyckades ta sig över kanalen, men fick dock den mer dubiösa titeln at var den första som buklandat ett flygplan på vatten...

 

Antoinette var en av pionjärflygets småskaliga flygplanstillverkare, vars produktion egentligen mset kan kallas prototyper. Det här planet från 1911 var konstruerat åt militären och ett ganska stort sådant, med plats för tre mans besättning. Spännvidd 16 meter gjorde det till en av tidens största. Och det första med helt fribärande så kallade cantilevervingar. Flygkroppen var mycket aerodynamiskt utformad, med inkapslade hjul och låg profil, och såsom Antoinettes andra konstruktioner, raktigenom mycket innovativt. Det fanns dock en liten nackdel, det kunde faktiskt inte flyga....

 

 

 

 

Earle C. Anthony var en av de där driftiga entreprenörerna som kunde bli framgångsrik på allt han företog sig. Som sjuttonåring byggde han en egen elektrisk bil 1897.  Earle kom senare att arbeta som journalist, pjäsförfattare, låtskrivare och  musiker. Sedermera startade han på 1920-talet radiostationer och när televisionen kom var han blad de första i USA att sända i detta media också. Neonskyltar är intimt förknippade med amerikansk populärkultur, men det började faktiskt i Frankrike, Earle var den som introducerade det  i USA. Den stora bilmässan Los Angeles Auto show, jovisst var det Earle som grundade den också, samt att få major legue baseboll till Los Angeles också.  Vid sidan av allt detta var han även Kaliforniens, och en av amerikas största Packardförsäljare från 1915 ända fram till 1958.  

Och det är därför denna egendomliga huvkråka sitter på en Packard, det är var patenterad uppfinning av Earle C. Anthony som helt enkelt fungerade som en radioantenn. Den var avsedd att monteras på Packards som såldes via Anthonys i mitten av trettiotalet, men troligen såldes ganska få med detta udda tillbehör. Idag känner man till sex stycken av dessa Anthonyantenner bevarade.

 

Den gamla klassiska londontaxin, ursprungligen byggd av Carbodies för Austin. Från 1984 ombildades Carbodies huvudägare och den eviga taxin fanns sig nu med nytt emblem, LTI, för London Taxis International. Och Internationellt satstade man också, en återförsäljare vid namn London Coach Company Ltd upprättades i Mt. Clemens, Michigan för att distribuera dessa i Nordamerika. Det var den lite lyxigare Fairway FL2 som hemma i England såldes i första hand till privatpersoner och firmor som begravningsbyråer och annat. Utrustad med bensinmotor, air condition och ett halvvinyltak. I USA lanserades den som London Sterling 1985. Antal sålda torde varit ganska få. 

 

 

Den femte oktober 1955 visade Citroën sin efterträdare till "traction avant" modellerna, som inte uppdaterats nämnvärt sedan 30-talet.  Men det tog man igen med råge med en ny modell som inte liknade något annat varken före eller efter, en milstolpe.  Första dagen tecknades runt 12000 förhandsbeställningar på den nya Citroënen.

 

1965 års Pontiacs är långt ifrån någon ovanlig syn här, fast just denna mdoellen är det, för det är ingen vanlig USA-Pontiac utan byggd i Kanada, norr om gränsen. Här hette Bonnevilles motsvarighet Parisienne, och var i allt exteriört och interiört en Pontiac. Fast under skalet är det till största delen en Chevrolet. I Usa gjordes 21050 Bonnevillecabbar 1965, den kanadensiska kusinen byggdes bara i 5972 exemplar. I Sverige finns drygt ett dussin Kanadapontiacs av 1965 års modell tottalt.

 

 

 

 

En reklambild för Chrysler Valiant som inte skulle gå hem någon annanstans i världen än på Nya Zeeland. Enligt seden bland Maorifolket så räcker man ut tungan som en artig hälsning, fungerar bara där och ingen annanstans på jorden. 

 

Den rumänska ingenjören Aurel Persu byggde denna egendomliga prototyp 1922, detta var den första bilen där man placerade hjulen innaför karosskanten, Aurel var decennier före sin tid med det tänkandet och aerodynamiken på denna tingest var exceptionellt bra öäven med moderna mått. cw 0,28 har uppmätts i modernt vindtunneltest. 

 

Jeep Wagoneer 1978.

 

 

Någon som sett en Byskeplatta?  Ett smart system med vattenburen golvvärme i bilen för eftermontering.

 

Under en period experimenterades det med "bakvända" bilar, hos Renault byggde men ett par prototyper på temat type 600 och 900

 

 

 

 

Ett speciellt jubileumsbrev för F7 Såtenäs 35-årsjubileum. Denna postala kuriositet gjordes för detta endamål, Viggenbrev. Specialstämplat, och specialbefordrat då man lastade breven i ett AJ37 Viggen för att ta dom en runda i överljudsfart innan dom släpptes ut på filatelimarknaden.

 

Hur många damer ryms det i bagaget på en DKW F12?

 

 

Leon Evans i Garden Grove med sin trotjänare i Garden Grove 1961, en Mack av 1952 års modell

 

Det ser nästan ut som en hobbyverkstad, men är en bilfabrik somskulle låta höra av sig i framtiden.

Fahrzeugfabrik Eisenach hade startats redan 1896, då byggde man cyklar, och år 1900 en bil som kallades Wartburg. Senare kom man att bygga bilar under namnet Dixi här. I November 1928 togs verksamheten över av en flygmotortillverkare som kom att fortsätta bygga Dixin en period. Det var egentligen en licenstillverkad Austin Seven, och de nya aktörerna i Eisenachfabriken uppdaterade den lite grann och kallade den 3/15. Hädanefter hette bilarna härifrån BMW.  

Autobianchi A112 1971

 

Mercury 1953 ser vi inte så ofta i Sverige, detta år hade man bara två modellserier, Custom och Monterey. Denna som kommit in är en Custom Sport coupe, tvådörrars hardto p byggd i 39547 exemplar.

 

Det var ett Rolls Royce Silver Wraithchassi som Poberejskys firma hade försett med ett mycket modernt men något oortodoxt karosseri. Den traditionella kylarmaskeringen var borttrollad, karossen låg och strömlinjeformad. Taksektionen var avtagbar och då kallas karosstypen för en sedanca coupé, idag skulle vi säga ”targatak”. Det sägs att Rolls Royce blev vansinniga över den här skapelsen. Dom lämnade Poberjersky ultimatumet att ta bort skräpet från sin monter inom 24 timmar och några garantier skulle det inte kunna bli tal om heller.

En bil till byggdes och visades upp på Parissalongen samma år, det var en Bentley mk VI med chassinummer B124BH som fick en snarlik kaross, spåren efter den upphör några år senare.

Reeves, även kända för sin åttahjuliga och senare sexhjuliga bil, började experimentera med automobiler redan 1896. Då provades den här vagnen som underligt nog kallades Reeves "motorcycle"

 

 

Kanintemat finns dock ingen förklaring till.

 

 

Quentin D Corley från Texas var med om en hemsk tågolycka 1905, den 21-årige juridikstuderanden klarade livet men blev av med båda armarna. Nu var Quentin inte en person som verkar gett upp i första taget, nej, han både klarade av sina studier, och lät konstruera ett par egna fungerande proteser för att kunna klara vardagen. Och det gjorde han med den äran, dels blev han 1908 invald i justice and peace councis, amerikanska motsvarigheten till Freds och skiljedomsföreningen, där avancerade han till fredsdomare. 1912 gjorde han vidare karriär som lokal domare i Texas och senare även federal domare, med titeln Circuit Judge. I privatlivet var hans handikapp itne heller något problem, han handikappanpassade sina bilar själv, lär varit en hejare på att spela krocket och skötte trädgård och hushåll med sina specialanpassade proteser. Domare Corley var 96 år vid sin bortgång 1980.