Imponerande importvåg
Inte bara bilar, en båt på importvågen också, som här skall transporteras vidare till Estland för renovering.
I förgrunden en Pontiac Torpedo från 1946, just pontiacs från 40-talet verkar det finnas gott om kvar för en hel del av dom har kommit hit det senaste. I bakgrudne en Chevrolet Fleetline Aero från 1948, som är lika mycket en bedrövlig historia som en fast installation på Nordtrafiks terminal sen flera år tillbaka.
Mera 40-tal, Chevrolet Special de Luxe coupe från 1941. Chevrolet byggde över en miljon bilar detta år 173491 var Speciac de luxe coupes som denna.
50-tal mycket fin Chevrolet Bel Air Bauville wagon från 1956, Chevrolet s två dyraste modeller bortsett från Corvetten detta år var denna och Nomad stationsvagnen som till och med låg ett par hundra dollar över Bel Air cabrioleten.
Och 60-tal, prydligt iordninggjord Chevrolet Camaro SS från 1967.
Och moderna saker, nyare Chevrolet Corvette har blivit mycket populärt att importera, främst som flyttgods, denna Z-06 är från 2008.
Lite Mopars, Dodge full-sizemodeller från 60-talet har vi underskott på i Sverige, detta är en Dodge Polara fyrdörrars hardtop sedan från 1968 och är nummer två av denna modell i landet
Beep-Beep, Plymouth Road Runner var en kul modell med Wil E Coyote och Roadrunner som tema, de teckade figurerna vi kallar Gråben och Hjulben. Detta är egentligen en Satellite från 1969 som blivit Road Runner "Clone" med alla emblem och attribut. Lär vara en, eller den allra sista Satellite-cabben som byggdes 1969.
Dodge Rumble Bee är en modernare tema-modell, ursprunget är Dodge gamla modell och annonskampanj Super Bee från formstora dar. Rumble Bee pickupen erbjöds bara 2004 och 2005. 8700 stycken gjordes totalt och de fanns bara att få shortbed-flaket i antingen gult eller svart. Motorn var 6,1 liter Hemin på 500 hästar.
Buick Roadmaster 1954 , som fyrdörrars sedan byggdes 26862 stycken, med 3269 dollar var detta en dyr bil, tusen dollar dyrare än en Buick Special sedan, och dubbelt så dyr som en Chevrolet 150 sedan.
Och en mycket prydlig Ford från 1955, Town Sedan kallade Ford sin fyrdörring i toppserien Fairlane och över en kvarts miljon byggdes bara av denna modell, bör finnas en hel del av dom kvar alltså.
En 55:a i en helt annan division, Cadillac Eldorado var bland det mest exklusiva man kunde köpa i världen detta år. 3950 stycken såldes och med en prislapp på nästan 6300 dollar kunde man köpa tre Ford Fairlanes och ändå ha en hel del dollar över till annat. Eldoradon hade exklusivt dubbla fyrportsförgasare på 331" motorn som då gav 270 hästkrafter, detta gick att beställa till sin vanliga Cadillac också, för 161 dollar extra.
Anmärkningsvärt nog kom det in en snarlik Eldorado till från 1956 för inte så länge sen, den berördes här:
http://svammelsurium.blogg.se/2011/february/gm-importer-som-ankommit.html
Långskorpa på burk
En vanlig burk, container, på 40 fot rymmer oftast två-tre fullstora bilar, eller fyra mindre, är man klurig och har ännu mindre bilar kan man packa in kanske fem stycken. Men vid sällsynta tillfällen behövs det bara en bil för att fylla ut alla 40 foten i en container. 
Hummer H2 limousine som köpts "over there" av ett limousinehyrföretag här i Göteborg. 
Shabby chic som import
GM:s modeller från just 1958 är jättepopulära här men av nångon anledning är just Pontiac 58:or klart underrepresenterade, här inkom iallfall ett skapligt shabby chict objekt i form av en Chieftain hardtop coupe.
Och säljarskylten från Bellingham,Washington sitter kvar i rutan som visar att dels kostar en femtiotalare i det här skicket inte speciellt många dollar där, och att man har en god portion humor hos Barnfindclassics.
Chrysler av 1962 års modell är nånting som också dyker upp mer och mer, tidigare sådana har figurerat här: http://svammelsurium.blogg.se/2010/april/ett-sextio-tvapar.html
och senast här: http://svammelsurium.blogg.se/2011/february/mera-mopars-pa-ingang.html
Här kommer en till, en Newport sedan, samt en Impala coupe från 1959 i ungefär likvärdig shabby chic, eller skabbigt skick som vi kallar det när det inte handlar om bord och stolar.
Edsels syns inte till så ofta på importfronten men här kom en Citation hardtop sedan in. Skicket kommer hålla en smålänning i Emmabodatrakten sysselsatt en bra tid framöver, men det kan det nog vara värt för Edsels top of the line modell byggdes bara i 5112 exemplar i detta utförande.
Ford från 1959 är lite populärare objekt, oftast brukar det handla om cabbar eller Skylinern, plåtcabben alltså, så därför känns det ovanligt just med en Galaxie tvådörrars hardtop 59:a.
Buick Le Sabre cab från 1965 som är i behov av nytt golv och lite färg, annars en ganska sund bil på det hela taget.
En del fordon får man titta efter i transporthandlingarna för att klura ut vad det är, men enligt pappren så skall detta visst vara en Chevrolet från 1937...
Dodge från 1955 är vi inte heller bortskämda med här, men nu har två kommit in på samma gång. Två Custom Royals, en coupé och en sedan, coupén och cabrioleten i Custom Royal serien fick de små kromtipparna på fenorna, som standard, men verkar gått att få extra på sedanen också. Likaså fick sedanmodellen likande sidodekor och även "Lancer" utförande halvvägs in på modellåret. Detta var ganska vanligt hos just Chrysler att man erbjöd lite uppgraderade modeller på halvårsbasis som kallades för "spring specials"
Mercurys från 1940 är också sällsynta här, det skall enligt uppgift finan bara sex stycken i landet. Här en till, e tvådörrars som halvhjärtat har förvandlats till lite retro-semi-custom, men säkert ett bra objekt att bygga vidare lite på. Mercury hade startats av Ford året före, och 1940 sålde man 86062 bilar, varav 16243 var sådana här "tudor".
oamerikanskt inkommet från amerika
Något som återkommer till vårt land i ganska stor mängd är Volvo P1800, eller rättare sagt 1800S, och här ser man ltie trendskifte, för ett par år sen låg tyngdpunkte på de seanre 1800E och sportkombin ES, den senare byggdes bara i styvt 8000 exemplar och man misstänker dom börjar ta slut därborta. nu är det mer "mittmodeller" 1963-66 1800S som kommer in, som dessa två vita som är från 1965.
Senast kom den här prydliga vita in.
Och lite tidigare i Mars den här i behov av lite vård och fix.
Och en liten fripassagerare hade kommit med också.
Porsche 356 blev en populär bil i USA, denna är en 64:a och en 356SC, vilket står för att den har den åtråvärda 91-hästarsmotorn, samma år hade 911 premiärn men 356 kom att byggas ända fram till september 1965, men man slutade ändå inte helt, för viss produktion kom att fortgå ända in i 1966.
Och en Morgan, av okänd årgång, dom har ju sett likadana ut sen Eisenhower svor presidenteden.
Och betydligt moderna sport, från en helt annan del av världen fast den har ju också levt i USA ett bra tag, tuffa Nissan 350Z säljs ju även här även om man inte ser så många av dom. Så därför kan det kanske vara enklare att hitta en i Kalifornien till ett bra pris med, denna är av 2004 års modell.
Och len del skall ut ur landet, denna Brabham BT30 är en legendarisk Formel 3-bil, två sådana här körde i F3-serien för Menner-stallet under sent 60-tal och de tidiga åren på 70-talet, nya ägaren i USA har den andra bilen också.
Marcos är speciella bilar och en väldigt ovanlig sådan kom ju in förra året som skrevs om här:
http://2010/may/nygammal-blandning.html. Nu har samma ägare nosat upp en 1800GT från 1966. Dessa fick inledningsvis motorn från Volvo 1800S som sen kom att bytas ut mot diverse olika Ford-diton. Bärande chassi i trä fock hänga kvar till 1969.
Inte bara gamla Porsches hittar hit från USA, här är en knappt två år gammal 911 Targa4 som inhandlats och undergått lite väss och modifieringar inan den tagits hit. Ebn så här ny bil innebär rätt mycket avgifter och extra krångel att få hit, men då prisskillnaden är ungegär halva priset där gentemot här så har man ändå sparat en hel del på att göra sig besväret.
inkommet blandat
Inte direkt originalskick, Chevrolet '40 coupe byggd som "gasser". Under senare delen av 50-talet fick man för sig att dragrace-bilar skulle vara så höga i fronten som möjligt, denna har ägts av en frisör i Cinncinatti, Ohio och nu på väg till Östersund.
Här: mera-mopars-pa-ingang.html visades bland annat en fin Plymouth business coupe från 1938, samma impotör har även tagit hem ännu en av 1948 års modell.
Och då kan man tydligt se att på de tio åren hände inte så mycket, men sedan desto mer, för i bakgrunden står en Plymouth Belvedere från 1967, alltså knappt 20 år nyare. Den vita är en Plymouth Belvedere II cab som är hjälpligt maskerad till den vassare GTX-modellen. En äkta GTX från detta år betingar smått astronomiska belopp idag och byggdes bara i 680 exemplar med antingen 440" Magnummotorn eller 426" Hemi. FAst en vanlig Belvedere cab är inte så vanlig den heller med bara 1552 gjorda. 1946-48 års Special de luxe business coupe gjordes i 31399 exemplar.
En extremt fin vagn som berikat vårt land är denna 1958 Chevrolet. Detta år lanserades nya Impala som en del av Bel-Air serien för att året efter bli ett eget modellnamn. Bel Air Impala fanns bara som coupe eller cabriolet, och en sån här cabriolet med V8 kostade 2841 dollar ny. Detta exemplar bör kostat betydligt mer då den kan betecknas som "fully loaded" alltså nästan alla tillval som gick att få beställdes med den. Men Impalan var långt ifrån nån exklusiv raritet då det byggdes hela 56000 av dessa cabbar 1958.
Lincoln Continental från 1958 gjordes i betydligt färre exemplar men hade en häftigare prislapp, hela 6223 dollar fick man slanta upp för en sådan här, och det gjorde bara 3048 kunder det här året. Nya generationens Lincoln var avancerad med självbärande kaross och mätte över 5,80 i längd, vilket en tidigare ägare inte tyckte vart tillräckligt utan hängt på ett contiunetal kit med reservhjul baktill... Denna jättecabriolet har ny hemvist i Varberg och kommer dela garage med en fin Continental sedan från samma år.
Lite mer bedagat från Ford, Thunderbird cabriolet av den så otroligt populära årgången 1960 har inkommit, reservdelsbil eller renoveringsobjekt?
Av en helt annan värld, men dock med Ford-anknytning. Aston martin ägdes ju av Ford-koncernen åren 1987-2007 och denna fräcka DB9 är från 2005.
en riktig sällsynthet som rullas ut ur en contianer är denna fina Chrysler New Yorker cabriolet från 1961. Bara 576 av dessa byggdes 1961. Denna skall inte så långt från lossningsplatsen utan har ett nytt hem i Kungälv.
Fenor var redan ute i bilmodet men Chrysler klängde envist fast vid detta fram till och med 1961, dess formgivning sågs inte med blida ögon då, men idag öär detta bland Chryslers mest eftersökta modeller.
Skicket varierar som sagt på importobjekten, och denna Buick Electra från 1959 kan verkligen beskrivas som ett objekt...
Stjärnimport
300SL var en dyr bil på sin tid, och är det fortfarande. Denna fina 300SL roadster från 1959 anlände för ett tag sen. Åren 1955-63 byggdes bara 1858 av denna exklusiva roadster med direktinsprutad rak sexa på 215 hästar.
SL-namet kom att ärvas vidare för mercedes sportigare vagnar, och görs så än idag. 1963 presenterades nästa generation som var betydligt nättare i formatet och kom med sin höga ruta kallas för "pagoda". Forgivaren bakom denna hette Paul_Bracq. 1963-71 byggdes inte mindre än 48912 av dessa. Mer än hälften av dessa såldes i nordamerika och en av dom kom hit i februari.
Rambler som ramlat in
Rambler och AMC:S modeller är sannerligen ingen dussinvara i Sverige, och ägaren till den här kommer sannorlikt vara väldigt ensam i landet om sin fina Ambassador 990 Cross Country wagon från 1965.
AMC hade lite speciellt utbud som fyllde i en del luckor de tre stora, Ford, Chrysler och GM inte erbjöd. Ambassador var större än en mid-size men inte riktigt lika stor som de andras full-size modeller, och dessutom var dom inte lika breda. Däremot var de hyfsat välutrustade redan som standard. Värmepaket och klimatanläggniung till exempel var alltid tillval hos de övriga men standard hos AMC, dock kunde man välja bort det för 75 dollar i avdrag på priset.
AMC hade inte heller samma produktionsvolymer som de tre stora, Ambasador kom i två serier 880 och 990 denna lite lyxigare 990 wagon byggdes i 8701 exemplar och var AMC:S dyraste modell detta år med 2970 dollar i baspris.
Denna bil är mycket fin invändigt liksom utvändigt, dessutom känns färgsättningen "rätt" för den här modellen, färg gör så mycket för helhetsintrycket.
AMC:S design brukar vara en ständig källa till debatt, men här splear ju också färgsättningen och skicket in, hade det här varit en pippigul rishög så hade man nog tyckt att det var en riktigt anskrämlig bil, men istället blir det en elegant och prydlig vagn på ett sobert sätt.
Sist jag såg en Ambassador nyimporterad var en 69:a som kom in 2008: ambassadoren-har-anlant.html
Och en trevlig liten Rambler American wagon kom in här: nyinkommet.html
Mera Mopars på ingång
Dags att titta lite närmare på vad för olika Chryslerbilar som kommit in i landet den senaste tiden.
196-64 hade Chrysler en annorlunda kaross som skiljde sig från mängden om man skall utrycka det snällt. Denna design föll inte rikgti köparna på läppen och tillhör inte heller de mest eftertraktade idag heller. Men just stationsvagnen som kallades Town&Country gjorde sig mest rätt med den nya karossen. Här en väldigt fin New Yorker Town&Country från 1963. 
Om utsidan kan diskuteras så måste man nog tillstå att insidan fick dom minsann till, en av de härligaste instrumentbrädorna från tiden sitter just i dessa. Läcker färg i den här också. Flippat på Chryslervis med fyrkantif ratt och tryckknappsautomat såklart. 
Town&Country var dyra vagnar 4815 dollar fick man punga ut för en sådan här, en av de dyraste mdoellerna i programmet det året. 1244 byggdes som denna med extrasäte bak, och ytterligare 950 utan.
I långt ifrån lika fint skick, men desto mer sällsynt, Plymouth Satellite cab från 1970. I behov av precis allt, men det kan det nog vara värt för det byggdes bara 701 stycken sådana här. 
Året efter kom Satellite/Roadrunner med en helt ny större kaross, och just en Road Runner från 1971 har också anlänt. Hyfsat skick och med 383" motor är detta en helt okej bil. För sådär 15 år sen ansågs dessa fula, klumpiga och helt fel. Man nästan skänkte bort dom, men tiderna förändras och i rätt skick och motoralternativ kan dom betinga nästan lika mycket som årsmodellerna före. 
En annan såndär årgång som är förbisedd är 1962. Det var i princip en 61:a fast utan fenor, vilket gjort att dessa senare hamnade i bakvattnet. Men den senare tiden har flera 62:or kommit in, och nytt för detta år var också att den prestigeladdade 300-modellen för första gången även fanns med fyra dörrar. Hela 10030 såna här 300 hardtop sedaner såldes detta år och här är en som just kommit hit. 
En mycket modernare modell som har blivit populär att importera, Dodge Magnum SRT-8 med nya Hemi-motorn, denna från 2006 och går att få för relativt billiga pengar i USA. 
Och betydligt äldre, förkrigsbilar är inte så ofta folk väljer att ta in men här kom två stycken fina exemplar. Denna sedan är en De Soto från 1941, en årsmodell som är mycket ovanlig i Sverige, troligtvis den tredje av det slaget här. Inga 41:or såldes nya i Sverige heller då kriget stoppade transporterna över atlanten.
Just den här De Soton är köpt av en äldre dam i Seattle-trakten, vars föräldra köpte den ny 1941. Bilen har varit varsamt behandlad och delvis renoverad för länge sen. Färgen är tidstypisk i sin enkla mörkblåa ton, och däcken har korrekta dimensioner och utseende, vilket ger hela bilen en känsla av autencitet i den alldagliga mellanklass modell som den var. 
Den gamla damen hade dessutom sett ill att skicka med alla delar och massor med påsamlade reservdelar till vagnen som var fylld till bredden. Det är ändå fantastiskt att det fortfarande går att fynda över 70 år gamla bilar, som varit i samma familj hela tiden. Då denna aldrig varit ute på marknaden förut, fixats, sålts vidare , fixats igen och så vidare med upptrissad prisbild som följd, så var priset milt sagt förmånligt. Utan att nämna belopp så kan man säga att folk begär mer för en halvrisig Volvo 740.... 1941 års totala produktion av De Soto stannade egendomligt nog på exakt 99999 bilar. Här är den upplastad och på väg mot sin nya hemort i Uppsala-trakten. 
Den andra förkrigaren är en Plymouth P-6 från 1938, en så kallad business coupe som främst vände sig till säljare och resande. Dessa var rent tvåsitisiga och saknade baksäte, istället maximerade man bagaget. 
Plymouth var enkla bilar, och med sparsmakad inreding, plåten är målad träimitation vilket är typiskt för denna tid och art-deco design. Coupén är ändock ombonad och trivsam men trots bilens ganska stora mått är den trång och även låg i dörrar och insteg. 
Business coupes var bilar för resande, och i just denna satt ett speciellt tillbehör som har med detta att göra, en mycket egendomlig sak jag aldrig sett eller hört talats om tidigare, mer om det i ett kommande inlägg.
GM-importer som ankommit
Markanden går i vågor och just nu är det högtryck på privatimport av bilar, 2011 börjar alltså bra.
I december kom ju ett par fina Buick Wildcats hit /vildkatter-i-snon.html och i mitten på januari ännu en vildkatt, en cabriolet från 1968. 
Cadillac är evigt populärt märke, nånting som inte är så vanligt att se dock är deras 40-tals modeller, före fenperioden som hos Cadillac började redan 1948. Två stycken av 1946 års modell har dock inkommit nästan samtidigt här är den en, en series 62 sedante coupe. 2323 stycken byggdes av dessa. 
Och bland de här kan man se design per decennium, nästa är en Eldorado Biarritz cab från 1956, eftertraktad vagn som byggdes i bara 2150 exemplar och kostade hela 6500 dollar som ny. 
Och ytterligare tio år framåt i historien såg Cadillac Eldorado ut såhär. 1967 års Eldorado fick en helt egen kaross och teknik, dessutom var den framhjulsdriven. Nån cabriolet däremot fanns inte att få under åren 1967-70. Produktionen uppgick till hela 17930 stycken av dessa första "nya" eldorados, men trots det en modell vi sällan ser här. 
Cadillacs från 1958 däremot har vi mycket gott om (Söööören, hur många har vi?...) därför är det lite förvånande att någon bemödat sig med att släpa hit denna ända från Texas. Skicket kan beskrivas som, tja, bedrövligt om man skall vara snäll. 
Likaså är Chevrolet årgång 1964 en vanlig syn här, och nu en till av dessa. En Bel Air sedan. Totalt byggdes runt 318000 Bel Air detta år i tre karossmodeller, den dyrare Impalan sålde dock i hela 890000 exemplar. 
Buicks modeller från mitten av 60-talet är ju också en vanlig syn här, men någon har iallfall givit sig på att importera just sitt exemplar av 1966 års modell. 
Däremot är det inte fullt lika vanligt att importera sin racerbil från USA. Pro-Mod föraren Urban Johansson har varit i USA och köpt nytt. Det innebär att denna bil får ny hemadress på Gotland. www.vbsracing.nu/team.php
Senaste generationens Camaro har snabbt blivit populär, även som privatimport. 
Och vissa årgångar finns nästan inte, 1982 var ett sånt år. Knappt några USA-bilar från denna period har rönt något större intresse bland hobbyfolk, för nytt för att vara klassiker och dessutom tämligen trista plastiga modeller som knappt ansetts vara värda och ta vara på, ihop med undermålig kvalitet har gjort att utskrotningen varit nästan total. Men här en Chevrolet El Camino som räddats åt eftervärlden. den populära pickupmodellen byggdes detta år i 22732 exemplar, denna är dessutom i specialmodellen "Conquista" 
Flerfaldigt Ford
Lite fina bilar från Ford som kommit in det senaste. Först en tidig Mustang, eller en sen tidig Mustang beroende på hur man ser på det. Dessa allra första Mustanger kom att kallas vid årsmodell "1964½" då de släpptes i April 1964. Först var drivkällan en 170" sexa eller 260" V8 men denna har den större 289":an som hade premiär lite senare. Från hösten 1964 och årsmodell 1965 försvann den mindre 260"-motorn.
126538 Mustanger byggdes som denna halvårsmodell, för 1965 blev slutsumman över en halvmiljon Mustanger.
316148 Ford Mustanger byggdes 1968 och här är en mycket fin sådan i Sunlit Gold metallic med vinyltak.
Ford Thunderbirds har kommit nyligen också, Två fina cabrioleter båda av 1965 års modell. 74972 Thunderbirds byggdes detta år, av dom var 6846 cabbar.
Nånting vi har relativt gott om redan från förr är Ford av 1955-56 års modell, men här kommer ännu en Ford Fairlane Victoria coupe från 1956 för att fylla på leden. Detta år byggde närmare 1,4 miljoner personbilar, nästan en otroligt siffra. I Sverige såldes 1411 stycken nya, vilket var riktigt bra för en amerikansk bil.
Lite äldre Ford, en Customline från 1953. Detta år byggdes över 1,2 miljoner Fordar, av dom var den vanligaste modellen med 374487 stycken sådanahär fyrdörrars Customline.
Och splitter nytt, denna enorma F-250 Lariat Super Duty double extended crew cab FX-4 King Ranch package, tror jag fick med de flesta av tillnamnen... är av 2011 års modell. Nytt för i år är att Fordemblemet i grillen vuxit sig rejält, ingen skall missa att muskedundret är en Ford och inget annat.
Triss i katter
Här står två fina Jaguar XJS som båda är av sista årsmodellen, 1996. Modellen presenterades redan 1975 kom att löpa i hela 21 innan den efterträddes 1996.
Dessa två cabrioleter kommer direkt från Californien, där det verkar finns rätt gott om dom, sista generationen XJS från 1991-96 byggdes i 27406 exemplar varav över 18000 var just av denna öppna variant. Den sista XJS:en rullade av bandet den 4:e april 1996 så det var ett kort modellår för den här, bara en månad innan hade man haft premiär för efterföljaren XK8, och en sådan står också här, av 2004 års modell.
Tre hjul med kul
Året är inte gammalt men redan har en av de mest sällsamma bilarna ankommit. 
Detta är en Morgan Super Sports från 1933, en avancerad motorcykel eller en mycket liten bil, saken är den att Morgan höll fast länge vid trehjulingar för att de skulle kunna klassas som motorcyklar och därmed få lägre skatteklass och andra pålagor.
Trehjulingarna från Morgan såg dagens ljus redan 1909 och fanns kvar ända fram till 1952, den första bilen med fyra hjul, 4/4, presenterades 1937.
Trots att cykelbilarnas era var för längesen förbi bestod Morgan, trehjulingarna genomgick hela tiden förfining och med Super Sports modellen som kom 1929 hade man en veritabel hot rod. Motorn var nu en V-twin från JAP på hela 1100cc, senare kom denna att bytas mot en Matchless-motor. Effekt okänd men fullt tillräcklig för att mrs Gwenda Stewart år 1930 skulle slå ett formidabelt rekord. På racerbanan Montlhéry i Frankrike körde hon sin Morgan under en timme med en SNITTFART på över 160km/h! Detta torde innebära att den här lilla söta vagnen har en realistisk toppfart i registret 180-190km/h! 
Fordonets inbördes ordning är motor, kylare, oljetank, bränsletank, förare och bakhjul. Bromsar finns enbart fram och drivning sker med kedja till bakhjulet som är upphängt i två kvartsellips bladfjädrar. Från 1931 hade dessa treväxlad låda med back, innan fanns bara två framåtgående växlar i planetdrev. Körbarhet? enligt uppgift, grymt svårkörd... Inga reglage är vad de ser ut att vara och det mesta är bakvänt, svängradie nästan obefintlig och trots sin ringa vikt tungstyrd som en buss. 
Bakpartiet fälls enkelt upp och gör bakhjulet och dess drivning åtkomligt, dessutom sitter här även ett rejält tilltaget batteri precis bakom sätet. Bilen är tvåsitsig för två inte allt för stora personer. Brevid batteriet ett litet händigt extratillbehör. 
Där sitter vad jag tror måste vara världens vackraste brandsläckare nånsin. 
Här ur originalbroschyren för Super Sports 1932. 145 pund gör att den ligger i samma kategori som den billiga folkbilen Austin Seven, det här var mycket prestanda för pengarna. 
Special och annat i snön
hela 41557 såna här stolpar byggde Buick detta år, ytterst få har överlevt. Istället har hardtop coupéer och cabrioleter som var dyrare tagits tillvara på bättre. Dom här billiga modellerna fick oftast leva ett hårt liv, och sista anhalten blev dragrace eller demolition derbys. Därför är fördelningen idag lite sned jämfört med produktionssiffrorna.
Bland 40-talare tycker jag nästan det enda man ser numer är Pontiacs 46-48 års modeller, rätta mig om jag har fel men de verkar vara i majoritet av dessa just nu. Är det en trend eller är det helt enkelt så att det finns relativt gott om just dessa kvar?
Brevid denna enlite modernare vagn, Ford galaxie 500 cabriolet från 1963. Också det här är modeller som kommer in i relativt stor omfattning, Full-size Fordcabbar från sextiotalet. 36786 sådanahär byggdes och ytterligare 18551 av den lite dyrare 500XL cabrioleten
Nyare bilar importeras också, ett par år gamla bilar är just nu tid att göra klipp på i Amerika, som denna Dodge Charger från 2007.
Ock likaså pickuper. Denna stöddiga C-20 Silverado med heavy-duty axlar och nav är från 1986. Dessa var relativt vanliga här också för en del år sen men verkar tagit slut...
En lite elegantare Chevrolet av äldre modell, en Impala från 1972. Sjuttiotalare börjar hitta hit mer och mer. Enligt Sören på http://www.ccv.se/ har vi i Sverge hela 546 Chevrolets av denna årgång. 46 av dessa är just Impalas. Coupén fanns i två utföranden Custom coupe och Sport coupe med olika profil på tak och bakruta. Just denna är tydligen den första Sport coupen som anlänt hit.
Mer Chevrolet, 1955 var alla tiders produktionsrekord för Chevrolet, närmare 2 miljoner personbilar byggdes. Men tillbaks där vi började med de billigare snikna basmodellerna, dessa som oftast slet hårt och slets ut och saknade nästan helt andrahandsvärde. Detta gälelr likaså för denna modell som man sannerligen inte ser ofta, en 210 Handyman 2-door utility wagon. 210 var mellanklassen hos Chevrolet men enda serien där en tvådörrars stationsvagn erbjöds (undataget den lyxiga Nomad såklart http:///nomad.html)
Av de 28918 av dessa som byggdes finns nog inte många kvar och denna vagnen har farit rejält illa ut med årens lopp också.
Italienskt importerat
Bland annat en ovanlig Alfa Romeo Giulietta Spider från 1961, trevlig vagn i behov av en hel del jobb.
Dessa Giulietta spiders byggdes faktiskt i ganska stor upplaga, över 27000 stycken mellan åren 1955 och 1964, men inte särsklit många hamnade här uppe i norr. Generellt en mycket eftertraktad modell och priserna idag därefter.
Så här Giulietta Spider ut i kompett och färdigt skick, så får vi hoppas att denna röda kommer att återställas i samma fina skick.
Den andra italienaren är lite mer speciell, det rör sig om ett exemplar av den legendariska
Lamborghini Countach!
Detta rör sig som sagt av en USA-såld modell därav de gräsliga kofångarna som länge var lagkrav där, baktill ser arrangemanget ut såhär.
Denna Countach är från 1988, och fick då en del andra karossmodifikationer, bland annat partiet runt baklamporna, vingen är option, kostade nästan 5000 dollar extra!
Men Countach är fräck, en av de mest genialiska designer inom bilvärlden nånsin, trots att den numer har 40 år på nacken upphör den inte att väcka häpnad och beundran. Lamborghini Countach sattes i produktion 1974 och byggdes fram till 1990 i bara runt 2042 exemplar varav merparten de sista fem åren. Denna betecknas som Countach LP5000QV och är den mesta modellen av dom med 676 byggda 1985-1989.
Countach var en av de dyraste supersportbilarna på sin tid, men hur är den vid en närmare granskning?
Design får MVG+++ även om jag inte är så förtjust i 80-talskitchen med skärmbreddare, vingar och jox, utan mer för den rena strama grunddesignen Countach en gång hade.
Karisma, kraft, prestanda och image ligger också det i absolut toppnivå, men börjar man skärskåda superbilen så krackelerar det lite grann.
Interiör till exempel, förvisso i finaste skinn, men detaljkvalitet och ergonomi är högst tvivelaktig.... Reglage och knappar och ratt verkar komma från italienska biltema, och diverse fiatmodeller, billigt, blaffigt och inget man förväntar sig i en bil i den här klassen... designen känns också den ganska tråkig i sin lådform. Det enda som känns gediget är växelväljaren i sin "grid" som vi återkommer till senare....
Hur är komforten då? Sätena är underbart vackra och djärvt svängda i 70-talsstilen, men man har inte bemödat sig alls med att utveckla dom för nånting som liknar mänsklig kroppsform. Den flera decimeter breda tröskeln gört att man inte har nånstans att vila vänsterarmen, men man har rejält stöd av den närmare halvmeterbreda höga mittkonsolen att lägga högerarmen på för nån annastans finns det inte att göra av den. Sätena är smala som campingstolar, och ungefär lika bekväma. Dessutom på tok för korta, däremot går ryggstödet nästan upp i taket och det kan ju behövas då huvudet snuddar däremot... Pedalerna sitter hopklämda in mot mitten av bilen så man få sitta på snedden i det redan smala sätet.
Sikt? framåt okej, sidorna ganska okej, bakom dörrarna sitter dessa små gluggar som ju kan vara bra om man måste hålla koll på det jättelika luftintaget precis bakom... Och så har Countach faktiskt en bakruta med, varför begriper jag inte för den decimeterhöga gluggen döljs av motorhuvens kåpor, och delvis av kupéns egna ryggstöd....
Countach har ju mittmotor precis bakom kupén, motorn sitter egentligen inte bakom ryggen, den sitter i nacken, och det blir man varse på när man vrider på nyckeln, dånet är enormt när alla tolv smidda stakar börjar banka och skramla på chokevarv. Dessa bilar hade ett exklusivt hi-fi system som kostade hela 7000 dollar extra, vilket känns nästan bortkastat för att kunna överrösta V12:an bakom. Men så fort motorn har lugnat ner sig lite så låter den skönt gurglande såsom bara italienska supermotorer kan, ljudbilden är dock klart bättre på utsidan än på insidan.
Styrningen är ett kapitel jag inte blir klok på, trots maffigt breda däck fram så är den förvånansvärt lättstyrd vid stillastående, det känns nästan som något slags elservo hjälper till, jag vet att den inte har något sånt men kan inte beskriva känslan bättre. Den känns märklig, men ännu skummare blir känslan när man kör för samma "servoeffekt" känns exakt likadan i rörelse som stillastående.
Så tillbaks till den speciella växelföraren som sitter i en kromad "grid" på äkta sportvagnsvis. Först trampar man ner den stenhårda kopplingen och försöker få i ettan, dubbelkollar så kopplingen är nere, sen tar man i ännu mer och verkligen sliter i ettan... Ratten i ett fast grepp med båda händerna, Countach säger till om du slappnar av en sekund, obarmhärtigt.
Det här är ingen följsamt smidig sportbil, det inte heller någon välkomponerad symfoni. Countach är heavy metal raktigenom.
Så här ser alltså chassit ut på en Countach, komplext överdimensionerat, vridstyvt och helt stumt. Trots sitt lilla format väger den runt 1600 kilo, dessutom har den trots sin extrema profil ett luftmotstånd i lastbilsklass. Detta övervann man med att redan från fabrik krama ur precis allting man kunde ur den 5,2 liter stora V12:an som lämnar en effekt på 455 hästkrafter. Den var vråltrimmad redan från fabrik.
Lamborghini Countach är en ikon, och en dröm för många att ens få komma i närheten av. Men jag har nu fått ganska klart för mig varför alla supersportbilar i den här divisionen alltid är lågmilare i utmärkt skick, just det här exemplaret hade bara 700 mil på mätaren.... Dom är helt enkelt knappt körbara, men det gör ju dom ändå på nåt sätt inte mindre underbara för det...
Från soliga Texas till svenska November
Det rör sig om en fin Buick Special coupe från 1958, och en Corvette cabriolet av 1970 års modell. Dessa båda bilar komemr från Texas, Corvetten har till och kvar originalplåten från 1970. Misstänker att detta är första gången denna bil någonsin startas i minusgrader....
Men båda bilarna startade snällt i novemberkylan, och kördes hemåt för egen maskin.
Båda dessa texas-bilar har numera hemvist i Västerås.
Vildkatter i snön
Två fina Buick Wildcats har hittat hit samtidigt till vårt snöiga nord, den vita coupen är från 1964 och den röda av årgång 1965.
Hela 22893 Wildcat coupéer byggdes 1964 och följande år 17648 stycken, en populär kisse med andra ord.
Kort om Wildcat, presenterades 1962 enbart som coupé, som en slags "sport option" baserad på Invicta-modellen. Från 1963 utökades modellutbudet till både sedaner och cabriolet, Wildcat fortsatte vara en slags hybrid på Invicta, senare Le Sabre, med front och akter som var mer lik den större Electran, likaså motomässigt fick Wildcat de större alternativen i listan fram till modellens slut 1970.
blandade höstkarameller
Pontiacs modeller från 1965-66 kommer in i en stadig ström, trevliga bilar men långt ifrån några ovanliga syner på våra träffar och sommarvägar. Här en fin blå Bonneville cabriolet från 1966 som...
...visar sig vara värd att syna lite extra för denna cab har det här speceilla emblemet diskret på tröskellisten.
Denna Bonneville har den eftertraktade 421H.O.-motorn med Tri-power trippelförgasare, nypriset för detta kraftpaket var hela 410 dollar, och då hade man en glidarbil som kunde ryta rejält. Effekten uppgavs till 375 hästar.
Denna Bonnville har även de snygga "eight lug drum and hub" fälgarna, där bromstrumman utgör fälgcentrum, 138 dollar kostade dom nya 1966, dessutom utrustad med A/C ($300), elhissar ($106) Astro bucket seats ($213)
Baspriset på en Bonneville cab var $3586 och gjordes i hela 16229 exemplar, dock finns inga specifika siffror på just 421 och det ännu mer sällsynta tri-power tillvalet.
Årgångarna 1967-69 har kommit mer i skymundan bland Pontiacs, men här anlände i allafall en skaplig Catalina cab från 1968. 7339 sådana här byggdes, cabrioleter var utgående mode under slutet av sextiotalet.
Och i oktober anlände en 1969 års Bonneville cab, i brist på 65-66:or så fyndas dessa itsället som en slags nödlösning, för nånting underligt hände hos Pontiacs designavdelning vid denna tid. Borta var den låga proportionerliga, och strama elegansen från 1966, men medans den nya Firebird 1967 fick en fullträff i formgivning, likaså mid-size modellerna Tempest, Le Mans och GTO fick en mer aggresiv framtoning med harmoniska linjer, så gick nånting åt andra hållet på fullsize-serien.
Elegans byttes mot karikatyr, nosen drogs för varje år ut, baklamporna drogs ner i konstiga vinklar i kofångaren , midjan svällde rejält, hjulbasen ändrades märkligt, för att året efter, 1970 toppa det en omarbetad kaross som blev totalt gräslig från precis alla vinklar.
Mera sextiotal, för det är dessa årgångar som främst syns på importen, riktigt fin Buick Wildcat sedan från 1965 har anlänt. Framför den skymtar bakändan på ännu en Pontiac 69:a cab, en Catalina.
Mustanger mustanger mustanger, med miljoner byggda så finns det fortfarande ett stort bestånd att plocka av, denna 66:a är en av 607568 stycken som byggdes det året enbart.
Oldsmobile Ninety-Eight cab från 1965 i behov av lite fix och omsorg. Stora olds-cabbar från dessa år är något som syns mer och mer, femtiotalarna börjar ju ta slut over there...
Cadillacs ser vi desto mer av däremot därför är det inte så ofta en sån här cabriolet från 1966 syns på inkommande trafik, utbudet är redan stort på hemmaplan. Med 19200 byggda samt ytterligare 2250 cabbar i Eldorado-utförande var Cadillac storsäljare av öppna bilar 1966.
Chrysler från 1966 ser man inte lika ofta som en Cadillac, men även full-size mopars från sextiotalet blir mer och mer populära. Detta är en 300 hardtop sedan från 1966, hela 20642 byggdes men finsn bara en handfull av i landet än så länge.
Och pickuper... sedan dessa som visades här: pick-up-import.html så har fler anlänt, bland annat denna prydliga Chevrolet från 1950.
Europeiskt från Amerikat, Volvo 1800 kommer tillbaks till Sverige lite då och då, majoriteten av hela produktionen exporterades ju en gång i tiden till nordamerika så där finns det fortfarande gott om dom att hämta. Just denna 1800S kan man även se mer av i programmet Gran Turismo på tv8.se/gt
Och en Porsche 356 från 1962, denna med tillnamnet 60, vilket innebar basmotorn på 1,6 liter och 60 hästkrafter. Värstingen vid samma tid var 356 Carrera GS med 2 litermotor på hela 140 hästar vilket inte låter mycket idag, men det gav den lätta Porschen en toppfart på över 200km/h vilket var respektabelt. Oavsett modell så betingar dessa Porachar idag en hel del pengar, och för Carrera versionerna är beloppen närmast astronomiska...
En annan modell som också lätt betingar fantasisummor idag, Plymouth Barracuda/Cuda och syskonmodellen Dodge Challenger. Så detta objekt som denna Cuda från 1970 är antagligen överklmlig i pris men ändå inte särsklit billig.
Nånting man inte ser så ofta komma hit är Chevy Nova av årgångarna 1968-73, här är en som verkar vara lite av varje. Till synes en 73 års modell som fått en tidigare front, annan bakdel och SS-emblem.
Och mer därtill en motor som säkerligen aldrig monterats original av Chevrolet motor division heller.
En Cosmopolit har hittat hit
Cosmopolitan hette modellen som ersatte Continental när Lincoln kom med helt nya modeller i April 1948 som 1949 års modell. Det är en rejäl bil, längden är över 560cm och med sin svulstiga pontonkaross är det enorm pondus i formgivningen.
Cosmopolitan ser vid första anblicken ut som den vanliga Lincoln standardmodellen, men har i prioncip ingenting gemensamt, mest utpräglat på sedanen var den fastbackliknande taklinjen, och att dessa hade hel vindruta, samt de stora kromblafforna på framskärmarna.
Ingen kan beskylla Comsopolitan för vara vacker, imponernade möjligtvis men särsklit vacker det tyckte man inte om den då 1949 och den saken har inte ändrats mycket på idag. De märkliga infällda lyktorna och det neddragna grinet i grillen var tillsammans med den stora karossen som ibland liknades vid en strandad val, inget under av elegans.
Trots det byggde man över 35000 av dessa premiäråret, vilket var betydligt fler än sista Continetalmodellen föregående år, vars produktion hade stannat på blygsamma 1299 exemplar. För 1949 och det kommande decenniet var det lyx i massproduktion som gällde.
1949 var toppåret för den nydanade Lincoln, sen sjönk försäljningen och redan för 1952 kom en helt ny kaross med mer normalt utseende.
Inuti är det mer stram elegans, enkelt mätarhus och alla finesser sköts reglagen i raden under brädan. Dessa finurligt snygga knappar och reglage fick man pilla med om man betalat 3238 dollar, dock var automatlåda och radion tillval.
femtiotalsjakten
Brasilien, där var länge utländska bilar nästan helt förbjudna, sedan 1990 har restriktioner succesivt lättats och importen dit från USA åkar sakta men säkert.
Ryssland och delar av gamla östeuropa är en växande marknad även för detta den växande skaran nyrika enteprenörer i de länderna.
Australien hade länge benhårt förbud mot vänstertyrda bilar, nu är det lättare att få undantag för främst äldre bilar och dit går också en hel del USA-bilar i nuläget.
För att nämna några.
Till sverige då, Cadillac årgång 1958 är nog en av våra mest populära USA-modeller, denna fina ser 62 sedan med Texas-skyltar kom in nyligen.
Och så även denna inte lika fina men fullt dugliga series 62 sedan från 1951.
Tidigare i våras anlände denna enorma Fleetwood 75 limousine från 1952, i Sverige ligger tonvikten på senare femtiotalet, så dessa tidigare modeller är inte fullt så vanliga att se.
Fleetwood 75 var Cadillacs egna fabrikslimousine , en dyr vagn 1952 då en standard cadillac sedan kostade 3600 dollar så fick man betala hela 5572 för den lyxigaste Fleetwood 75 Imperial-modellen.
Och senast denna fina De Ville coupe från 1954 i härlig tvåtonslack, kulörerna heter Shoal green och Biscay green.
Och inuti går färgsättningen igen, kombinatioerna var måga på den här tiden. En Coupe de Ville gick lös på $4261 i grundutförande, vilket var ungefär 400 dollar mer än standard serie 62 coupén. För detta fick man bland annat elhissar till rutorna som standard. Automatlåda var standard i alla Cadillacmodeller utom fleetwood-limousinen, men däremot var andra saker som bromsservo, radio och värmepaket däremot ännu tillval.
Triss i trettioettor
Inte nog med det, nu anlände senaste en nästan identisk coupe i samma färgsättning och utförande.
och så knuffar vi in den till de andra 31:orna i samlingen.
den tredje A-Forden också en 31:a är ett rodobjekt, helt klart tuff och helt i avsaknad av fisnish. Utgångsobjektet verkar vara ett hederligt skogsvrak som man med små medel och överblivna delar men med stor tillgång till svetsgas byggt en häftig kärra av. Taket är ilappat med ett stycke korruguerad plåt från ett verandatak...
Ford model A efterträdde model T som hade byggts i drygt 20 år, model A kom dock bara att finnas i tre år innan den avlöstes igen. Men dock hann man bygga över 4,3 miljoner av dessa. Finalåret 1931 satte man ihop 626529 stycken varav 102883 var sådana här coupéer.
Och så möter vi en annanbilspanare på Nordtrafik, Sören http://www.ccv.se/ med sin fina Pontiac Star Cheif 65:a inspekterar en del objekt han är ansvarig för där.
Som till exempel denna Buick Super från 1950, den tillsammans med den ena A-Forden och Hudson Pacemakern som nämnts i tidigare inlägg, så skall dessa upp till Ivars bilmuseum i Hoting via Sörens försorg.
Ytterligare en trevlig Ford, en Galaxie sunliner från 1959, nu är dessa cabrioleter inte så vanliga att se då Skyliner, det vill säga plåtcabben alltid stått högre i kurs. 45868 stycken sådana här Sunliner cabbar byggdes 1959.
Lite modernare grejer, hyfsat bra Chevelle från 1972 med bigblockmotor.
från 70-talet ser man främst muskelbilsmodellerna som Chevellen ovan, full-size vagnarna är inte så vanliga att importera, dom har varit lite för nya, iallfall tills nu, tidiagre i somras kom denna container med bland annat en mycket fin Ford LTD coupe från 1975.
Är Cadillacs på väg att ta slut i USA? det är mer och mer sällan dessa kommer in från årgångarna 50-60 tal, just 1960 års modell har vi väldigt gott om i Sverige och nu droppade det in en till, en Eldorado Seville i ganska dåligt, men reparerbart skick. Bara 1075 Seviller byggdes detta år så den kan vara värd att ta vara på.
Flyttgodsimport är smidigt om man bott och brukat bilen utomlands i ett år, då kan man ta med den hem utan större knussel eller avgifter, mer av dessa syns nu när tullen surt försöker förstöra den vanliga privatimporten från USA. Här är är en ganska typisk flyttgodsbil, en Lexus SC430 från 2006. Denna skulle varit stört på omöjlig att ens ta in i landet, men som flyttgods är det bara att tuta å köra.
