svammelsurium

Under flygkroppen på Pan Ams Clipper Blue Jacket kurar fem små nästan förskrämda folkvagnar. Volkswagen hade redan försökts lanseras erdan i slutet på 1940-talet i USA som "the victory car" men efterfrågan var klen och försäljningsorganisationen obefintlig. Men från mitten av 1950-talet började den lilla tyska folkbilen vinna mark, dessa kan vara bland de första som på allvar anlände till Amerika, året är 1955.

Planet är Pan Ams Clipper Blue jacket, bolaget döpte alla sina plan till "Clipper" och ett följdnamn frå 1934 och framåt.  I detta fall på en helt ny DC-7, men redan 1960 hanmnade namet Blue Jacket på en DC-8 istället, och åren 1987-91 prydde det en Boeing 727. 

 

Inför drottning Elisabeths kungliga besök i Kanada 1959 färdigställdes en speciell paradvagn av Cadillac enkom för detta, en Fleetwood 75 specialbyggdes med avtagbart glastak baktill i landaulet-stil. Skylten på taket är drottningens sigill. Planet som den fick åka i är en Fairchild C-119 Boxcar, just den typen skrevs lite om här: carsplanes-willow-run.


I reklamen har Cadillac förekommit tillsammans med flyg, här reklambild för Cadillac Eldorado 1968.


Och Seville 1977. 


1987 och "executive fleet" från Cadillac, längst bort Fleetwood 75 som var Cadillacs egna fabriksbyggda limousine, 1987 var sista året denna modell fanns och byggdes bara i 302 exemplar. Däremellan den vanliga Fleetwood 60 Special som även den var lite längre än den vanliga sedanen. Närmast Brougham limosine som itne var en reguljär modell, men kunde beställas genom Cadillac och byggdes av utomstående firmor, som exempelvis Armbruster-Stageway. Plnaet i bakgrunden är en Cessna Citation II.


Andra special-Cadillacs, denna märkliga modell kan sägas vara seriebyggd och kallades Opera, den byggdes under ett par år på Sevillemodellen, där man kortade hjulbasen något samt flyttade hela coupén bakåt en bit... Dessa byggdes av Grandeur Motor Car i Florida, och Opera fanns att få från 1976 in en bit på andra generationens Seville som syns ovan, åtminstonde fram till 1982.  Planet ser ut att vara en LearJet 25.


Efter lång tid förknippat med Lincoln, är presidentämbetes tjänstebil återigen Cadillac. Presidentens specialbyggda bepansrade limousine får åka med jorden runt, men dock inte i Air Force One som många tror utan ofta med någon av US Air Force vanliga jätteplan av typen C-17 Globemaster. Här är 1996 års version av presidentlimon på väg ombird för ett besök i främmande land.   

I inlägget nyligen från Harley Earls adepters skissblock: fran-ett-skissblock-1938. visades en intressant studie av ett tak som senare dök upp på bilar från Rootes, och här är det, på Humber Sceptre 1963.

I Bakgruden står en De Havilland Leopard Moth som är betydligt äldre, denna modell tillverkades 1933-36 i 133 exemplar. Humber Sceptre kom 1961 som ett flottare syskon till Hillman Minx. Denna kaross behölls fram till 1967 när den avlöstes av den modernare Arrow-serien, Humber och Hillman kom fortfarande dela på den ända fram till 1976. Då dom båda märkena lades ned helt.
Chrysler tog då kontrollen över resterna av Rootes, och till just dom finns en annan koppling, om än oavsiktlig då Chryslers inflytande på dessa bilar låg flera år fram i tiden, men ser inte strålkastarna fram med sina kromade ögonbryn ut att vara väldigt inspirerade av 1959 års Dodge?  

1937, originalet av George Lawson.

Platsen är Pinellas Airport utanför St Petersburg, Florida och här rullas en Studebaker ombord för frakt söderöver.  Aerovias Sud americana var trots namnet ett amerikanskt bolag med destinationer runtom i Latinamerika, och trafikerade även Kuba flitigt.  Denna bil är från 1957 och då har Studebakern ett par år på nacken för det verkar vara en Commander Regal Starliner från 1953, kanske på väg till Kuba? Aerivias slutade dock operara på Havanna av uppenbara orsaker 1959 och 1963 avvecklades bolaget helt. Planet är en Curtiss Commando, en typ som kom att vara rätt populär i sydmerika där de var i trafik länge framöver. Trots att Commando togs ur produktion redan 1945 flyger en del av dom fortfarande i trafik.  
  
 

Bristol är en av de mer gåtfulla och likaså hemlighetsfulla biltillverkare som någonsin existerat, det är till och med lite diffust om dom ens existerar längre.  Alla deras modeller har producerats i blygsamma upplagor sedan 1946, och senare även så blygsamt att det inte ens finns någon statistik över dom de seanste 30 åren.  Ingen journalist har fått besöka fabriken och ytterst få bilder därifrån existerar. I Mars 2011 försattes dom i konkurs, och då borde tillverkningen, om det ens skett någon de senaste åren upphört. Det visade sig då att samtlig personal uppgick till 27 personer vara 22 fick gå... 

Hur det går för världens enda Bristolåterförsäljare, som finns på Kensingtion High Street är då ovisst. Reklam har dom aldrig gjort, och denna butik var det enda stället av vända sig till om man prompt ville ha en Bristol. 

Från början hade man nummerserier från 400 till 412, den senare kom att döpas om till Beaufighter 1982. Det är ju ändock självklart att ett märke som Bristol med sintt påbrå skall döpas efter sina mest legendariska flygplansmodeller. 


Bristol Britannia, planet kom bara att byggas i 85 exemplar 1952-1960, här får dock en DC-9 från Air Britannia stå för fonden. Den markbundna Britannia byggdes 1982-1994 och kompletterades med en turbomatad modell som fick heta Brigand.
   


Bristol Blenheim med en Blenheim. Originalet byggdes i 4422 exemplar från 1937 till 1943, den andra kom 1993 och finns officiellt i produktion än idag. 

Ferraris nya "kombi" modell FF har väl ingen undgått och lite mer av den visades här: ferraris-familiara.html

Och i Italien är man stolt över fullblodet från Modena, så vad gör man när man skall ta lite fräna reklambilder? Jo, såklart Brigata Alpina, italienska fjälljägarna ställer upp med sin enorma CH-47_Chinook helikopter och tar med den upp till Dolomiterna för en sväng i snön på hög höjd.

En mycket ovanlig bil lastas ombord för att flygas hem igen efter ett besök i London.  Det rör sig om en Bentley Dominator, en modell som byggdes i sex exemplar och denna är nu på väg hem till dom andra igen för dom bor i Brunei allihop. Vad denna har gjort i London är okänt, kanske på service, eller bara bra att ha med på en shoppingrunda? 
Mer om denna och i övrigt okända Bentleymodeller skrevs här:
http://bentleys-som-man-inte-trodde-fanns.html

En tidig XKE på amerikansk mark framför en Grumman F9F Cougar som tillhört det berömda Blue_angels. Planet är mest troligt pensionerat då Blue Angels flög Cougars fram till 1957 och E-type, eller XKE som den hette i USA hade premiär i mars 1961. USA-visningen av dessa skrevs om här: http://en-katt-i-new-york-1961.html  



1968 och den Jaguarmodell som vi känner som mkII, hette egentligen bara 2,4litre, 3,4litre och 3,8litre, hade nu byytt namn till 240 och 340. Mark-beteckningen är en efterhandskonstruktion för att skilja dom från den tidigare varianten som byggdes 1955-59. mk II gjordes 1959-69. I bakgrunden skymtar en Vickers Viscount, ett passagerarplan som byggdes mellan åren 1948-63, och flögs reguljärt in på 90-talet av flera bolag. Tvestjärten längst till höger är en Beech Bonanza 


Jaguars eleganta och tidlösa XJ-S byggdes från 1975 ända fram till 1996 på samma grunddesign, Ofta användes exklusiva flygplan i annonseringen, här 1977


Mer sportigt bland segelplan visades XJ-S cabrioleten 1988.


Eventer kallades den underliga och sällsynta XJ-S stationsvagnen som Lynx byggde på specialbeställning som även nämndes här: http://egendomliga-engelska-estates.html

Den egendomliga Doodlebug tankbilen från Diamond T visades här:
http://svammelsurium.blogg.se/2011/july/doodlebug-vid-pumpen.html

Här är den märkliga skapelsen igen utförandes den uppgift den byggdes för, tanka flygplan.



Planet verkar vara en Beechcraft model 18 tillhörande Grand Canyon Airlines, model 18 hette även Kansan, Expeditor eller navigator beroende på olika utföranden. Denna modellserie kom 1937 och byggdes ända fram till 1970.

Supersportbilen Pagani Zonda har av nån anledning en profil som är slående lik flygplanet i bakgrunden, Aermacchi MB-339, Italienska flygvapnets skol och attackflygplan.
Dessa flygs också av Frecce_tricolori, italienska flygvapnets konstflygningsgrupp , som här stolt står uppradade med Aermacchin och Paganin.

Upplägget är ju för vitsigt för att någon skulle låta bli det, fotografera en Dodge Viper tillsammans med en Piper, såklart. Pipern verkar vara en Twin Comache, nån läsare som flugit sådana kanske kan ge närmare modellbetecknign på flygtyget.



Mer dodge med flygplan här: http://carsplanes-dodge.html

1935, och en ovanlig Renault Viva Grand Sport cabriolet tillsammans med glada resenärer och en annan Renaultmodell, Caudron C-630 Simoun.  Renault hade 1933 förvärvat flygplanstillverkaren Caudron, och i registren finns F-ANRV vid den här tiden registrerad i Renaults ägo. Planet såldes 1937 till Jugoslavien där spåren slutar. 

Frankrike 1961, Ford hade itne längre några inhemska modeller efter Simca köpte upp Ford-SAF, tyska Taunus och de nya amerikanska kompaktmodellerna täckte upp istället. Ford Falcon och Mercury Comet med de typiskt franska gula lamporna tillsammans med en av Air France vackra Lockheed Constellation ur franska Fordkatalogen 1961.

Dodge 1957, en Custom Royal Lancer med färgmatchande Piper PA22 Tripacer i bakgrunden.



1969 körde man en annonskampanj tillsammans med Piper, Dodge Charger R/T tillsammans med Piper Cherokee.


1970 och man skall komplettera sitt flyginnehav med nya Dodge Monaco


PÅ Aeroklubben 1972 med nya Dodge Charger.


Och med Charger på aerodromen 1974, men den här ser itne ut som Charger vi är vana vid att se utan en brasiliansk Charger, som baserades på 67-68 års Dart-kaross. Planet är en Bücker Jungmann, eller kanske en licensbyggd spansk sådan, då hette dom CASA 1131.  


Och på en flygplats 1962, ser ut som en vanlig Dodge Dart, men ser man närmare så sitter ratten på höger sida, samt att kromdekoren verkar vara en blandning av 330 coh 440-modellen. För denna Dodge Dart är byggd i Sydafrika där man byggt Chryslerbilar på licens sen 1941.


Doge och Plymouth var populära som polis och taxifordon, såpass att man tillverkade serier av bilar förberedda för detta och trycket även helt egna kataloger för "fleet cars" och "law enforcement cars" Denna bild på Dodge ASpen i polismundering kommer från just en sådan specialbroschyr och året är 1978.

Henry_J._Kaiser var en entreprenör av stora mått, som så många andra insåg han att efter kriget skulle behovet av nya personbilar vara skriande, och tillsammans med Joseph Frazer bildades Kaiser Motors 1945.

Nu blev Kaisers inhopp i bilindustrin inte särskilt bestående, trorts revolutionerande design och konstruktion lades tillverkningen ner under 1954.   

Här står ett par nya Kaisers till höger i bild och till vänster lågbudgetstastningen som hette Henry J. Planet i bakgrunden är också det byggt av Kaiser-Frazer. Det är en C-119 "Flying Boxcar" som utvecklades och byggdes av Fairchild, men 1951 erhöll Kaiser licens att tillverka en serie av dessa Boxcars. Lokalerna man använde till biltillverkningen var synnerligen lämpliga då de var ursprugligen byggda för just flygplanstillverkning, och låg i anslutning till Willow Run airport.  1952-53 bygde Kaiser 71 stycken C-119 flygplan här.  


Willow Run plant hade uppförts av Ford under kriget för att bygga främst B-24 Liberator bombplan. 


EFter kriget togs den över av sagda Kaiser-Frazer som 1953 sålde den vidare till Fords konkurrent General Motors som främstanvände den för att tillverka sin automatlåda Hydra-matic. 1956 började man bygga lastbilar här också, från 1960 byggdes den nya Chevrolet Corvair i Willow Run för att 1962 kompletteras med compact-bilen Chevy II och senare kom huvudmodellen att vara Chevrolet Caprice.  
Under Vietnam-kriget var det från Willow Run de flesta M-16 gevären kom. Vid sidan av de bilar som byggdes kompletta så använde även Fisher, GM:s egna karosstillverkare samma lokaler för att göra karosser till många andra modeller. Från 2002  koncentrerades det återigen bara på växellådor och i december 2010 så stängdes Willow Run för gott.

Förra inlägget handlade om Lufthansas vackra Constellationplan, och här är återkommer det med en reklambild för  Ford Taunus 15M 1956.


Lufthansas markbundna flotta bestod vid den här tiden av desas små näpna Tempo Matador, Tempo byggde mest mindre nyttofordon med både tre och fyra hjul. Vidal & Sohn Tempo-Werke GmbH startade med etta redan 1924 och höll ut till 1977, deras trehjuliga minilastbil kom dock att tillverkas på licens i Indien ända fram till 2000.


Lufthansa idag, Första-klass passagerare får åka Mercedes S-klass tillplanet, de andra får ta skyttelbussen.


Denna Goliath Tiger står framför en DC-6 från United Airlines. Bilden är från USA och Goliaths försök att sälja in sin lilla sportiga Tiger där 1960.


NSU Sport Prinz någonstans i Schweiz. Planet är en Nordruyn Norseman, bilden är iallfall tagen före mars 1961, då just detta plan störtade utanför Libreville i västafrika


Vid flygklubben, ovanlig Ford Taunus 17M cabriolet.


Stämningsbild med Goliath kombi vid en SAS DC-3 


Inte bara rekvisita, Messerschmitt 323 hade sex motorer och mätte 55 meter mellan vingspetsarna. Lastbilen framför äe troligtvis en Faun


Någonstans i Italien 1943 rullar en Opel halvbandslastbil med artillerikanon på släp ut ur gapet på den enorma 323:an.


Något decennium senare och betydligt fredligare, Porsche 356 vid en av SAS vackra Caraveller.   


En Glas framför ett  Pan American plan 1965.


Opel GT i skymingen 1973, planet är en Pitts S2A, akrobatikplan.


i samma epok, Porsche 914 var ett lite dyrare och betydligt rappare alternativ till Opel GT, byggdes åren 1969-76.  


Detta är en liten slamkrypare, för det är ingen porsche utan en Apal Speedster, belgisk replika av Porsches 356 Speedster.  


Opels Sonderaufteilung byggde Omegan som sexdörring, främst för flygplatstjänst, här 1992 med en Hawker Siddleley HS125 "business jet" i bakgrunden


Nya mercedes S-klass gör sig bra framför denna Embraer 145.


Audi S4 Avant 2000, än idag är alltså temat flyg och bil populärt i reklamvärlden



Och tysklands senstae tillskott i superbilssegmentet, Gumpert_Apollo, började byggas 2005 och här är två av dessa värstingar framför en F-4 Phantom II.

Att använda ett flygplan som tak över bensinpumparna har vi redan sett här: bomber-gas.html

I en annan del av USA, okänt var så står man och tankar under vingarna på en Fokker F32.


Fokker är ju känd som holländsk flygpionjär och redan 1920 satte man upp ett dotterbolag i New Jersey för att både konstruera och bygga Fokker-plan i Amerika.  F32 var det första landbaserade, fyrmotoriga plan som byggdes i USA.
Det kom dock att bli ett olycksaligt sådant, F32 flög första gången 1929 och visade sig vara för klent trots sina fyra motorer. Dessa satta parvis i en gondol under vardera vinge och drev en tvåbladig propeller framåt repektive en trebladig bakåt, vilket visade sig vara en rätt dålig idé då den bakre motorn inte kyldes ordentligt samt att den bakre propellern inte kunde driva riktigt i skuggan av den främre.

dessutom slog depressionen till med full kraft 1929, av de tio som hade beställts leverades bara två till Western air express och en till arméflyget för utvärdering.  et par exemplar kom även att tjänstgöra hos TWA, men F32:s karriär blev ändå kort, och just denna ovan blev alltså på tidigt stadium degraderad till bensinstationsrekvisita.