Racedags på Säve med reflektion

 Så har vi kört vårt årliga evenemang med rattlåsracing på Säve, ja det är vad rally och banracingfolk lite elakt brukar kalla vår sport, rattlåsracing. Men då brukar vi kontra med kommentaren att måste man svänga så går det för sakta...


Sjusnåret på morgonen, Daniel kollar så han verkligen fått med sig allting för tidtagningen från Stockholm. Senare börjar lite utställningsbilar rulla in, Dodge Chargers på löpande band. Strippen-eventet har klassindelningar för det mesta så här blandas normala bilar och de lite mer extrema som denna fina snabba Camaro racer.  
   
   
För att göra blandninge total så körde vi denna gång även mopeder och motorcyklar. Folkabubblor går också att skrämma upp rejält och så kördes ju även en hel del jänkejärn som denna välbekanta röda Plymouth Duster och en fin grön Plymouth GTX, båda av 1971 års modell.

Och humor är ju en viktig del av racing.



Mopedåkarna har sina egna klassindelningar också , och kreativiten är som synes stor bland dom med.


   
mer gummirök med amerikanskt förtecken, Chevrolet Caprice som också härjar flitigt på våra körningar på Piren. Och Volvo 740 är populärt trimobjekt, två herrgårdsvagnar och en lite mer avancerad hisingetraktor. Kristian Sjögren kör den här 740:n i Comp-klassen på tävling vanligtvis.  

I klassen Street extreme hamnar de saker som är lite för extrema för att leka med dom övriga, dom som har nummerskyltar och sånt alltså. Totte från Skara http://www.smokingtire.se/ ville testa sin råa altered, som har Fiat Topolinokaross.  



Totte på startlinjen, altereden protesterade högljutt och var lite ovillig att ta sig till mållinjen... men det handlade mest om test n'tune för deras del inför den nästkommande helgen på mantorp där den gått betydligt mycket bättre , good luck till badluck racing team! 
Vissa bilar är vassa rean från fabrik, som den sällsynta Alpina-BMW B7, och dodge Magnum med SRT-8 hemi-motor. Audi S6 med V8 och lite tuning går ruggigt fort i diskret förpackning.   
   
    
Audi S2 är en annan modell från Ingolstadt som går att skrämma upp till imponerande prestanda, fyrhjulsdrift hjälper till mycket. Mer klassiskt racestuk, Chevelle från 1969. Volvo Amazon med inte så särskilt mycket amazondelar kvar. Och ett smart drag, vill du synas? ta med dig firmabilen och anmäl till race!

KLassen V8 gör sig redo på plattan...


...som sköttes eminent av Linda och Linda.


Och tidtagningen lika professionellt av Daniel Azzari under bar himmel.

Men varför i hela fridens namn sitter vår tidtagare ute i det fria vid ett picknickbord?
Jo det kommer en någotsånär förklaring till det här.

Dragracing i Sverige har ökat explosionsartat under 2000-talet, det är större än någonsin med fler licenstagare, fordon, banor, körtillfällen och uppmärksamheten runtomkring. Detta tillsammans generar mer tillväxt inom sporten i form av spons och utbyggnad av banor, nya koncept, nya klasser och utveckling av reglementen.
Det låter ju positivt, det känns positivt men dock har det en liten hake som bäst kan beskrivas som växtvärk.

Skall man tala negativa termer så kan man kalla det sönderetablering. Alla skall ha en bana, har grannkommunen fått tillstånd till race så skall vi ha det också. Och faktum är att turordningen runt tillstånd och upplåtelse har lättats väsentligt de senare åren vilket är positivt, och samtidigt kanske inte...

För vad som inte hinns med är att tänka på förare/team, numeriskt växer det inte fram så mycket som det borde för att kunna utnyttja alla körtillfällen, och ingen har möjlighet att ligga ute på körning varje helg. Bilar kräver massor av tid och omsorg när dom står stilla också.  På arrangörssidan är problematiken densamma. Vi har en enorm kompetens inom alla uppgifter på och omkring ett evenemang, men alldeles för få av dessa kompetenta ledare och funktionärer för nyckelpositioner. 
Publiken växer, men  tyvärr inte heller i samma tempo, vilket naturligtvis innebär inkomstbortfall för arrangörer, då samma gäng entusiaster liksom förarna kan välja och vraka mellan flertalet körningar varje helg. 
 
Man hänvisar ofta med argumenten hur det ser ut i USA, där man kan hitta dragstrippar i de flesta småhålor, och hur väletablerad sporten är därborta och hur duktiga dom har varit på att driva racing på alla nivåer framåt geom flera decennier.
Men vi är inte i USA, vi bor i ett litet land med mindre invånarantal än flera stora amerikanska städer, och har dessutom väldigt kort sommar. 

Kontentan är att folk och material inte räcker till, varken i förarled eller arrangörsled, så tillika sådana tjänster som finns runt omkring för att få ett arrangeman att funka. Banpreppning, maskinpark, tidtagare och sådant där. Större delen av kunnig rescuepersonal var upptagna dels på Agroma nats i Malmö och MSDR i Borlänge. Tidtagningen från Nitroz vi brukar hyra in var också den med personal och hela tjillevippen i Borlänge, dock fick dom med kort varsel vaskat fram en reservanlägging i lite nedbantat format och en frivillig eldsjäl som kunde ställa upp och sitta en dag i det fria på Säve.


Lyx och Oryx på kajen.

Det finns en del bilar i trakten vars existens man känner till, spökbilar, de är mycket sällsynt att dom visar sig ute. Oryxen är ett sådan väsen, sist jag såg den var fem år sen och den har inte varit ute i dagsljus sedan dess.


Oryx-bilarna byggdes i Berlin mellan 1907-22 och var aldrig något vidare känt märke ens i sin samtid. En konventionellt uppbyggd vagn med så kallad monobloc-motor. 
Vevhuset är alltså separat, och det ganska grovyxade blocket är inget motorblock i egentlig mening utan en vatten mantel. I denna sitter lösa cylinderfoder som tätas upptill av manteln, och gängade frästa kopparmuttrar som håller tändstift samt tillsluter för ventiler och stötstänger för det är en sidventilsmotor. Instrumenteringen är lättöverskådlig... 
På fotsteget sitter en låda som egentligen är ett litet gasverk, här tillsätts kalciumkarbid till vatten som bildar acetylengas som leds ut i tunna rör till lamporna. Tände gjorde man genom att öppna glaset och tända gasen med tändsticka.
                          
  
Denna Oryx är från 1914 och har gått i samma familj sen den var ny.


Lite flärd och lyx, denna Simca 8 roadster från 1952 var också ett återseende, för en hel del år sen var den vinröd, nu är den renoverad igen och denna gång i vitt med blå inredning. Dessa vackra roadsters fick karosser från facel Metallon och runt 3000 skall ha byggts, av dessa existerar bara en handfull idag .


Samma Simca anno 2003: http://www.cardatabase.net/search/photo_search.php?id=00007914

Rolls Royce är synonymt med ordet lyx, här en Silver Cloud från 1961 som andas klassisk elegans. I USA symboliserades status med Cadillac, 1958 kostade en sådan här coupe 5231 dollar.  En annan dyring och en ganska sällsynt sådan från 1959, Chrysler byggde bara 556 sådana här New Yorker cabbar det året, prislappen var $4875. Le Sabre var Buicks billigaste full-size modell 1961 och kostade $3228, för den lyxigare Electran fick man lägga på hela 1100 dollar.
   
   
Citroen DS var en prestigemodell, även om man gjorde lite enklare versioner på densamma som ID och här efterföljaren D Special 1975. Dyr svensk på sin tid var den sällsynta Volvo Amazon 123GT. Rover P4/100 från 1962 var en robust och beprövad konstruktion som presenterades redan 1949 som en modell i övre mellanklassen. lyxsport, Austin-Healey var potenta och välbyggda sportbilar. modell 3000 med sexa på 132 hästkrafter kostade 1960 runt 17000 kronor hos svenska återförsäljare att jämföra  med en MGA som kostade c:a 12000.

Vad passar bättre i marin miljö än en Buick Riviera "boattail" som dessa modeller mellan 1971-73 kallades med sin utpräglat spetsiga akter. Värst stackden ut 1971, för att gradvis krympa, detta är en 72:a.


Riviera var Buicks dyraste modell, 5200 dollar kostade den 1972 och var en rymlig sportcoupé med goda prestanda, en GT-bil i princip.

Avanti Avantgarde



En trevlig udda bil har hittat hit. Det råder väldigt delade meningar om Studebaker Avantis design, men vad som är klart är att den liknar ingenting annat.

Avanti var ett säreget paket, ett krutpaket med extrem aerodynamik från Raymond Loewys penna och en vikt på under 1400 kilo tack vare glasfiberkaross.

Standard Avantin hade en motor på 289" med fyrportsförgasare som gav 240 hästkrafter , denna kallades R1.

Den vita Avantin som nu kommit hit är en däremot en R2, detta innebar kompressormatning och gav då 290 hästkrafter.


Detta räckte gott och väl för att göra Avantin till en av sin tids snabbaste bilar, men detta räckte inte för Studebaker själva som planerade för så mycket mer, snart erbjöd man R3.
Den hade motorn borrad till 304" och förfinades av chefingenjören Eugene Hardig och effekten landade på närmare 400 hästkrafter, och en toppfart på svindlande 273km/h! R-3 Avantin tog titeln världens snabbaste standardbil, men det kom bara att byggas nio stycken av dessa. 

SAmtidigt hade man tagit fram R4 som var 304" motorn utan kompressor fast med dubbla fyrportare, men den kom aldrig att nå produktion. Kanske skulle den vara ett billigare alternativ till den relativt dyra R3, vars prislapp låg nästan 2000 dollar över Chevrolet Corvette, och till och med dyrare än en Cadillac de Ville.

Men däremot byggdes det en R5 på prov, nu använde man bränsleinsprutning från en Indy racer, och monterade två kompressorer. Detta gav runt 575 hästkrafter och vid tester nådde bilen hela 315km/h. 

Studebaker var redan på fallrepet vid tidpunkten för utvecklandet av den makalösa Avantin, fabriken i South bend stängdes 1964 för att flytta det sista av produktionen till Kanada. Avanti Och Hawk-modellen fick inte följa med i flytten. 1963-1964 byggdes totalt bara  4643 Avantis.

Men tillbaks till bilens grundform, design är något som är mycket mer än bara streck och linjer, det är en genomsyrande tanke i en konstruktion. Hos avanti utmärkte sig itne bara designen med att ge extrem aerodynamik, eller gott om plats för fyra personer under det höga välvda taket. Det gav också fördelar för väghållning och säkerhet, i takets C-stolpar så göms en kraftig rullbåge bland annat.

Förarmiljön är exemplarisk, fullmatat med mätare men ändå rent funktionalistiskt. Mätarhusets form fortsätter ut genom rutan och vidare på motorhuven...


Men vad som är mer genomtänkt i den vackra förarmiljön är första intrycket, när man öppnar dörren tänds en lampa som sobert lyser upp mittkonsolen med Avanti-emblemet och de flyginspirerade reglagen till ventilationen. En läcker genomtänkt idé, för första intrycket är ju det som räknas.


Ljus, material, form och funktion, av mästaren Raymond Loewy.



  


Cruising varberg 2010

Efter Wheels&Wings avslutats så strömmar bilarna ut på stan för den traditionella cruisingen. Förr betydde detta uigenkorkade gtaor, kokande bilar och totalstopp då lilla varberg inte är gjort för trafik av den här kalibern. med åren har det blivit bättre och numera styr man upp cruisingen med ett rejält långt stråk och cruisingvärdar som reglerar trafiken. Suveränt jobbat av alla inblandade i detta. 

Eva och Terese från Skene uppklädda med matchande Dodge club coupe från 1949.


stans fylls under kvällen med fina bilar, och massor med folk. Varberg är en populär semesterort och tusentals människor kantar gatorna för att se alla bilarna som sakta rullar förbi. Ett enormt rullande skådespel hela kvällen och natten lång.


Brandkåren från 1929 var också ute och cruisade, europabilar gick an med åldersgrän på 40 år så dessa Fiats var välkomna. Inslaget av Volkswagenbilar i olika former var också stort, som dessa två fina ovanliga typ2 bussar.
   
   
Elegant Mercedes Benz 220S gör sig helrätt på cruising en sån här fin sommarkväll. Burnades gjordes det friskt emellanåt, och detta var för en gångs skull fullt tillåtet. Chrysler New Yorker från 1974 med preppad 440" Magnum fick mycket applåder, likaså en viss Caprice som även brukar lägga rökridåer nere hos oss på piren hemmavid. 
regnfritt-och-fredagsrace-pa-piren.html

Cadillac 1959 cabbar är obligatoriskt på svensk cruising. Stationsvagnar blir mer och mer populära, här två Oldsmobiles från 1958 och 1959. Besättningen i denna Oldsmobile cab från 1949 filmades för lokal-TV
   
  
Amfibiebilen Amphicar är en kul syn. Lite rariteter, Ford Mustang Shelby GT-H byggdes i en liten upplaga som cabriolet 2007 för att brukas som hyrbilar hos Hertz. De Sotos sista år 1961 byggde man bara 911 sådana här coupéer. Den gröna Pontiacen kanske inte ser så speciell ut om man inte tittar närmare på emblemen som säger att detta är en T-37, den kortlivade snik-GTO:n som även skrevs om här: http://pontiac-gt-37.html


Så åker vi en vända på cruisingvarvet i Ingemars fina 1968 Mercury Monterey


Chevrolet lowrider spexade runt på kvällen.


Cruisingbilder från en sommarkväll i Varberg
   
   
   
   
   
   
   
   
   




 

Wheels & Wings Varberg 2010


Låt oss börja med WINGS-delen, en inte helt okänd Harvard från Håtuna bjöd på vrålande lågsniffar över fältet 
http://lae.blogg.se/2009/may/checker-tail-air-to-air.html 



Och nästa plan in i samma flygkorridor på 0-10 m.ö.h, Alf Ingesson-Thor bjöd på en hisnande show med sin SAAB Sk50 Safir.


I betydligt makligare tempo, men inte desto mindre hisnande att se. Mikael Carlsson vinglar fram i sin Thulin/Bleriot från 1909.  


Och lite WHEELS.
Janne Johansson tog med ett par klassiska dragrace-bilar och visade upp. Denna Opel Manta-funnycar var från början den legendariske Jungle Jim Libermans Vega F/C som köptes hit av Björn Andersson och Tage Hammerman 1976. En av dåtidens vassaste bilar och den första Funnycar-bilen i Europa att köra under sju sekunder.



Lite mopars att börja med, Plymouth Prowler är nog bland de vildaste produktionsbilar som byggts, runt 8500 byggdes 1997-2001 innan märket Plymouth upphörde, ytterligare 3170 byggdes fram till februari  2002 som Chrysler Prowler. Fina Valianter ser man inte så ofta här e 66:a Signet och en 68:a V100. I andra änan av skalan hos Chrysler fanns ultralyxiga Imperial, här en från 1959.
   
   
Och Chryslers prestigmodell 300 fanns flerfaldigt representerad, här är hela 5 stycken 300C cabbar från 1957, av bara 484 byggda.  

Muskler från Mopar, Dodge Charger 1968 och en ny Challenger. Röd, blank Coronet Super Bee från 1969 kom från Danmark och sist en Challenger R/T cab från 1970, ovanlig modell detbara byggdes 1070 av.
   
   
Större mopars, ovanlig Plymouth Gran Coupe från 1973 har hittat hit. De Sotos sägs sparsamt på fredan men här är iallfall en Fireflite coupé från 1960. Den Gröna är en Chrysler Saratoga från samma år, och sist en äldre pampig Chrysler New Yorker från 1953
Och en vända europieskt, den egendomliga och sällsynta Volvo P1900, och nästan lika sällsynt, Aston Martin DB2 cab. Samtida mer folkligt engelskt, Austin A35 och tyskt, ovanlig Ford taunus cabrio från 1964. Dessa byggdes av Deutsch för Ford, c:a 150 stycken totalt.
   
   
Sportigt amerikanskt, Chevrolet camaro från 1969 i kanonskick, Chevrolet Corvette årgång 1959 och 1972. Camaros ärkerival var ju Ford Mustang hären toppenfin Mach1 från 1971.

Så vrålar till över huvudet igen och här kommer Åke Jannson med sin "Congo Queen" som är ett stående inslag på Wheels&Wings.


Och Håtuna-Harvarden har siktat in sig på en Chevrolet 59:a att lågsniffa över.



Öppet för femtiotal, Mercury Monterey från 1957, Imperial Crown 1959, en av bara 555 gjorda och en Ford Thunderbird från 1957 samt en fin Oldsmobile från 1955   
  
   
Edsel floppade rejält och 1959 byggdes bara 1343 cabrioleter. I Buick Special-serien 1957 byggdes 8505 sådana här cabrioleter. Två skinade röda cabbar, Cadillacs från 1954 respektive 1955

1958. Oldsmobile av denna årgång har vi hur många som helst av, men just en Dynamic 88 2 dörrars med "stolpe" som var den billigaste Oldsen finns bara en av i landet. Tre övriga GM-cabbar från 1958, cadillac, Chevrolet och den extravaganta Buick Limited.
   
   
1959. Cadillacs så klart massor med fina 59:or på plats. Chrysler från samma år och även många Chevrolet från 1959 fanns på plats och även ett par Oldsmobile som denna klarröda Niney-Eight cabriolet. 

1960. Chevrolet Impala cabbar från detta år är minst lika populära som 59:orna. Pontiac Bonneville och desto sällsyntare är denna Mercury Monterey. Tungviktaren Lincoln Continental hade självbärande kaross och vägde runt 2400 kilo.
   
   
1961 är en ovanlig årgång i sverige av oklara orsaker. Den bisarra Imperial fick behålla jättefenorna även detta år, och hade även fristående framlampor. Chevrolet av denna årgång är en riktigt vacker bil som inte är särskilt vanlig här, men dessa "bubble top" coupéer är vackra. Chrysler New Yorker, sista årt med fenor hos dom, annars stod 1961 för övergågen till ett striktare och stramara formspråk vilket kan ses tydligt på denna Buick le Sabre.  

Att se en Monarch Richelieu händer ytterst sällan och se två coupéer brevid varann är snudd på osannorlikt. Båda är 56:or och denna egendomliga modell var en kanadensisk special för inhemska marknaden. runt 10000 Monarch byggdes 1956, få har hittat ut från Kanada och dessa är två av tre kända i Sverige.  


Stiliga wagons, New Yorker town&Country kostade 300 dollar mer än cabrioleten i samma serie, prislappen hamnade över 5000 dollar och bara 671 9-sitsiga wagons såldes. Oldsmobile från 1958 respektive 1959 ser man iten särsklit ofta som wagons, och ännu ovanligare är nog denna fina Buick Invicta från 1963. detta var sista året man använde Invicta-namet och gjordes enbart som stationsvagn
   
   
Chevrolets lyxiga Cameo-pickup blev ingen succe, bara 2572 sådana såldes 1957. Ford Skyliner cabrioleter från 1958 och 1959 med sina plåttak nedfällda en dag som denna. Dodge 59:or fanns det också gott om, som denna fina Custom Royal coupe med continental kit.

Sten Svensson visade upp och flög sin fina North_American_T-28_Trojan och det bjöds också på aerobatik i den högre skolan. Pontiac Bonneville från 1964 rullar sakta förbi och så även en av bara 474 De Soto Fireflite cabrioleter från 1958.
   
   
Uddamärken på Getterön, fin Packard Super Eight från 1950 glider förbi och just denna har vi ju sett här: packard-pa-naas.html. Nya Pontiac GTO, denna från 2006 är lite särsklid också då dom byggs i Australien, är egentligen en Opel men säljs som både Pontiac och Vauxhall i USA och Europa. AMC byggde bara 1260 sådanahär AMbassador DPL cabrioleter 1967, AMC/Ramblerbilar är inte vanliga och AMC-klubben representerades av bara tre bilar. Två Hudsons sågs på plats, detta är en Super Wasp Brougham coupe från 1953. 

Konfrenciern Kristoffer Lee Willhans åkte Buick Wildcat 67:a, en annan spännade Buick på fältet var denna Cotner-Beavingtonbyggda Electra limousine från 1965, Electra är långa från början och denna mäter hela 660 centimeter. Fler och fler bilar börjar rulla mot utgången däriblan denna fina Citroen B11 och även en Mercury Monterey cab från 1962.  
   

Ett gäng med en Ford Thunderbird 64:a övningscruisar lite inför kvällens stora cruisingtillställning. 

Inte bara trångt för bilar, bitvis var det trångt i luften också när Getterön sulle lämnas efter en hel dags bil och flygträff.  Det lilla biplanet är en Aerosport Scamp som följer efter två gula piper Cubs.


Wheels&Wings 2009 finns här: wheelswings-2009-och-fokker-premiar.html
och från 2008: wheelswings-2008-med-mer-wheels-an-wings.html

Aftonrodnad på kajen

Rött är en populär bilfärg, vilket inte minst visade sig på kajen denna onsdag.
SAAB 95 kombi i rött med vita däcksidor, detta är en tidig 95:a från 1961. Austin Healey Sprite i sportbilsröd kulör, och sportigt i lite större format, Kenne från
www.motormuller.se/ med sin röda Thunderbird från 1965. Och där är ju även Fritjof som har hamnat som grindvakt denna dag, Fritjof med garaget fika-i-fritjofs-garage.html.
Mera SAAB, sportmodelen Sonett kom i dubbel uppsättning denna kväll.

   


   
Chevrolet Corvette årgång 1980, och Morgan +8 från 1988, i bakgrunden ännu en Corvette. Jaguar E-type är läcker i vinrött, denna från 1970, och lite mer engelskt från samma tid Rover 2000TC.
   
Mer engelskt i röd dräkt, marcos ser man inte så ofta, detta är en 3-litre från 1971, och tyskrött, Mercedes benz 280Sl "Pagoda". Åttiotalsrött, Pontiacs lilla mittmotorbil Fiero blev ingen större framgång, detta är en Fiero GT från 1988. En röding som inte körde in utan barta kollade läget, Morgans egendomliga retromodell på sig självt, Aero Eight. 

När motorhuven öppnas på den sällsamma NSU Ro80 flockas teknikintresserade sim flugor runt en sockerbit, här vankas det Wankel. Ro80 var en avancerad modell före sin tid på flera plan däribland den geniala wankelmotorn som sattes stor tilltro till på sextiotalet. Succen uteblev, och wankelmotorn bara ett kuriosa.  Mellan 1968-77 byggdes bara totalt 37204 Ro80-bilar.


 

Packat och Packarder på Nääs

Sommarvädret gagnar för mycket trängsel på Nääs måndagkvällar som dessa, ytorna krymper snabbt i takt med att fina vagnar rullar in. 


Mercury Monterey 1967.


Ford Thunderbird från 1956, välbekant hot rod från alingsås, sett likadan ut i sådär 30 år nu, en annan välbekant syn på Nääs är Anders fina Chevrolet från 1954. Ännu en Thunderbird, denna från 1957.
   
   
Ford taunus 12M i lysande rött, lika röd är Kennes Thunderbird från 1965. Denna har så kallat "roadster toneau cover" över baksätet, åren 1962-63 fanns en egen roadster-modell med detta men blev ingen framgång. Dock kunde man alltså få det som tillval åren 64-65. Nästa Thunderbird är från 2005, en knepig modell som skriker retro. Volvo PV:s brukar det dyka upp en hel del av på Nääs, men ovanligt att se en såpass här gammal från första serien 1947. 

Cadillac Eldorado 1964 kostade drygt 1000 dollar mer än den vanliga cabben, bara 1870 stycken byggdes. Odenmans fina Chrysler Windsor från 1956 rullar in. 1957 såg nya Chrysler ut såhär, tidiga 57:or fick enkla framlampor senare på modellåret blev det dubbla, denna New Yorker kommer från Göteborg. En annan göteborgsbil som syns flitigt ute på sommaren är denna blåa Cadillac cab från 1954.
   
   
Amerikanskt dominerar på Nääs, Fin Chrysler Newport från 1966, och ett par välbekanta bilar, Mats fina svensksålda Dodge Polara 72:a och Thords Dodge Royal Lancer från 1955. Sist ännu en 66:a, Buick Electra 225 coupe som är "ny" i trakten. 


Och ett par Packards dök upp, Jannes exceptionella Caribbean från 1956 rullar in. Packard caribbean var Top of the line. Med en prislapp på närmare 6000 dollar var den $1200 dyrare än motsvarande Cadillac Eldorado. allting elmanövrerat, tryckknappstyrd automatlåda ingick i standarden likaså ett sinnrikt nivåregleringssytem baserat på torsionsstavar. Motorn var på 374" och 310 hästar med dubbla fyrportsaförgasare.  En mycket spännade vagn som bara byggdes i 276 exemplar. Jusrt denna kom till sverige redan 1973.
 

Dagens andra Packard med en mer sällsam historia, detta är en series 1600 Six, som var packards budgetmodell. Billigaste Packarden var en sådan här coupe och då låg prislappen på strax över $1000, vilket ändå var hela 400 dollar mer än en motsvarande Ford.
Denna är dessutom såld ny i Sverige och var då ingalunda någon budgetbil. Men knappt två år gammal ställdes den ändå undan på grund av kriget för att sen glömmas bort!  På 70-talet togs bilen fram igen och hade klarat åren bra, för skicket är enastående och har bara gått runt 6000 mil sedan den var ny!


En morgon i Limhamn för 100 år sen

En idag mindre känd flygarbedrift ägde rum den 17:e juli 1910.  Då flögs det första flygplanet över Öresund.

Det var den danska flygpionjären
Robert_Svendsen som klockan fyra på morgonen lyfte med sin Voisin döpt till Diana från ett fält utanför Köpenhamn. 34 minuter senare landade planet utan missöden i Limhamn på den svenska sidan.


Då det var tidig morgon var mottagningskommittéen begränsad, men när nyheterna om bedriften spreds under morgontimmarna gick folk man ur huse för att beskåda den märkvärdiga maskinen efter sin historiska bedrift. Bland gratulanterna anlände bland annat Baron Carl_Cederström som även varit konkurrent om flygningen över sundet. Det hade ju utfästs en belöning på 5000 kronor för detta som nu tillkom Svendsen.

En dag på Moholm

Utanför Moholm, vänster efter Ingenstans och strax bortom Ingenting ligger ett av kronans gamla nedlagda reservflygfält, alltså ett perfekt ställe för högljudda aktiviteter, som dragracing.



På denna tävling var det ett minst sagt blandat startfält,  test n'tune gällde mest för allt från gatbilar till Super Smallblock-kärror som ovan. "All-in" så att säga, utan klassindelning, för sedan avslutades dagen med tävling i form av bracket-stege med prispengar i potten. Kul, anspråkslöst och väldigt mycket körning för de deltagande.
  
Juhani från Borås tidigt ute med sin Camaro mot upp-liningen. Tjörn-Lef justerar ltie på sin Camaro. Avslappnade racers från Göteborg, Syclone-Robban tar det lugnt i depån. Mer körsunga Göteborgare, Andeers Bostic Envall, Impala, familj och team var på plats redan kvällen före.  
   
   
Några bilar som det snackades mycket om i depån, Välbyggd Mustang, hög finish och jättekompressor genom huven. Och ännu mer uppmärksamhet tilldrog sig runt Niklas Enanders trimmade tvåtakts-SAAB. Ruffig Mercedes från tidigt femtiotal i ladugårdsfyndskick har fått Chrysler smallblock inplanterad, skall bytas mot tyngre doningar vad det lider. Och ett par ekipage, däribland denna Pontiac 48:an anlände ända från Åland. 

I uppliningen , Triumph Herald som går under namnet Harald Hedning, Chevrolet Chevelle från 1965 och Bostics Impala SS, tre olika sätt att åka fort alltså. Sen hittar vi Alexandra Jeppson vid en nyare Thunderbird, Alexandra har kört dragrace i många år och nu skall lillasyster Rosalinn skolas in i sporten. Syclonen på startlinjen, man siktade på att köra under nio sekudner denna dag, men snabbaste tid blev 9,09 med lastbilen, vilket ändå är mycket respektabelt.
   
   
Harald Hedning-heralden på startplattan, och Chevellen likaså. Bostic bjuder på långa burnisar, Impalan gick skapligt men hade dock inte alla hästarna hemma denna dag. Men den höll iallfall. Ännu en Göteborgs-Cheva, Kaj med den tuffa 57:an dök upp också. 

Antikrundan, Mercan har hittat något jämngammalt att ställa upp emot, en Dodge från 1948.
 

Burnande blåa bilar, Toyota Corolla från 1981, diskret yttre med mycket avancerat under skalet lurar många. Mustanger såklart, kompressor-Mussen igen och välkänd profil från Götet, "Spenat" Henrysson i ny racerbil som ju även vistats här:http://smafuktig-lordag-pa-vargarda.html Jens-Peter och Johan Johansson från Uddevalla på väg mot start också med Mustang.
   
   
Stalltips för Mustanger, MDRF-gänget får tips och trix från erfarne Ford-åkaren Johan. Mekvänligt under huven på Chevelle-skåpet, som syns i uppliningen  brevid Niklas SAAB. Nej den burnar inte, men det ryker minst lika mycket när tvåtaktarn drar iväg på högsta varv. 

Välfyllt fikabord hos Envalls. Välfyllt bord som alltid, tackar så mycket för kaffe och tilltugg!


Kärnpunkten i dragracing är inte vrålande motorer och rykande däck utan den ligger mer här, i depån med fikabordet. Dragracing är en öppen sport, för både deltagare och publik. Den sociala andan är viktig, här tävlar man inte bara mot varann, utan stundom hjälps åt med tips, verktyg, delar och övrigt för att få saker och ting att gå lite bätttre och lite snabbare. Detta förhållningsätt genomsyrar vår sport, och fikabordet.


Bubbel på kajen

Onsdagsträffen i Göteborg vid maritima centret hade denna kväll Volkswagen som huvudtema. Mestadels bubblor såklart, Volkswagens långkörare till småbil, men även en hel del av den vackra Karmann Ghia-modellen dök också upp. 

Bubblor till vänster, Karmann Ghias i både modifierat och originalskick. Tidiga bubbel-cabbar är sällsynta. Dessa byggdes åt Volkswagen på denna tid av både Hebmüller och Karmann, denna 51:a är en Karmann cabriolet. Nästa cabriolet är från 1972.  
   
   
Sveriges svar på Folka-bubbla, SAAB 92 från 1950. Foplksportbilar kan man nog kalla MG:s vagnar, populära och enkelt byggda med human prislapp blev dom otroligt populära. Den gröna är en TF från 154, en modell som var en snabblösning att tillhanda innan MG A som närsta modell i raden är, MG A hade premiär 1955 och blev en ännu större succé med över 100 000 byggda fram till 1962. Modernare britt och desto ovanligare Ginetta G33 från 1992, mindre än 100 byggdes av denna. 

Räddningstjänsten Stor-Göteborg kom ner och visade sin Volvo brandbil från 1937.


Lite mer brandbilsrött, Cadillac De Ville 1970 och Ford Galaxie 1967. Fin och fräsch Chevrolet Camaro av första årsmodellen 1967 och ännu en full-size cab i rött, Chevrolet Impala 1960.
   
   
Lite av de äldre gästande på kajen, Buick från 1940 och lite hotrods, frän Ford 37:a och mer klassisk Ford 32:a. En av de mer extrema vagnarna denna kväll som drog till sig mycket blickar, Ford Mustang mach 1 från 1969 med 428" Cobra jet motor, i ett extremt skick dessutom.

Ovanlig engelsman , Riley 4/68 från 1959.


Så rundar vi av med Andreas 190cm plus,som visar att han inte har några problem alls att tråckla in sig i sin knappt meterhöga Lotus Europa.
 




racinghelg

sommarsäsongen är intensiv, fredag genomförde vi Blackrace-körning på hemmaplan och på lördag var det race på Vårgårdafältet. Båda dagarna bjöd på strålande solsken och en hel del kul kärror.  


Återigen dök det upp rätt mycket amerikanskt på Piren, trevligt värre men framför allt är det blandningen av bilar som är det roligaste på våra evenemang, det finns så mycket olika idéer om hur man skall åka fort och än är inte allt uppfunnet. Inte bland de snabbaste men bland de fränaste, Peters Ford fairlane 68:a värmer upp lite.  


Den här Capricen dyker upp rätt ofta också, under huven gömmer sig bland annat en kompressor.


Inte helt lätt att känna igen det här bygget med det är faktiskt en Maserati! Opel GT är inte heller någon vanlig bil och så även Alpina-BMW:s fast denna fina Alpina B7 brukar dyka upp regelbundet hoss oss.
   
   
Wanklar är inte helller så vanliga, här en mazda RX-7 med just denna geniala motor. BMW Z3M och Anttonis Opel Ascona med nayre Calibra-motor går riktigt bra. Nissan Skyline är idag en rätt vanlig syn, men för bara några år sen var det nästan sensation när en sådan syntes. Säljs i stort sett bara hemma i Japan och England då dom inte byggs vänsterstyrda alls.

Corvette och Camaro två Chevroletmodeller som varit populära i racingsammanhang i flera decennier.


Så packar vi ihop efter den här fredagkvällen och beger oss till Vårgårda på lördagen.

På Vårgårda har man lite större möjligheter att köra kärror av grövre kaliber, så man passade på att göra lite test&tune med några bilar från egna klubben samma dag. Marcus körde några testrepor med sin fräna Altered



Och Gustav grunar på vart växlarna tre och fyra tog vägen i sin Pro Street Camaro.


Bland gatbilarna syntes två välkända Plymouth Duster från Kungsbacka. Niki från gamla grottköpingsgänget körde Kadett med mycket pulver och Kajs Dodge Charger med 426" hemi kördes flitigt också.
   
   
En av dagens snabbaste, Audi Quattro,
Gustav med Camaron http://teamprowest.blogg.se/ laddar på för en repa.
Mopars på startlinjen prydlig Plymouth Road Runner och Peter Lundgrens Duster.  

Och en kul skapelse, Super Saloon Toyota Celica testade på att köra rakt fram för omväxling skull.


Lite burnoutbilder måste ju visas såklart.
    
   
Prowest-Camaron kör igen, två hemibilar fanns på plats denna löradg, fast den här Satelliten var med mest som depåprydnad. Walmracing hade fräckast push-car, Plymouth Prowler. Marcus hoppar snabbt ur altereden i banslutet efter en resa, när det är över 30 grader ute vill man komma ur de tjocka branskyddskäderna fortast möjligast.  



Årets Gräfsnäspremiär 2010

Gräfsns slottspark öppnar portarna i juli för veckoträffar på torsdag, varannan torsdag gäller, och då detta arrangemang är väl genomfört i vacker miljö och dessutom hålls ett begränsat antal gånger på säsongen så är populariteten enorm.


   
Frän VW från Alingsås rullar in genom allén. Ford i vitt, Fina Mustanger som denna 65:a ser man rätt ofta men däremot är vi inte bortskämda med lika fina Ford Falcons, som denna sena 68:a. Och defintivt inte av äldre japanbilar, Toyota Crown coupe från 1970 är en av bara 14 som såldes nya i sverige det året och av dom rullar denna enda i trafik.

Och Sveriges enda Mercury 1941 cabriolet var på plats med.


   
Mer av det sällsynta, Frazer årgång 1947 denna har omnämts tidigare här: en-tur-med-frazer.html. Fords trista Falcon blev tuffare 1963 som Futura Sprint med V8, denna av 1964 års modell gjordes i 4278 ex. En modernare version på samma tema, Chevrolet Cavalier RS cab från 1987, 5826 gjorda och i princip omöjlig att importera hit annat än som flyttgods.  Italienskt Alfa Romeo 2000 Spider byggdes i 3443 exemplar 1958-62, denna från 1960.

Volkswagen med bilbana och diorama under huven, allt fullt fungerande också, originellt.


   
Svensk folka, tidig SAAB 92 från 1951. Morgans dök upp ett antal av, denna från 1994, och en samling MG:s kurade i ena hörnet. Sport på franska Renualt 8 Gordini från 1967.

Det stora blå... Lincoln Continental mk V från 1978.


    
Buick Roadmaster från 1948 visar sin sidohängda huv som har en rak åtta under. Mercedes Benz 300 var på sätt och vis en europeisk "Roadmaster" Från 193 är den här magnifika svarta Packard limousinen. 20 år nyare än den första Buicken i sviten, Electra 225 sedan från 1968.

Trängsel i Gräfsnäs slottsträdgård med Studebkaer Champion 1949 i förgrunden.


Och lika trångt på nedre delen vid stranden bakom den tuffa Chevrolet Bel Air 55:an.


Inalles en succékväll denna torsdag på det fina Gräfsnäs, mer bilder från kvällen finns på:
http://www.facebook.com/album.php?aid=27140&id=1781746353&l=a30eeb7a35


Återsedda importer

Här skrivs ju en del om vad som importeras till vårt land främst från USA, och de roliga med att titta på denna ruljans är att de allra flesta fordonen försvinner ju snabbt till övriga delar av landet, chansen att se desamma är för mig näst intill obefintlig.

Men I Värmländska Charlottenberg dök en välbekant bil upp. Det handlar om den väldigt sällsynta Mercury Marauder X-100 som kom till Sverige i september 2008 och skrevs om här :
mint-condition-pa-importfronten.html 



Och mer utförligt om Marauder X-100 skrevs här: de-forgatna-del-14-mercury-marauder-x-100.html 
Verkligen jättekul att se den här sällsynta vagnen igen.


Hemfärd med troll och slussar

Hemfärden från Skillingmark är en distans som brukar ta sådär fyra timmar normalt sett, för mig tar det 9-10 timmar... 

Men först våffelfrukost på Bruksgården i Skillingsfors. 
 

Och bland andra eskapader så blev det denna gången en titt in till Järnskogs hembygdsmuseum, där man bladn annat kan besöka en geniun lantandel, och bondgård från mitten 1800-talet.  http://www.jarnskog.com/

                            

Men deras mest intressanta utställning är beredskapsmuseet. Det här är gränstrakter och trafiken mellan det tyskockuperade Norge och neutrala Sverige var lika livlig som hemlig. Här finns mycket från tiden bevarat i form av materiel bilder och inte minst berättelser.
   

Från Koppom och Järnskog vidare mot Årjäng, man kan inte köra genom den här delen av Värmland utan att stanna till och hälsa på Årjängstrollet. Nu har han dock bytt adress och återfinns utanför det nybyggda hotellet sen ett tag tillbaka, då torget där han bodde innan längre ner i stan inte finns längre. Trollet uppfördes i Årjäng 1972 och kom att fungera som både estrad och turistbyrå på torget under många år.


Och sedan passerar man Dalslands kanal och då  med vägen över  det vackra och speciella Håverud med sin märkliga akvedukt.


Och en annan anhalt med vattenanknytning och slussar är ju Trollhättan. För på onsdagkvällar är det fordonsträff i det vackra slussområdet. Denna tillställning besökten även förra hemfärden från Värmlandsskogarna 2008/august/slusstraff-i-trollhattan.html



Lite mindre välbesökt än förra gången jag var där, då de flesta ekipage ens fick plats, och jag själv blev "instängd" med bilen tills efter klockan nio på kvällen.... 

Men ändå, en trevlig uppslutning med fordon i fin miljö och en strålande sommarkväll. 

Trevligt engelskt sportigt på plats, Jaguar XJ-S från 1988 och in rullar föregångaren, Jaguar E-type. MGA byggdes åren 1955-62, Morgans traditionella modell började byggas redan 1938 och görs ännu. Denna är som XJ-S:en från 1988.
   
  
Och lite amerikanskt, Buick LImited från 1958 var Buicks toppmodell, med bara 839 sådana här cabrioleter byggda gör den till en av de mest eftrertraktade modellerna idag. Mercury Monterey cab från 1959 är inte helelr särskilt vanlig med 4472 gjorda. Buick Special från 1941 och en tio år nyare Oldsmobile 98 cab från 1951. 

Engelsk elegans, Alvis TC21 från 1951 är en raritet. Enda franska fordonet som skymtade denna onsdag var den här Citroen D Super. Kombis årgång 1967, Vår välbekanta Amazon och en riktigt ovanlig sak, en rysk Volga M22 från samma år. En av två Volgas på plats bara det en exceptionell företeelse.   
   
   
Lincoln Continental 1958 är kolossal, mer modest lyx från Europa i form av en Opel Kapitän 1959. Chryser Saratoga också från 1959 och den andra Volgan, en M21 sedan från 1966

Ett revligt initiativ av en lokal verkstad var att rohdins.nu/index.asp hade tagit med ett gäng bilar att visa upp, Rohdins pysslar alltså med Bentley och Rolls Royce. 

Eanstående magnifik, en Phantom III coupe från 1937 med kaross från inskip.htm 


   
Två eleganta Bentley S1 från femtiotalet och lite modernare linjer från Crewe som en Cornische coupe 1981 års modell. Coupén fanns åren 1971-82 och byggdes totalt i bara 1100 exemplar. Och mer från Rohdins drömverkstad en Silver Spur årgång 1996. 

Brittiskt i mini format, MG Midget är så små att man nästan snubblar på dom, den här från 1961. Buick 1960 är detso mer välväxt, detta en Invicta. Italienska sportvagnsfärgerna försvarades i Trollhättan denna kväll med De Tomaso Pantera och en Alfa Romeo Spider från 1983.
   
   
Folkligt från orten SAAB:ar såklart, här en 92B från 1956. Och folkigt från Italien, Fiat 1100 från 1959. Bland de äldre vagnarna på plats var denna Volvo PV654 från 1933 och en stor Opel Admiral från 1939, detta ska vara den enda Admiral tourern i landet.

Hembesök i bygden

Ett par trevliga besök som gjordes under värmlandstrippen, först tittat vi hos larssons.blogspot.com/ i Arvika och hans fantastiska samling över främst Räddningskårens verksamhet, och här finns rätt mycket annat också relaterat till assistans, ambulans och övriga utryckningsfordon och dess histirk i skandinavien. Ett digert arkiv varav en del finns på den eminenta sidan http://www.tow.se/svbindex/svbindex.htm

Larsson med en del av arkivet, här kan man lätt fastna i timtals...
 


Tyvärr hade jag inte tid denna gång att fastna några timmar här för samma kväll hade jag bokat in ett annat möte med en härlig tjejkompis i Edane.
Att klura ut i vilket hus Erica bor är inte så svårt...
 
Kärran på uppfarten har ett förflutet i mina trakter å skrevs om här: /en-cheva-i-kinna.html Och den trevliga trädgårdsprydnaden har förekommit förut med. en-resa-till-uddevalla-och-tillbaka-i-tiden.html



Kaffe, fika och lite garagesnokande blev det av i Edane följt av en liten tur i kvällsolen med Erica i Cheva 54:an runt nejden.






Måndagsfika i Arvika

veckoträffar för veteranfordon är ett fenomen som sträcker sig från norr till söder under säsongen. Alltså var man än befinner sig i landet så är det inte långt till något sådant. Denna måndagen blev det Arvika.

Arvika Fordonsmuseum
http://www.arvikafordon.nu/ hade dragit ut sin egna JC Indigo till parkeringen.


   
Lilltysk och Stortysk, Messerschmitt från 1955, måste bli otroligt hett under ostkupan då termometern visade stadigt över 30+ denna dag. BMW 3,0 är en av mina favoriter, underbar och underskattad modell som man sällan ser i så här minutöst fint skick. Ännu större dock Chevrolet Impala från 1964 i lika fantastiskt skick, detta är en svensksåld lågmilare med under 1500 mil på mätarn! Sportig sommarbil i form av en Triump Spitfire dök också upp.

Ännu en Stortysk, Mercedes 300 är en pampig vagn från 1955. Så smiter vi in på själva museet för att kika lite närmare på två av deras nyförvärv. Den första är en enorm Benz 16-40 från 1913. Benz lierade sig med Mercedes 1926 till det märke vi känner idag. den andra är en Willys-Knight från 1928, tillnamnet Knight kommer från den intressanta motorn i dom som konstruerades av Knight, den har en så kallad slidventilsmotor, Sleeve_valve
Och en trevlig Ford Galaxie från 1968 dök också upp, denna vagn är välbekant för alla som läser larssons.blogspot.com/
   

Och en titt in i den fina 3,0 BMW:n, den har en delutrustning som är sällsynt i dessa, elhissarna t ex, och A/C, en pryl jag bara sett i instruktionsböckerna till dessa innan.

Märkligheter i Norge revisited

Förra besöket i trakten bjöd på en del underliga företeelser då främst på norska sidan markligheter-i-norge.html och några som hade smitit över gränsen till Sverige med, markligheter-fran-norge.html

Så nu gällde att ha hålla ögonen öppna för att se vad för sällsammheter som ksulle kunna drabba en denna gång. 
Lugnet kan vara bedrägligt runt Eidskogs-trakten, men inte några särdeles bisarra upptåg eller egenheter som låg på lur denna gång. Fast när man tänker efter, var det inte misstänkt mycket gröna cyklar i Skotterud?

 
   

traktorer och trevligheter på Magnor.

dagen efter lysekilsbesöket var det dags för nästa arrangemang på listan, Veterandagerne på Magnor. En träff som hålls vartannat år på Magnor travbana, och förra gånget evenemanget hölls finns lite om här:
en-morsom-dag-i-magnor.html

Det är alltså en stor utställning och marknad för fordon av alla dess slag, fast tonvikten ligger just på lastbilar, bussar, traktorer och jordbruksmateriel från förr. Och det är inte någon motorklubb som arrangerar detta utan Lions Club, Eidskog. 

I dom här trakterna har skogsbruket varit den huvudsakliga födkroken genom århundraden, och timmerhantering var lite av ett tema på årets upplaga av Veterandagerne. Här lastas en Bedford från 1951 på det sätt man lastade timmer då.  


Och Scania 140 Super, nylastad.


Ford model A phaeton rullar in, i bakgrunden en mobil ångmaskin av engelskt ursprun från 1860-talet. Här demonstreras hur en Trygg tändkulemotor från 1914 skall dras igång, en tung uppgift som synes. Märklig hybrid, en Lanz Bulldog med personbilssliknande kaross årsmodell 1941, dessa kallades Bulldog Express. Bulldogen drivs av en jättelik encylindrig liggande tändkulemotor med en slagvolym på 11 liter! Lokala Brannvesenet visade upp två gamla trotjänare, Dodge och International Harvester.
   
   
Krigare finns det gott om i Norge här ett gäng med tunga Dodge och Dimond T-lastbilar och ett par Willys Jeepar som det kördes friskt med på travbanan. Scania turistbuss dundrar förbi, och två ovanliga österrikare rullar in, Steyr-lastbilar, modell 480 respektive 586, tror knappast vi sett Steyrs i nån större utsträckning i Sverige, och det är sånt som gör Magnor så extra kul. 

Och så bjöds det på spontan traktordragracing. Fordson model N från 30-talet i vänsterfil hade fått trycket uppskrivat och vrålade förbi i nästan 100 blås! fordonet i högerfil är en Agria från 1962.


Röda traktorer, två Steyr modell 80 och storebror 180, nästa röda tingest är en brittisk Nuffield från 1966, Nuffield var Austin/Morris traktordivision. Och två rödingar med sportbilsanknytning, Porsche Junior från 1951 och David BrownCropmaster från 1951, David Brown ägde även Aston Martin och därefter har dom sedan dess modellbeteckningarna "DB"    
   
   
Bukh var en dansk traktor, tillverkningen upphörde 1968. Volvo-BM är välbekanta svenska saker,och var av hävd alltid lackade i rött. BM470 från 1966 följt av den större BM810. Amerikansk Derring-Farmall model H är från 1940.

Gröna traktorer. MAN känner vi främst till som lastbilar men även jordbruksmaskiner är en stor verksamhet för dom, här en MAN AS325 från 1948. Magirus-Deutz också känd lastbilstillverkare gjorde även fina traktorer som denna D40S. Deutz gick ihop med Glöckner och Humboldt på 30-talet, sedermera gick denna firma ihop med Magirus och bildade Magirus-Deutz. Numer är Deutz ameriksnkt under namnet Deutz-Allis. Men vid sidan om detta har det även gjorts fordon som enbart bar Deutz namn som denna traktor från 1951.    
   
   
Oliver Standard 70 från 1947 från USA och nästa lilla käcka sak är en Schweizisk Rapid från 1960. Bolinder-Munktells traktorer var alltid gröna innan sammangåendet med Volvo då dom blev röda. Dessa glada flickor åker på en BM25 från 1956. John Deere har alltid vart gröna och är så än idag. Såhär snyggt och funktionellt ser det ut i cockpiten på en model D från 1948.  

Fords traktorer är per paritet blåa, denna fyhjulsdrivna bjässe är en 954 Super six från 1968. SAmtida konkurrent, Massey-Ferguson 1150.  Nästa lattjo fordon tillvekades också av Massey-ferguson, Ski-Whiz 400 är en liten sportig snöskooter från 1971. Snow-Trac var en framgångsrik svensk skapalse tillverkades mellan 1957-81 mer ifno om dessa på www.snow-trac.com/
   
   
Mercedeslastbilar verkar varit mer förekommande i Norge än hemma, denna 1413 var en av många på Magnor. Volvo är ju givetvis stort även i Norge här en F88 från 1968,. MAN-Büssing däremot har vi inte sett så mycket av på avenska vägar, denna är från 1977. Kortnosade Scania 50 Super från 1964, en modell vi annars brukar kalla Scania skak-fyra.... 

Lastbilarnas konung, Peterbilt 359, av någon anledning verkar dessa tunga amerikanska trucks vara mycket lättare att importera och registrerra i Norge än hoss oss.  


Moppar på Magnor, Zudapp KS50GTS tror jag inte salufördes i sverige. Norska Tempo hade produktion Sandenes här är några av deras modeller, Trygg i förgrunden och ett par Panter i bakgrunden. En sådan här lathund är inte fel att ha i trafiken ibland, sitter på tanken tillen Tempo Corvette. Atlanta var också ett morskt mc-märke, dessa byggdes åren 1927-29.
   
   
Personbilar är det också gott om, in rullar en Terraplane model KU från 1934, ett idag relativt okänt märke. Ford Mustang årgång 1967 är desto mer bekant, likaså rivalen Chevrolet Camaro här från 1969. Och en fin tidig Volvo P1800 från 1961.

Armstrong Siddeley Star Sapphire, ett mäktigt namn på en mäktig bil, denna från 1953. Excalibur tillhör inte heller vanligheterna, denna SS Phaeton är från 1967. 33 stycken byggdes och just denna var den enda som levererades med Chevrtol 427" motor. Ford Thames minibuss från 1964 är inte heller nån särskilt vanlig syn. Likaså första serien av Ford Anglia som byggdes 1939-48, denna av sista årgången innan den mer bekanta serie 2 tog vid.  
   
   
Lite äldre vagnar på plats, Dodge 1928 från Sverige, den blåa coupén är en Oakland från 1929, märket gick i graven 1931, men några år före dess hade manlanserat ett syskonmärke som är mer välkänt, nämligen Pontiac, och just en sådan tourer från 1930står nåst i raden. Ett annat märke som inte finns bland oss länge är Studebaker, detta en model 53 Landau sedan från 1930. model 53 härstammade från det kortlivade märket Erskine som lades ner och de sista vagnarna 1930 blev Studebakers istället.

Några år äldre, denna Fiat 503 är från 1926. Mer sentida fordon, Oldsmobile 98 från 1959 och en rysk Volga M21 från 1966 och en tuff Dodge Challenger från 1971.
   
   
Här står en av de ganska ovanliga Amazon GT i blänkande rött, Ford Escort Mexico var en tuff bil i samma katergori. Sport på amerikanska, Chevrolet Corvette med 427" motor från 1967 det gröna höghuset brevid är en Plymouth Roadking från 1940. Lyxglidare med sportbilsamibitioner, Buick Riviera, denna från 1970 en årsmodell av dessa som inte är särdeles populär.

Och så tuffar en av de charmiga Lanz Bulldog förbi, charmen med Magnor är att utställningen inte är statisk, det körs flitigt runt med diverse maskiner och redskap både på området, marknaden  och runt den stora travslingan.


Och en svensk Chevrolet-55 kryssar runt bland traktorer, grävare och catepillars, aktiviteten är stor och blandad, Magnor besöks gärna igen nästa gång det hålls 2012.    


För mer utförligt bildgalleri, se:
 http://www.facebook.com/album.php?aid=26940&id=1781746353&l=27dcc12201



Midsommardag i Lysekil

en midsommartradition så god som någon är midsommardagens cruising i Lysekil. 

I stort sett hela dagen fylls staden med finbilar, och köerna till färjan och sedan vidare in mot stan är långa redan tidig eftermiddag. 

Vacker utsikt från färjan över Gullmarsfjorden.  


Och vackra syner ombord på densamma, Cadillac 1959.


Svensk sommar i skärgården, sol, fiskmåsar och Pontiac cabbar.


Cruisingen i Lysekil är någonting som pågått många år. En gång i tiden ansågs detta vara stadens värsta dag med svarta tidningsrubriker och brutala polisingripanden som följd.
Idag står cruisingen som en etablerad del av turistutbudet och omnämns stort i turistguiden över stan, polis och arrangörer hjälps åt att få det att flyta på bra för allas trevnad.

Och spektakulärt är det,många åker till stan bara för att titta på detta evenemang. Mängden fordon är svårt att uppskatta men i år måste det rört sig om runt 1000 bilar på plats i stan.

Göteborgsbilar syns mycket av, Mats cruisade hemåt med sin fina Lincoln på ett tidigt stadium, välbekant Eldorado Biarritz 1958 från Cadillac-maffian i Götet. Chevrolet Impala cab också från 1958 i härligt turkos, och en av väldigt få AMC-bilar på plats, ovanlig Ambassador cab från 1965.
   
   
Fordar från förr, Mustang 1967, coupe från 1940 och en fin Fairlane Sunliner från 1956. Bland de äldre bilarna på plats syntes denna Essex från 1930.

Men moderna bilar platsar i vissa fall på cruisingstråket också, som en sån här brutal ny Camaro SS. Två hästkrafter räcker gott och väl i det makliga tempot på rundan. Betydligt fler kusar finns det i Fredriks Chevelle SS454 cab från 1972 som det åktes en runda med.  Cadillac 1958 är en av våra mest populära jänkebilar här.
   
   
Likaså Cadillac 1956 som en vanlig syn så här års: Beach Buggys däremot ser man inte så ofta längre, populariteten var som störst på 80-talet när man fick bygga amatörfordon igen, idag är det mest hot rods som gäller, som denna balla T-23:a. Och så åks det en runda på stan igen med Åsa och Terese i en fin Cadillac 1959 cab.

Och i hamnen bjöds det även på en hel del läckra båtar som sig bör i en somrig skärgårdshamn.



Blandade cruisingbilder...
   
   
   
   
   
   

Och ännu fler bilder från denna soliga kväll här:
http://www.facebook.com/album.php?aid=26910&id=1781746353&l=857ba48d8f