svammelsurium

Buicks mellanklassare Skylark fanns runt 1970 att få i en mängd olika versioner , Skylark 350, Skylark GS, GS350, GS400 som ersattes av GS455 samt GS California.  Detta krönte man 1970 med att lansera värstingen GS-X 

 

detta performance-paketet kostade hela 1186 dollar vilket gjorde att GS-X kostade runt $4500, vilket var nästan vad en Corvette roadster kostade samma år.
För detta fick man massor med godis dock, utanpå hamnde en huvmonterad varvräknare, spoilers fram och bak, extra breda fälgar, sportiga speglar, bucket seats, skivbromsar fram och förstärkt chassi. Dock fanns det enbrat två färgval, Apollo white eller Saturn Yellow, inredning enbart i svart.


På motorsidan den största 455" bigblock maskinen försedd emd fyrportsförgasare, förvånande hade denna maskin lägre komp än standard GS, men iafall 5 hästkrafter extra, vilket inte låter mycket men motorn var mycket mer varvillig än standard och gav en jämnare effektkurva. ännu mera effekt , och framför allt vägde motorn ungefär 80 kilo mindre än Chevrolets bigblock. Tiderna på strippen visade i samtida tester på runt 13,30 sekunder, viktbesparingar gjorde mycket skillnad.
 På pappret 360-370  hästkrafter fick man om man valde till paketet Stage I, vilket de flesta köparna gjorde.   Nu fanns det inte så många köpare då man avsåg att hålla bilen lite exklusiv med att bygga en liten serie. 1970 blev det 678 GS-X byggda vara hela 400 försågs med Stage I

Ännu mindre upplaga byggdes det följande år 1971, nu fanns GS-X att få i andra färger, fortfarande med stripes och målade partier runt lapor och annat som året innan.  Man kunde också välja och vraka i GSX-paketet och detta innebar även att den gick att få med standardmotorer, den speciella 455 fanns kvar och så även stage I, men mankunde alltså få GS-X med standard 350".. Totalt blev det bara 124 GS-X för 1971.


Sista året 1972 var GS-X paketet kvar som alternativ till GS455 serien, inga större förändringar, värstingen 455" Stage I fanns fortfarande att tillgå, men även standard 350" maskinen på 260 hästar samt den vanliga 455":an med antingen manuell eller automat. Hur som helst blev det enbart 44 stycken byggda av finalårets GS-X.

Febril aktivitet råder på Dansered under andra delen av november, då är det dags att plocla upp julpyntet igen. En rolig men slitsam tradition, det är rätt många meter belysning och övrigt jox som skall testas igeom och sättas upp.

Ulf och Björn gör den årliga tributimitationen av Iwo Jima 1945,  Vill till att det är vindstilla när månen ska resas.


På håret att hamna på spåret? ingen fara det är nog hela 20 meter ner till järnvägen, man fastnar nog i träna nåt tiotal meter ner inann dess.
 

Repirs från fjolårets verk, lite mer tomtar och annat har tillkommit i år, det lyser så grant så över bygden nu ända tills det skall ner igen nån gång i januari.

Myt: Rolls Royce har alltid haft en kylarprydnad föreställande en knästående angel, som heter Spirit of extacy och är gjord i massivt silver.

Inget av ovanstående är riktigt sant, "ängeln" är egentligen ingen annan än miss Elenor Thornton, Lord Montagus privatsekreterare. Lord John Scott-Montagu of Beaulieu var en av bilismens pionjärer i Storbritannien. Redan 1899 hade han tillsammans med Charles Rolls kört rallyt Paris-Ostende. Hans politiska inflytande skapade bra förmån för den spirande automobilindustrin och öppnade även möjligheterna för motorsport på brittiska öarna. Redan 1902 startade han även den första tidskriften för motorister Cars Illustrated. Givetvis handlade lorden sina bilar framgent hos sin vän Charles Rolls, alltså ena halvan av Rolls Royce.

På denna tidning arbetade tecknaren och konstnären Charles Sykes, och 1903 fick han i uppdrag att göra en statyett till en pokal, som skulle pryda första priset "Montagu Trophy" för Gordon Bennett-loppet detta år. Huruvida miss Thornton verkligen stod modell för denna är osäkert, men slutresultatet blev slående likt henne. Lord Montagu lät sedan Sykes finslipa designen och den nya statyetten skulle pryda lordens alla Rolls Royce-bilar framigenom, modellen fick namnet "Whisper"

Nu nappade själva Rolls Royce på idén, ytterligare en uppdatering av "Whisper" gjordes av Sykes, nu med miss Thornton mer uppblandad med gudinnan Nikes skepnad så kom den nya statyetten att kallas för Spirit of Extacy" och kom från och med 1912 att pryda kylaren på Rolls Royce alla modeller.

Som synes på bilden från vänster, Whisper och Spirit of extacy i sina tidigaste former, 1933 fick Sykes uppdraget att modernisera den, och då blev hon faktiskt knästående ett tag, innan hon återigen fick en upprätt position i början på 60-talet. Från början gjöts dom i brons och nickel, från 1948 i rostfritt stål, men som sagt aldrig i silver.  Vissa specialbyggda modeller för kungahuset har dock fått en helt annan kylarprydnad i form av St Göran och draken.

Lord Montagu och hans sekreterare var på hemväg från indien i december 1915 när deras skepp torpederades och sjönk, Lord Montagu var en av enbart 11 överlevande, miss Thornton var det inte.

Kriminalhistorisk krönika ur Härrydas undre värld..

En legend i hembygden hoppusslad från andrahandsuppgifter då de mesta i dennes karriär utspelat sig när jag inte var sopeciellt gammal. En del kryddat en hel del utelämnat, och kronologin har jag inte heller så mycket koll på, men iallfall. Det tidigaste jag känner till om denna JH torde vara när han och hans bror "hjälpte" sin far att odla i potatislandet. Det hände sig så att där blev varannan rad King Edward varannan mer suspekta grönsaker som inte ingår i vanliga kostcirkeln så.
Planen var lika enkel som bra, vem på bonnvischan skulle se skillnad på den gröna blasten som nåt annat. Jo en, längre bort igenom bodde en kriminalkommissarie, tillika chef för narkotikaenheten på Mölndalspolisen, han åkte vägen förbi just den åkerlappen till och från jobbet, och kunde snabbt identifiera vegetationen där.

Så går det några år, säkert inte helt utan nya kråkor i straffregistret men som jag i vart fall inte känner till.
 Det finns dumma planer som garanterat går i stöpet, det finns desperata planer som är förmenta att gå i stöpet, sen finns det dumma och desperata planer också. Ett sådant var nog rånförsöket mot posten (som inte längre finns) i Härryda.
JH tog enligt uppgift taxi till posten, säger åt chauffören att vänta här ett tag, går ur med nåt tillhygge eller vapen, drar en damstrumpa över huvudet och knallar in. Nu höll kassörska på att tömma postboxar och noterade inte busens ankomst vilket gjorde att han fick påkalla lite uppmärksamhet, när hon noterar den strumpförsedde besökaren så utbrister hon "nämen J, va konstig du ser ut idag" Det går ju åt skogen redan här, JH rusar efter oklara meningsutbyten ut till taxin som han ju då inte kan betala...

Kapitel ett i ligisthandboken , råna inte postkontoret hemma på mammas gata.

Anledning till följande två moment eller dess omständigheter eller när vet jag inte men skall försöka pussla ihop nåt. I samband med en större bjudning nånstans så gjorde JH inbrott, om det var i anslutning till bjudningen eller brevid vet jag alltså inte, hur som helst så slutar det med att han tar till flykten genom att stjäla en av gästernas bilar, framför dussintals vittnen. Och kommer iväg med en riktigt exklusiv sak. några säger Maserati, några säger Aston Martin, eller nåt annat. hur som helst en oerhört iögonfallande likaledes ovanligt speciellt fordon , nån säger enda exemplaret i landet av den  modellen vad det nu var för nåt.

Hur som helst så har han antingen ett "jobb" eller så skall nåt bevis undanröjas eller så flög fan i honom för färden med lyxbilen slutar i Landvetter där han tänder eld på en villa. Men lämnar den nystulna bilen kvar på platsen. 

JH:s sejourer är alltid korta men intensiva, det blir ju inte så mycket tid att ställa till det för sig och andra när man åker fast för i princip varje eskapad som genomförs. I denna svit skall det även ingått ett bankrån i Landvetter (återigen bakläxa på kapitel ett)

Nåt går inte fullt så bra denna gången heller, grannar, däribland min vän Tommy som då bodde nästan brevid banklokalen,. och annat folk ser allt som händer när JH och hans kumpaner stormar ut, Dom rusar förbi Tommy med AK4:or i högsta hugg när ledaren under sin svarta mask utbrister i farten "Tjänare Tommy!" å rusar vidare.

Så är det lugnt ett tag, nånting som jag däremot vet mer om hände i slutet av 80-talet och återigen tillbaks till hembygden för att låta historien upprepa sig. Det hade kunnat gå vägen, det var iallfall spektakulärt om inte annat. Som taget ur en film så planeras kuppen med stort K, timing, planering, rekning allt gicks igenom noggrant.
JH och hans kumpaner gick igenom allt minutiöst denna gången. Målet var värdetransporten med kontanter som skulle komma som första fordon till lastterminalen bakom ICA-butiken på helgmorgonen. För detta så satt dom och kurade under lastbryggan hela natten för att invänta gryningen . Flyktbil fanns undangömd med väntande chaufför som skulle dyka upp i rätt ögonblick.
Lastbilen kommer in på terminalområdet och dom skrider till verket. Dom stormar fram och upp på lastbryggan på var sin sida om lastbilshytten med dragna vapen. Det är bara det att det inte är värdetransporten, det är bara en grönsaksleverans som råkat komma på tok för tidigt. Medan detta går upp för dom i samma takt som paniken närmar sig, så närmar sig även flyktbilen med dörrarna öppna. Nu går det på tok på riktigt, vapen avlossas, flyktbilschauffören skräms av detta och börjar dra ifrån, fortfarande med öppna dörrar. JH skall hoppa ner till den flyende flyktbilen, men missbedömer avståndet, missar bilen, slår i asfalten och bryter benet.

Efter att sen fått gott om tid för sitt ben att läka så tycker man att man borde tänka över sin karriärsituation, och det kanske han gjorde, på sitt eget vis. För nästa kupp blev det också just en värdetransport. Detta bör ha skett väldigt kort efter frisläppande från den statliga försorgen, men nu skiljde sig mönstret lite, då denna kupp skedde i ända bort emot Mölnlycke... Behöver jag berätta att det också gick sådär?