En morsom søndag i Magnor
Jag fick höra att lördagen hade slagit alla tidigare rekord, och den stora travbanan det hålls på inte räckte till. Jag var där på söndagen som beskrevs som ganska lugn, men dock bjöds det på mycket spännande maskiner och fordon.
Tonvikten ligger på lastbilar och traktorer samt övriga bruksmaskiner, tändkulemotorer, skördare med mera, men även en stor mängd personbilar, motorcyklar och mopeder finns givetvis på plats med. Som nämnts innan så är mycket av traktor och lastbilsmodellerna i Norge av stor del sånt som vi nästan aldrig ser i Sverige så det är väldigt inrtessant även om man inte ens är så särdeles insatt i traktorer att få se udda märken och ibland ännu mer udda konstruktioner.
Engelsk David Brown från 1960, traktortillverkaren David Brown hade nåt tiotal år tidigare även köpt upp Aston Martin, och gjort det något mindre konkursmässigt än förut, Astons modellnamn "DB" kommer just från David Brown. den andra röda maskinen till höger är en av mina traktor-favoriter, den sinnrika Bukh traktorn. Bukh kommer från Danmark och dess egenhet var att deras 1-2 och fyrcylindriga motorer kunde byggas ihop med varann efter behov.
Nordtrak Stier från tyskland, årsmodell1954, fyrhjulsdriven. Och en ovanlig österrikisk Steyr 180, årsmodell 1951.
Inte alla traktorer ser ut som traktorer, tyska Agra har en ledad teleskopaxel som bärande del, vilket gör att fram och bakvagn kan röra sig separat från varann, men ändå driva på alla fyra.lämplig i skog och terräng. Och min favorit, Lanz Bulldog, charmig funktionell traktor som gjordes från 1921 med få förändringar fram till 1960. Bulldogen hade en encylindrig gigantisk tändkulemotor liggandes med cylindern framåt, slagvolymen var 11 liter! Så när en Bulldog står på tomgång står den liksom och hoppar fram och tillbaka på stället. måste ses och upplevas
Mer ovanliga tyskar, Zettelmeyer från 1941, och brevid den står en Porsche Allgaier-traktor i typisk orange färg. Den gröna till höger är en Deutz från 1951, och brevid den står ännu en Porsche traktor, en Junior Diesel från 1954, flertalet sådana var representerade på Magnor.
Militärfordon är populära med, Här är Nils-Ivar från Skillingmark vid sin Dodge weapon carrier som ursprungligen kommer från Norge, till höger fler Dodge och en GMC lastbil från kriget. Norge verkar vara en outsinlig källa för sådana här fordon. Via marshallhjälpen efter kriget så sändes stora mängder sådana här fordon till Norge och många har överlevt än idag,
Mer från den tyngre delen av Magnor, lass, leie og rutevogner. Bland dom var majoriteten äldre Volvo, Scanias och av nån anledning Mercedes. Men även lite mer ovanliga som den maffiga Magirus från 1954. dessa såldes även ett kort tag av ANA i Sverige men blev aldrig nån framgång. luftkyld diesel V8 från Deutz borgar för speciellt ljud. Den gröna lastbilen är en Steyr 586 från 1961. Steyr är inte så vanliga utanför sitt hemland, Österrike
.
En av flera äldre charmiga MAN-lastbilar, denna från 1963, och en amerikan i gänget, International S-160 från 1957.
Definitivt störst var denna Peterbilt, enligt uppgift från 1972, men de ändra sällan nåt i onödan på dom genom åren.. mercedes lastbilar är av nån anledning väldigt vanliga i Norge en av flera var denna fint välhållna L1418 från 1971.
Givetvis var en stor drös personbilar på plats, här en Chevrolet från 1934 och en ovanlig Oldsmobile från 1941.
Chevrolet av 1935 års modell är något man nästan aldrig ser av nån anledning. men här en oerhört fin svart coupe från det året. Till höger en annan ovanlig vagn, en Terraplane KU sedan från 1934.
Bland de riktigt gamla bilarna återfanns givetvis både T-Ford och A-Ford främst i nyttoutföranden som lätta lastbilar, kranbilar och så, som vi inte heller riktigt ser så ofta här. Även så kördes det runt på området en del med denna svarta orenoverade tourer från 1922. Det är faktiskt en Opel. Den andra tourerbilen till höger är från 1926 och det är en Fiat, två märken som still going strong.
Mer Opel, lika populära i Norge som här hemma Opel Kapitän som ambulans från 1962, och en modernitet i sammanhanget, den lyxiga Citroen SM med V6 motor från Maserati, årsmodell 1974..
Ännu mera Opel, fast en modell jag aldrig sett tidigare, namnet Olympia återupptogs åren 1967-70 och var egentligen en lite lyxigare Kadett med annan grill och vinyltak, fanns även med 1900 motorn från Rekord. Blev ingen succé och ersattes 1971 med Ascona. Och en prydlig Chevlle Malibu från 1970 parkerad brevid min kärra på travbanan.
Cadillac 56:or kommer man minsann inte ifrån ens i Norge, här med charmig husvagn baktill. Enda bilen tror jag som vart nyare än min, Chrysler Newport från 1978. Chrysler fick behålla den stora C-karossen ett år efter dom upphörde med riktiga full-size hos Plymouth och Dodge.
Inte nog med Mopar-träffen i Töcksfors dagen innan , så fick man se mer trevliga mopars på Magnor, dessa två rätt ovanliga modeller, 1966 Dodge Charger och den egendomliga 1961 Plymouth Fury.
Inte bara mopars förstås, finfin Mercury Turnpike Cruiser från 1957 stod bland traktorerna också. Norrmän verkar ha en speciell förkärlek för Mercurys, det finns många fina exemplar där.
För att gå till ytterligheter så är den blåa lådan en VAZ 1500S från 1976. Inte bara Mercurys utan även ryssbilar är tämligen vanliga där också. Detta på grund av att Norge länge hade ett handelsavtal med Sovjetunionen. praktiskt taget ett fisk-mot-bilar program.
Detta är skälet till att kapitlet norsk bilindustri är tämligen magert. Alla försök till att starta sånt gavs kalla handen av norska regeringen, då detta handelsavtal var såpass viktigt för fiskindustrin, och för att hålla ryssarna lugna.
Så var det mot slutet för dagen dags för alla utställare att köra ärevarv på travbanan, vilket var väldigt kul Här väntar traktorerna på start med en enorm Field-Marshall från 1951 längst fram i täten. sedan lastbilarna, personbilarna och motorcyklarna. Det bjöds även på race med veteranspeedway på grusbanan och en mängd andra trevliga uppvisningar av maskiner, marknad med mera.. På det hela taget en fantastiskt trevlig dag och jag kommer med stor säkerhet återkomma till Magnor nästa gång som blir 26-27 Juni 2010.
En trevlig lördag i Töcksfors
Denna värmlandstrippen visade sig vara planerad helt rätt vecka, för denna helgen hade Chryslerklubben sin årliga träff förlagd till Töcksfors, som ligger sådär 8-9 mil söderöver från Skillingmark, men man åker definitivt inte enklast dit genom att rakt söderut, upptäckte jag. Tog vägen över Påterud över ÖStervallskog ner mot Töcksfors, och den består högst av en femtedel asfalterad väg, resten är grusvägar som går högt över höjderna och ner i dalarna där dom slingrar sig runt myrar och tjärn. Dessutom hade det regnat också.
Väl i Töcksfors så måste jag leta reda på nånstans att blaska av bilen som såg för jävlig ut... Och hittade rätt omgående Thord och Svein , gamla bekanta från Nääs och andra träffar, i färd med att just göra detta. Dom hade också upptäckt de värmländska vägnätets fantastiska förmåga att så att säga följa med bilen.... 
Det var reserverat plats på parkeringen vid Töcksfors köpcenter för våra bilar, dock är det så att fyrtio rutor inte riktigt rymmer fyrtio av den här typen av bilar... det blev trångt, och senare rätt utspritt på ytorna runt omkring, men det ordnade sig fint iallafall.
Chrysler New Yorker från 1968, och en ovanlig Plymouth VIP från 1969, VIP var en kortlivad prestigemodell av Furyn.
Sällsyntheter, den allra första Chryslern som bar namet 300, exklusiv prestandavagn som presenterades 1955., hemimotor på 331 kubiktum med dubbla fyrportsförgasare gav den här specialmodellen 300 hästar, den gjordes i 1725 exemplar.
Och en ännu mer sällsynt 300L cabbe från 1965. tillverkades bara i 440 exemplar, samtliga 300L hade stora 413" motorn med lite extra godis som borgade för 360 hästar.
I och med närheten till Norge dök det upp mycket intressanta fordon därifrån också, bilar vi annars inte får tillfälle att se så mycket på våra svenska träffar. Som denna magnifika Chrysler 300 Hurst från 1970. Värstingmodell som bara byggdes i 485 ex, och som jag skall skriva mer om senare.
Det var några år som Chryslers såg lite lätt egendomliga ut, som den gråa Imperial Crown sedanen från 1962 med sina friliggande lampor, och 1961 års Plymouth Fury till höger, dock utan att vara ful så är den rätt väldigt egen. Och om man tycker de ser egendomliga ut på utsidan, så är det modest i jämförelse med dessa vagnars inredningar. 
Maffig Plymouth Superbird från Norge mullrade in också. Den enorma vingen sägs vara en aerodynamisk finess för tävlingsbanorna att ge downforce, stabilitet i sidled samt också flöjla luften för att slippa baksuget bakom bilen i höga hastigheter på samma gång. Fast det mest praktiska skälet var egentligen att det faktiskt skulle gå att öppna bagageluckan. Detta var ett krav för att kunna använda biltypen i NASCAR:s stock-serie.
Nästan lika sällsynt som Superbird är Dodge Challenger T/A , runt 2400 byggdes för att typa den till SCCA:S Trans Am series racing med 340" motor ock sixpack-arrangemang. Notera även avgasröret som mynnar ut framför bakhjulet. den piffiga färgen heter "Top banana yellow"
Äldst på Töcksforsträffen, Chrysler Royal från 1937 i väldigt patinerat skick.
Men bland både vackra och sällsynta modeller så måste jag säga att den mest spännande bilen att få se på träffen var nog denna. Den australiensiska Valianten!
Jag känner till dom här märkligheterna från södra halvklotet rätt väl, men trodde inte jag skulle få en livs levande "Aussie Val" häruppe. Detta är en Valiant VG från 1970, högerstyrd givetvis, och den har egentligen karossen som vi känner till som Dodge Dart från 1967, men den kom till återanvändning flera år framöver i Australien.
Fronten är en inhemsk design, och misstänker strålkastarna kommer från Hillman Hunter/Singer Vogue som ju ingick i Rootes-koncernen vilket ägdes av Chrysler vid denna tid. Motorn är helt unik, raksexa med hemitopp, på 245 kubik. Och för att understryka sin integritet så står det en tydlig dekal på ventilkåpan "built solely in Australia by Chrysler" 
Tackar allihopa från klubben som dök upp och gjorde detta till en oerhört trevlig dag i solskenet, och kul att få träffa folk från andra delar av landet och även från andra sidanb kölen.
Så måste vi ju avsluta med en bild på Svein och hans giraff också
En lång lördag på Tånga Hed och Borås
parkeringen var lika full med fina bilar som innte på området, här en omgång 58:or, Två Buicks, en Edsel Pacer, Cadillac Fleetwood 60 Special coh Oldsmobile, så kallad krom-olds. 1958 är ett populärt år
1955-56 gjordes det också vackra grejer, man märker markant skillnad på dessa och 58:orna ovan, bara två år emellan men det skedde enormt mycket på designfronten i brytningen mellan det tidigare bulligare designmodet och det kommande utdragna, svepande raka. Den röda-vita De Soto coupén är en Fireflite från 1956 och den grön-vita är samma modell i 1955 års tappning. Från samma kocern syskonmodellen Dodge Royal Lancer från 1955, som till och med kom i tretonslackering. Längst till höger Buick från 1955 repsektive 1956.
Inne på området då, jo lite riktigt rara grejer i form av Hudsons sällsynta hardtop coupe från 1952, Hudson Hornet hade tillnamnet Hollywood i detta läckra utförande, runt 2100 sådana byggdes. En Auburn är inget man ser varje dag, som denna 851 Speedster. Glenn Pray tyckte också det fanns alldeles för få och började tillverkna sina egna Speedsters på sexdtiotalet, så detta är alltså en Pray-byggd replika från 1968. Dessa var mycket noggrant byggda och är idag eftertraktade, replikan har alltså blivit nästan lika mycket samlarobjekt som originalet. En modell som man ser tämligen ofta i Sverige fast man egentligen inte borde göra det, Buicks mest luxuösa modell nånsin, Limited, byggdes enbart 1958, och som denna cabbe blott i 852 exemplar. av dessa finns numer över 90 i Sverige, alltså över 10% av den totala produktionen! Cadillac series 62 convertible från 1941, dessa bilar från förkrigstiden är desto mer sällan man ser, få finns kvar och knappt 2000 byggdes av denna vackra modell.
Vi hade iallfall tur med vädret, eller nästan, hela dagen bröts av en regnskur som dock drog sig vidare efter tio minuter
Folket tar skydd undertakutsprången, Cadillac De Ville coupén från 1955 fick dock inte plats där
Cadillac-maffian från Göteborg på plats med ett par fina Eldorado 58:or , cabbarna hade tillnamnet Biarritz och coupén hette Seville. Dom här killarna har lite grann att välja på i garaget , som man kan se mer av på http://www.cadillac.se/
Ett särintresse jag har är Chryslers egendomliga exportmodeller, jänkarna som alldrig såldes i USA. Förehavandet började redan på 30-talet och kom allt som oftast att vara Plymouth-modeller i olika skepnad som dessa ovan. Den gröna är en Dodge Kingsway från 1955, som egentligen är en Plymouth Savoy med Dodge-grill. Kingsway sattes ihop även i Sverige fram till 1959. Dodge hade en hel exportserie som hette Crusader, Kingsway, Mayfair, Regent, och den extremt ovanliga Viscount som enbart byggdes i Kanada 1959. I Sverige fanns bara Kingsway, och Kingsway Custom att få, vid sidan av den reguljära Coronet-modellen.
Den vacka svarta sedanen är De Soto-versionen av exportmodellen, kallad De Soto Diplomat, denna från 1956. Återigen en Plymouth, med annan grill. Fronten är vid en snabb titt identisk med den vanliga De Sotoen, men skiljer sig helt och hållet för att passa på den mindre Plymouth-karossen. De allra flesta var fyrdörrars sedaner som dessa, men alla andra karossalternativ fanns att få. dock gjordes de här i väldigt mycket mindre upplaga. Just en Diplomat 56:a cabriolet finns nånstans i Sverige, som jag försökt spåra länge, det byggdes bara 12 stycken.
Nostalgifestivalen rymmer givetvis mer än amerikaska fordon, många trevliga européer finns på plats också. Bland annat denna Citroen DS som kommit lite på avvägar. DS-sektioen hade en träff i Östergötland för dessa paddor samma dag, men den här hittade tydligen inte dit. Opel Kaitän från 1951 med charmig tidtypisk husvagn på släp. och i den tyngre divisionen stod bland annat denna stora Scania-Vabis LS85 från 1952, den tidens största lastbil på svenska marknaden. En hel rad trevliga Morris Minor fanns på plats med, den här som skåpbil, ett utförande som kom att tillverkas ända fram till 1971.
Tånga Hed bjuder även på en välsorterad marknad med prylar från förr och lite övrigt nostalgia, en del annat med både hantverksanknytning från förr samt intressanta kamera och musik grejor från förr var inhyst i en stor hall. Dock inskränkte sig mina inköp denna dag till en bunke jordgubbar, inte fullt så nostalgiskt men väldigt gott att mumsa på.
Vidare finns det en del museum på området, bland annat vad jag tror är sverigen enda vågmuseum, och vad som definitivt är sverges enda Fåglum-museum. De berömda Bröderna Fåglum , kvartetten som cyklade hem massor av medaljer och även bragdguldet 1967 är ju från trakterna.
Från Vårgårda bestämde jag mig sen för att ta en tur över till Borås och Viared där SHRA Borås arrangerade sin första Blackrace-körning för i år. Viaredsrakan hade till och med begåvats med ny fin asfalt för i år.
Vågar du köpa en korv av denne man? Elake kocken-Brolle stod för korvståndet denna dag
Uppslutningen var lite tunn, främst bland publiken, men ändock kom det till slut runt 35 bilar och körde innan kvällen var slut.
Detta betyder inte att intresset är klent, tvärtom finns det oerhört mycket att åka på dessa helger. Samma dag kördes det STCC i Göteborg samtidigt som det var Monster Jam på Ullevi. strippkörning på Emmaboda, bankörning på Mantorp, Blacksmith Nats på Kjula i Eskilstuna, och cruising i Strömstad och Arvika, samt som ovan, nostalgifestivalen på Tånga Hed. Allt på samma lördag.
Chevrolet Camaro, klassisk bil i streetrace-kretsar, och Peugeot 207, inte fullt lika klassisk.
En sväng förbi Ånnaboda
Jag har skrivit om den innan, och visst är det kul att vi fått hit en av dessa vagnar till Sverige
http://svammelsurium.blogg.se/2008/april/extraordinart-pa-importfronten.html
Det är på alla sätt en imponerande pjäs, och den är samtidigt i ett bedrövligt dåligt skick, långt sämre än vad jag trodde. Av de tolv Futurliner som byggdes så finns nio stycken kända kvar varav denna bedömdes som bortom räddning, inte ens användbar till reservdelar...
Bakdelen är totalförstörd, dock så är en ny sådan införskaffad, från en av de förlorade Fururliner-bussarna. Inuti är det ännu värre än utsidan, precis allting är totalförstört. Inte lätt att veta hur det skall se ut och fungera när det knappt finns några ledtrådar att börja med. Man kan ju undra hur nånting såhär sällsynt har blivit så jävligt hanterat sen dessa Futurliners togs ur användning efter 1956. Men ägaren till den här är inte bara optimistisk, han vet vad han gett sig in på och har kunnandet för att genomföra det enorma projekt som ligger framför honom.
Resten av Ånnaboda 2008 då? Ja, vad kan man säga om det, det motsvarade långt ifrån förväntningarna. Tämligen glest med både folk och bilar, väldigt glest faktiskt, Gick runt i utkanterna och undrade om jag missat några fält, men det fanns bara ett... De fordon som var representerade var i och för sig trevliga och sevärda, och marknadsdelen var väldigt omfattande. Men på det hela taget väldigt avslaget. Och visst är det alltid bra med en entusiastisk speaker, men en speaker som är superentusiastisk när det inte står en enda själ och lyssnar på honom blir bara konstigt.
En rad fina bilar, Edsel Citiation från 1958 närmast, Citiation var Edsels finaste modell, men den liksom resten av de stackars Edselbilarna fann få köpare, med 5112 byggda var denna fyrdörrars hardtop ändå en av de mest sålda modellerna från Edsel.
Två fina bilar från samma år, men skilda världar, 1951. Den ovanliga Mercury Monterey fanns bara som coupé och hade ett stoppat vinyltak, detta var första året som Mercury överhuvudtaget använde ett modellnamn. Då konkurrenterna vid denna tid presenterat hardtop-coupéer så hade halkade Mercury efter med att lansera nåt likande. Sent på modellåret kom denna Monterey med lite lyxigare framtoning i väntan på 52:orna som kunde visa upp en riktigt "sport coupe"
Den andra är som sagt från samma år men ändå så olik , en lyxig Daimler DE18 med svepande elegant cabrioletkaross, eller "drophead coupe" som engelsmännen själv kallar det.
Lite intressanta kombibilar, Citroen AMI8 från 1969 tillhör de mer sällsynta synerna, få har brytt sig om att spara på den lilla AMI:n eller MI som den av nån anledning bara hette i Sverige. Till höger vad som antagligen är världes första MPV, den lilla men väldigt rymliga Fiat Multipla, denna från premiäråret 1956. 3,50 lång och sexsitsig, nu var detta innan obligatoriska krocktester infördes, och Multiplan upphörde tillverkas 1963 när man började med det...
Mercedes Benz gick att få som stationsvagn på sextiotalet med, men dessa är väldigt sällsynta, denna på 190-bas kallades Universal i Europa men såldes som 190 SAfari här. stationsvagnarna byggdes inte hos Mercedes själva utan av IMA i Belgien, dit Mercedes skickade bilar för att konverteras där. Dyrt och omständigt var det så det blev inte många byggda.
I USA däremot hade man sedan flera år insett behovet av stationsvagnar och efterfrågan ökade lavinartat under femtiotalets senaste hälft. Från att vara ett nyttofordon blev det ett statusfordon, som denna Plymouth Sport Suburban från 1960, som till och med kostade mer än cabrioleten samma år.
Traktorer var representerade på Ånnaboda med, här ett stycke intressant svensk traktorhistoria i form av en GMW från 1957. GMW står för Gnosjö Mekaniska Werkstad, men kom av nån anledning att byggas i Älmhult, runt 700 stycken sattes ihop av dom här. Och Opel Kapitän är en rätt "svensk" syn också, Opel sålde stort i Sverige, även den relativt dyra Kapitänen blev populär här, men de allra flesta fick leva ett hårt liv som taxi och senare som raggarbilar. De som överlevde rostdöden alltså. Vad som är riktigt speciellt med just den här Kapitänen är att den bara gått drygt 600 mil sen ny!
Från att tidigt femtiotal varit bulligt bilmode som övergick i mer flamboyanta former så kom sextiotalet att präglas av raka linjer och lådformen blev rådande, två typexempel på detta i form av Renault R8 Gordini från 1968 med en riktigt vass svansmotor och Studebaker Commander från det sista året det anrika märket fanns, 1966. Brevid den skymtar dock sextiotalaren som bröt alla designkonventioner, Studebaker Avanti.
En del hotrods hade dykt upp på Ånnaboda med, den svarta en model T tudor, kraftigt sänkt med taket orört får rätt lustiga proportioner. Och en fantastiskt fin och fräsch 32:a coupé , välbalanserad och mycket fin finish, läckert.
Veteranlastbilar är alltid trevliga att se på, och man granskar man en sådan här närmare så inser hur ofattbart mycket arbete som ligger bakom sådana renoveringar som denna underbart fina Chevrolet från 1942,
Det finns i princip inga delar att köpa, allt måste nytillverkas, och man måste även veta hur det såg ut från början.. Denna typ av kortnosad lastbil kallas för COE, Cab over Engine och är en ytterst ovanlig modell, som även fått ett tankersläp renoverat till extremt skick. Vem som ligger bakom det enorma arbetet med att få detta ekipaget i utställningsskick? Jo samma kille som skeppat hem Futurlinern!
Sol mopar och morgans på Tjolöholm
Tidig avfärd mot det vackra Tjolöholm och Classic car show där som brukligt tredje söndagen i maj. Var på plats med bilen redan vid halvåttatiden vilket var i väldigt god tid, men till slut rullade de andra från mopar-ligan in och vi kunde i år visa upp åtminstonde åtta bilar från Chryslerklubben.
Stellan rullar in med sin Dodge Supper Bee från 1969, på plats Thords fina Valiant från 1964, en -56 Windsor, -68 Imperial och min Gran Fury. 
Jaguar-klubben börjar komma på plats, med bland annat denna underbara XK120 från 1954, likaså Citroen-klubben som brukar komma med en mängd intressanta fordon, närmast en tidig 2CV årsmodell 1953. Dom bjöd givetvis på show i år också med profilen Hjalmar som lekledare. I år sattes en 2Cv ihop från några högar med delar, för att sen plockas isär, och ihop återigen. Mer i deras ruta fanns ett par fina DS, en CX en GS en SM och lite modernare BX-bilar. Dessutom den ovanliga BFG-motorcykeln, en fransk touringhoj med Citroenmotor, givetvis.
Den märkliga BFG:n och en tidig B7 från 1935 var två av många sevärda fordon hos Citroen-gänget. 
Man kanske inte direkt sammankopplar veterantraktorer med sportbilar men den här oranga traktorn är faktiskt en Porsche. Porsche-Allgaier A133 från 1954 närmare bestämt. Och vad som kallats världes vackraste Volvo, och jag är nog beredd att hålla med, den eleganta PV655:an från 1933 med vackert cabrioletkarosseri från Norrmalms karossverkstad.
Studebakerklubben kunde visa upp något så ovanligt som en Avanti II cabriolet. efter Studebakers hädanfärd på sextiotalet togs tillverkningen av Avanti-modellen över av ett fristående företag som sedan dess byggt dessa bilar på beställning, ungefär nåt hundratal per år har byggts, och även i sedan och cab-utförande. denna Avanti II cabbe kom från england och är av 1988 års modell, bara 150 Avanti II handbyggdes detta år. pruduktionen upphörde 1991 men är sen några år tillbaka igång igen, i väldigt liten skala. Studebaker hade också en egenhet att kalla sina coupéer för Speedster, vilket annars brukar innebära en öppen bil, men detta är en President Speedster från 1955.
Mer amerikanskt representerat, De Soto hade våldigt harmoiska linjer i mitten av femtiotalet, denna Firedome är från 1955, samt en Mercury Monterey Sun Valley från 1954. Sun Valley innebar att den hade främre delen av taket i plexiglas, 9761 en sådana här Sun valleys byggdes 1954 och två fanns på plats denna dag. Sun Valleyn fanns bara 1954-55 men blev ingen succe, hos Ford hette glastaksmodellerna inledningsvis Crestliner, och sedan Crown Victoria Skyliner och byggdes 1954-56, men blev inte heller den speciellt omtyckt av sin samtid. Idag är dessa sällsynta modeller däremot högvilt i bilkretsarna.
Brittiska sportbilar väger tungt på Tjolöholm, bland de äldre i MG-hagen är denna PB från 1936, men kunde lika gärna vara en femtiotalsmodell, dom ändrade inte modellerna i onödan. Ett par MGA står uppradade bakom. Morgan presenterade sin +4 i slutet av trettiotalet och gav den inte mycket mer än en ny front och skärmar runt 1953, sen dess har inte mycket hänt på 50 år förrän dom 2004 kompletterade programmet med den här radikala Aero Eight 
Sport på tyska, den extrema 300SL "måsvingen" där man på grund av chassiets konstruktion valde att låta dörrarna öppnas uppåt. detta var femtiotalets supersportbil med direktinsprutad sexa på 260 häst. Åttiotalets märkliga Z1 roadster från BMW valde en annan lösning som den är unik med, man skjuter helt enkelt ner dörrarna i trösklarna.
Ett litet minus i kanten för Tjolöholm i år var motstridigt nog vädret. Utanför utställningsfälten kördes det folkrace-uppvisning av någon outgrundlig anledning. Med påföljd att det drev in enorma sandmoln över alla utställningsbilar, samt lite mer prekärt, räddningstjänsten var på plats och visade upp ambulanshelikoptern, som också den blev fullständigt täckt med sand och damm. Som sådana prylar inte alls måt särskilt bra utav.
Ett stort plus däremot, Bertil Gerhardt bjöd på en vackert elegant show med Biltema-Spitfiren. En erfaren pilot som inte bara vet hur man flyger bra , utan hur man flyger för att det skall se bra ut också. en rad svepande kubanska åttor över gärdet, följt av ett par Immelmanns och en långsam looping innan han satte kurs på låg höjd och försvann i fjärran med den underbara Spitfire mk XVI. 
En Ford taunus som sticker ut är den här sällsynta cabrioleten från 1964, firman Deutch byggde dessa på beställning men högst 20 stycken gjordes, riktigt sällsynt exemplar alltså. Mer sextiotal men från en annan del av världen. Denna söta röda lilla bil är en Datsun Bluebird från 1962, oerhört ovanligt att se såpass tidiga japanska bilar. Här såldes dom inte,men däremot i Norge som denna komemr ifrån. 
Mer sextiotal från England, samt Tyskland, Rover 2200TC från 1968 och BMW 1600 från 1965. Dessa BMW:s kom året efter i 2-dörrars version med tillnamnet 1600/2 senare kortat till 1602 och syns betydligt oftare än den ursprungliga fyrdörringen.
En liten tur till besöksparkeringen är alltid intressanty på Tjolöholm. En hel del Morgans stod redan utställda på fältet, och ännu fler fanns utanför. Något hundratal Morgan bilar stod uppställda på parkeringen efter en klubbträff, imponerande
Stort och större, Cadillac Fleetwood 75 var den största Cadillacen, fabriksförlängd modell här från 1958, och någon hade kört dit med en oerhört pampig Rolls Royce av 1936 års modell, troligtvis är karossen från Hooper.
På det hela taget en oetroligt fin dag, trots att en jämförelse med föregående år så var det färre utställningsobjekt på plats på fältet, så är det alltid besöksvärt. vid sidan av bilar och motorcyklar visades det upp tändkulemotorer, ett par flygmotorer och lite annat närbesläktat så trots att det är en lång dag blir den inte tråkig nångång.
Cruising kungälv 2008 - Desert storm 3
en hektisk helg i maj är den då Kungälvscruisingen och Tjolöholm Classic car show infaller, men inget av dom vill man ju missa såklart och ett strålande väder bjöds det ju på också.
För bra väder, kan det bli det? jo, samlingen för Kungälvscruisingen sker i ett grustag. tre veckor utan regn i ett knastertorrt grustag och det blåste frisk bris...
Men bortsett fråan att man fick bil, ögon, öron och munnen full med sand så var det en rätt trevlig dag i grustaget. Rekord? kanske det närmare 300 bilar fanns det till slut på plats innan avfärden vid tvåtiden ner mot stan.
Cadillac klär i svart , in rullar en 56:a De Ville och till höger en 50:a sedan, nedaen en Fleetwood Sixty Special från 1958 som känns igen på den extra tunga dekoren längs nedre bakskärmarna. Särlingen i sammanhanget är en Eldorado av 1970 års modell, dessa var framhjulsdrivna och med en mastodontmotor på 500", dvs 8,2 liter. på 400 hästar.
Och lite gröna bilar i grusgropen, Buick Super från 1956 och den märkliga Studebaker Avanti som byggdes 1963-64. 
De Soto Fireflite från 1957 i tvåtonsgrönt, och den mörkgröna cabrioleten är en ovanlig Pontiac Grand Prix från 1967. Enda året Grand Prix gick att få som cab, och det gjordes bara 5856 stycken av dom.
Lite udda inslag, och mer i grönt, ball Chevrolet Impala från 1962 med lowriderattribut, 40 tums hydrauler gör det lättmekat undertill. Willys FC-150 heter dom här trubbnos pickuperna, få har överlevt men denna från 1960 såg rätt fräsch ut. 
Två vackra 55:or Buick Special coupén byggdes i hela 155818 exemplar. Special var Buicks basmodell. Chevrolet från samma år är däremot top-of-the-line, Bel Air convertible, men då Chevrolet var ett betydligt billigare märke än syskonen i Buick-programmet så kostade den här fina cabrioleten faktiskt runt $100 mindre än coupén till vänster!
Vid tvåtiden är det dags för cruisingrundan ner mot stan, en rätt trevlig bilkö som sakta rör sig ner mot stadskärnan. 
Sex unga damer som åker runt i en vacker Chevrolet Bel Air från 1957 är en syn som vi antagligen bara kan se i Sverige. I USA så är det mest äldre män som var med när bilarna var nya bryr sig om den här typen av femtiotalsbilar. Till höger en vacker Cadillac Eldorado Seville från 1958, bara 855 sådana byggdes och kostade nästan dubbelt så mycket som Chevrolet cabben. 
Mer typiskt svenskt, så här åker man definitivt inte Cadillac i USA, men visst ser dom ut att ha roligt!
Våryra på Almenäs
Lördeagen 10:e maj anordnade SHRA Borås sin vårmönstring vid Almenäs utanför Borås för tredlje året i rad, men det var premiär för min del. Vad kan man säga, jo vädret hjälpte SHRA ypperligt med tillställningen +25 flera dagar i rad har lockat fram mycket fordon ur vintergömmorna och vi anlände relativt tidigt vid tiotiden och redan då var det mer bilar på lats än vad som kommit över huvudtaget på förra årets vårmönstring.
Stort och smått rullar in på Almenäs, Messerschmitt Kr200 och en Cadillac De Ville från 1967
Corvetterklubben hade egen träff och hade en egen liten hörna som fylldes av ett 40-tal Corvetter, här två läckert röda tvilling-vetter av 1960 års modell. Lika rödvar denna ovanliga Chevrolet Cameo Carrier. Cameo var en lyxmodell av den vanliga halvtons pickupen uppiffad med speciella bakskärmar med tvåtonslack, extra utsmyckning och mer ombonad hytt. Men pickup-köparna ville ha billiga arbetsfordon och Cameon var dessutom dyr, så bara 2572 sådana här gjordes 1957.
Hotrods på Almenäs, en hel del del kul byggen rullade in, Ford 1933 respektive 1937, guldåldern för hotrods var under femtiotalet och sen dess har roddar byggts i otaliga stilar och utföranden, men numer så byggs de mesta återigen som de gjordes på femtiotalet, helt enkelt ett vinnande koncept. 
Alla hotrods är inte Fordar, denna ovanliga Plymouth från 1942 har fårtt en del tricks. 1942 års modeller av alla fabrikat är oerhört sällsynta, då krig rasade i Europa gick naturligtvis inga på export hit, och när japanerna bombade Pearl harbour hade 42:orna bara byggts i lite över en månad. produktionen fortgick dock med begränsad tillgång på materiel tills det var definitvit stopp för all personbilstillverkning under januari 1942. Så det byggdes bara 42:or i mindre än tre månader. Volkswagen hot rod? ja, jag vill definitivt kalla denna balla bubbla för hot rod!
Och resterande bilder från denna fina dag finns att kika på här:
http://www.flickr.com/photos/22511418@N05/sets/72157604992420830/
SHRA Borås räknade in ungefär 250 fordon denna strålande dag, och allt väldigt väl organiserat, bara att tacka och gratulera för en fin dag , SHRA-gänget!
Luciacruising 2007 (-kappbloggning: dec-07)
Året innan åkte vi cabbe, med intentionen att köra nedcabbat på aveyn i december, men ett dygnslångt iskallt ösregn satte stopp för det. detta året körde jag själv min bil med tak, trots att det iallafall vart uppehåll.
På det hela taget ett trevligt initiativ, och åtminstonde ett 30-tal bilar kom med i karavanen, det är väldigt bra för att vara mitt i lågsäsongen.
Pampig Imperial på Götaplatsen, och en charmig semi-custom Ford från 1949
MPH-mässan 2007 (-kappbloggning: nov-07)
Bentley går det bra för i Sverige, här med en ny coupe som heter Continental GT Speed, och man har återupplivat den klassiska kulören British racing green. Lamborhini visades upp i form av den nya specialmodellen av Murciealgo, som heter LP640, men vem kom på att lackera dessa i lastbilsgrått?
Ferrari går mer och mer ifrån klassiskt rött och brukar oftast visa vita bilar dock så var denna Ferrari 599 Fiorano lysande röd. Vit däremot var Fiats nya lilla 500 som hade premiär. Käck liten retrobil, men vad den nu gjorde på en mässa som denna kan man undra.
En av medarrangörerna, Peter Sundfeldt på mässans antagligen minst prestigeladdade fordon
Jänkare representerades av den nya Dodge Nitro i R/T version, samt nya Cadillac CTS, Corvette och Hummer fanns på plats med, samt en något malplacerad Ford Galaxie från 1964.
Och något unikt, inte mindre än tre Koenigsegg i samma monter , närmast en specialbeställd roadster.
Mässans dyrgrip, Mercedes benz SLR McLaren roadster, 626 hästkrafter, 0-100 på 3,2 sekunder och en prislapp på styvt 500 000, Euro alltså...
Subaru var med i år också, eller rättare sagt deras monter var med, men bilen var väck, istället så fick man se nya Imprezan på bild med en liten urskuldrande skylt, mest komsika montern, fast inte för Subarus del.
En solig dag på Hofsnäs (-kappbloggning: sept-07)
Uppfattningen jag hade om det var en liten träff på mer eller mindre lokal nivå med kanske de obligatoriska MG B, Morgans lite Alfa Romeos kanske och en och annan nyare Miata och/eller Lotus. Nån närmare information om träffen hade jag inte och Torpa är ju inte så stort.
Nu var det väldigt missvisande, träffen var vid Hofsnäs herrgård. Och det trotsade alla mina förutfattningar. Jag möttes av ett hav av bilar som fyllde hela den stora slottsträdgården ända ner till vattnet. Det bjöds på båtturer på sjön med ångslup, flyguppvisning, modevisnng "concours de Charme" på terassen. Inne på herrgården fanns utställninagr om Ferrari samt Ronnie Petersson, företag i branshen var representerade, kort sagt en magnifik show.
Rariterna stod på rad, desas tidiga Morgan +4 kallas oftast för "flat rad" runt 300 byggdes bara och denna 54:a torde vara en av de sista innan man ändrade front och skärmar. Och en Bugatti fanns på plats, en type 37 Grand Prix från 1926. det finns inget som så att säga "slår" en Bugatti, det är helt enkelt kronjuvelen bland bilmärken genom alla tider.
HRG är också en ytters ovanlig bil, engelska racerbilar, denna 1500 har motor från Singer. 111 sådana HRG 1500 byggdes 1939 till 1956, vilket är ungefär hälften av hela HRG:s produktion under de 20 år de fanns. Och Jaguarer fanns mycket av på Hofsnäs, här en vacker och sällsynt XK150S från 1959, parkerad vid en ny XKR8, ättling i rakt nedstigande led.
Äldst på Hofnäs mäktig American La France från 1911, ergonomi, krockskydd och aerodynamik var ord som fortfarande låg lånngt in i framtiden...
Lite ovanligt att knalla omkring på en bilträff nästan helt utan några amerikanska vagnar, nån Corvette coh ett antal Mustanger fanns det iallafall, som denna fina 69:a fastback. Och en läckert röd AC Ace från 1954, sportvagnen som senare blev amerikan. Detta är alltså ursprunget till vad som på sextiotalet blev monster Shelby Cobra.
E-type, bland det vackraste som gjorts, fanns många representerade denna dag, vit roadster från 1973 och en coupe från 1970.
mer engelst, och betydligt mer ovanligt, Jensen FF , den egendomliga fyrhjulsdrivna GT-bilen som bara byggdes i runt 320 exemplar. Den hade även ABS-bromsar 1966! Inte bara gamla bilar på träffen, sportbilar görs ju faktiskt idag också, och Audi visade upp sin nya fräna R8. Ett modellnamn som inte är så helt lyckat på svenska marknaden...
Röda Torget, en hel flock röda Ferraris är en rätt ovanlig men trevlig syn. Och en annan röding, Isuzu Piazza, japansk blivande klassiker?
Morgan igen, en Aero från 30-talet, Morgans första fyrhjuliga bil kom inte förrän 1938, från starten 1911 gjordes det bara trehjulingar, som den här med motorcykelmotor fram, och broms på bakhjulet. Jaguar XK120 är en vacker vagn, XK-serien 120, 140 och 150 betecknar toppfarten, i miles.
Modern raritet, Lamborghini Gallardo Spyder rullar in, alla sportvagnar oavsett årtal är välkomna, och Ferrari Testarossa var en ikon redan som ny, denna från 1990.
En trevlig uppställning med Aston Martins, DB2 cab, DB6, DB5 och ytterligare en DB2 i coupé version. Ytterligare två DB2 cabrioleter fanns på plats, alltså totalt tre av bara 100 byggda.
Men som vanligt så brukar det alltid finnas nåt utöver det vanliga, och bland alla dessa Aston martin, Ferrari, Lamborghini, Porsche, Alfa Romeo och Jaguarer, så måste det till nåt alldeles extra för att stå ut från mängden, och det gjorde detta monströsa projekt med råge. Att bygga en bil runt en 27-liters Merlin V12 från en stridsvagn är inget dåligt projekt att ge sig in på. Motorn är fullständigt enorm, och för att matcha dimensionerna så blir bilen också enorm. redan som halvfärdig över sju meter lång och väger över tre ton! Däcken ser underligt små ut,men de är bara provosorium, 17 tums lastbilsfälgar på 8-bultade nav... skall bli mycket intressant att se det färdiga resulatet.
Nu var det inte bara en bilträff på Hofsnäs denna dag, utan sjuhärads motroveteraner hade påpassligt målgång med sitt höstrally på samma plats. Så på fältet på andra sidan vägen blev det också fullt med fordon allt eftersom dagen gick.
MG A och MG B längst fram på andra fältet
Om MG B är liten så var MG Midget ännu mindre, denna från 1965. Och en engelsk amerikanare. Metropolitan var en riktigt nätt liten bil som byggdes mellan 1954 och 1961 av Austin , utvecklad av Nash, och såldes som Hudson respektive Rambler.
Till vänster en ovanlig Skoda 1200 från 1953, en avanverad och futuristisk bil för sin tid, och en väldigt gul Mustang Mach 1 från 1972.
Frän Chevroetl Bel Air från 1955 rullar på Halibrandfälgar, klart läcker karamell. Vid utfarten fick jag syn på denna udda bil. Triumph TR8 av sista årsmodellen 1981, sista Triumphen, om man inte räknar de importerade Hondas som såldes med Triumph-emblem under några år efteråt.
TR7 var en radikalt ny design på sjuttiotalet som bröt med allt traditionellt brittiskt sportbilstänkande. modern, "oengelsk" och trendig. Den föll inte kunderna i smaken alls. och sista rycket med den V8-försedda TR8 versionen gjorde inte saken bättre, skadan var redan skedd och bara runt 2700 TR8 byggdes 1977-1981 innan Triumph försvann från sportvagnsscenen som dom åren innan närmast dominerat.
Wheels&Wings 2007, krom och duggregn (-kappbloggning: juli-07)
Men regnet drog undan, och träffen skulle genomföras som planerat, arrangörerna hade hela veckan länspumpat fältet dag och natt för att kunna köra. Ett omänskligt slit, men dom klarade det!
Framkomligheten var dock lite begränsad, norra avfarten var fullpackad med fordon, så jag tänkte vara smart att köra förbi och ta södra avfarten, det var dock inte så smart, ännu mera fordon, sju kilometer köer, fyra timmar att ta sig in...
Nästa år tar jag med mig en bok...
Väl på fältet så blev man överraskad över att det vattensjuka området höll, man hade haft ett skräckscenario om ett slagfält med bilar nedsjunkna och tusentals raggare som vältrar omkring i knähög gyttja. Men inget av detta, allt fungerade väl och all heder åt Varberg motorklubb som rodde iland med detta mot alla odds.
Bland det första jag lade märke till när jag parkerade, AMC-bilar. en Matador wagon från 1972 är sällsynt här, lite länre bort stod en Ambassador cabriolet från 1965. två av högst fem AMC-bilar av sådar 3000 bilar på hela träffen, märkligt att ingen verkar tycka om dessa stackars bilar alls.
Pontiac modell 1966 är mycket populära här,dock sällan man ser dom som stationsvagn, här en Catalina wagon. Dodge Polara 1968 ser elak ut även bakifrån.
Exklusivast från sin tid Chrysler 300F från 1960 gjordes i bara 964 exemplar och den magnifika Buick Limited, en modell som bara erbjöds 1958, som cabriolet och byggd i 839 ex. pris ny $5125.
Nederst, dess motpoler, 1956 års Chevrolet 210 sedan , byggd i hela 283125 ex, kostade i detta utförande $1912, samt dess konkurrent Plymouth Savoy sedan, kostade $1967 och haltade efter i försäljningen med 51762 vagnar byggda.
Sextiotal hos Chrysler, en New Yorker 1964 är en rätt ovanlig syn, likaså Plymouths från 1963, här en Sport Fury cabbe. 1965 fick Chrysler helt nya karosser och här även det en New Yorker som fyrdörrars hardtop, och en Dodge Polara från 1967.
Cadillac, inget Wheels &Wings utan horder av Cadillacs, naturligtvis massor av vackra 56:or som dessa två coupe De Ville. Samt den exklusiva Eldorado av första årsmodellen 1953. Även en 1948 års series 62 cabriolet, som är mycket ovanlig att se.
Och lite nyare Cadillacs, två 68:or, en flott Fleetwood och en De Ville cabbe, samt ännu en Fleetwood, men från 1962. Svart var en vanlig färg på denna lite lyxigare modell, kostade tusen dollar med än en De ville. Nere till höger en De ville från 1965.
Chryslers cadillac-konkurrent, lite exklusivare, lite större, lite dyrare och byggd i betydligt färre exemplar, Imperial, närmast en 57:a och bakom den en lika svart 59:a.
Håriga muskelbilar fanns det givetvis gott om, den egendomliga Studebaker Avanti 1963 torde räknas till dom, extrem design med glasfiberkaross och kompressormatad V8. Samma år lanserades en helt ny Corvette, detta är en 64:a.
1970 Dodge Challenger är oerhört sällsynt som cab. En av de mest legendariska muskelbilarna, Chevrolet Camaro Z/28 från 1969, i den allt annat än diskreta "Hugger orange" kulören.
Längst ner gapas det stort, knallgul 1971 års Plymouth Cuda med 340" motor. Färgen heter "Top Banana" och en 1970 års Pontiac GTO som här visar upp den extremt sällsynta Ram Air IV motorn, bara 68 GTO:s detta år utrustades med det.
Men den hårigaste bilen av dom alla var den här Volvon!
Även lite nyare bilar vågar sig in på träffen med, Dodge Viper är elak i svart.
Ett par stycken Rolls Royce dök upp med, den som drog till sig mest uppmärksamhet var den här otroliga bus-Rollsen. Men med dagens fantasipriser på amerikanska bilar så är faktiskt detta inte så tokigt alternativ, V8 har dom ju också.
Chevelle Malibu SS396 från 1967, enda 67-Chevellen på hela Wheels&Wings, varför ser man dom så sällan? Till höger en 72:a cab, också ovanlig, men lite oftare sedd ute i det fria.
Wheels&Wings handlar ju också om flyg, men det usla vädret med kraftiga vindbyar lämnade flight-line tämligen glest i år. Micke Carlsson vågade sig dock upp ett par vändor med sin härliga "Tummelisa" och ett gäng Piper Cubs fanns på plats också. Dom lyfte stjärten redan stillastående och startade nästan baklänges i de hårda vindbyarna.
En del europeiskt smiter givetvis in också, en låg och frän Lamborghini Gallardo och en vacker Mercedes SL från 1965 parkerad brevid en Chevrolet Impala från samma år. Nederst Jaguar mk.X från 1962, som är en riktigt stor bil, bulligt och sobert, med sina 5,35 och två meters bredd var den tänkt för USA-marknaden. Och en ytterst ovanlig Jensen, detyta är ingen Interceptor utan den märkliga FF, fyrhjulsdriven GT-vagn som kom med V8 från Chrysler, runt 300 byggdes totalt mellan 1966 och 1971.
Ingen bilträff utan Edsel, 1958 Pacer cabriolet.
Även ett antal Mercurys från åren 1957-58 fanns på plats, detta en Turnpike Cruiser från 1957, lyxigaste Mercuryn var med sin prislapp på 4103 dollar hela 800 dollar dyrare än Montclair convertible. 1265 byggdes det av den här pampiga cabben.
Excalibur, burlesk extravagant, en riktigt Hollywood-bil, och den eleganta Studebaker GT hawk från 1963.
Pontiacs kanadensiska modell Parisienne såldes ett par år med prefixet Grande i en lite exklusivare modell, extremt ovanlig syn, denna från 1967, till höger bland de största bilarna nånsin, och den största med självbärande kaross, Lincoln Continental cabriolet från 1960.
Och på hemväg i köerna ut möter vi Pip i hennes fräcka rosa Amazon custom och vår vän Rickard, som när han inte är ute på raggarsvängen är duktigt på att skruva och kör riktigt fort på strippen med sin Camaro 69:a
En solig dag i Nossebro igen (-kappbloggning: juni-07)
http://svammelsurium.blogg.se/2006/june/en-solig-dag-i-nossebro.html .
Detta år får jag beskriva hur det är att ta sig fram på Nossebros Power Meet i egenskap av att vara .. tja, jag.
Man har alltid läst om de där kända "motorprofilerna" i magazin och tidningar, såndana alla vi i motorkretsar vet vilka dom är. På något sätt genom mitt engagemang i motorsport, dragrace och övrigt i motorhistorska sammanhang själv blivit en slags profil... så kan jag i dagsläget inte röra mig många meter på en motorshow inkognito.
Insläppet på Nossebro, där står en kille ur FHRA:s rescue-team som vi anlitat många gänger på SDC-touren, blev mycket uppdatering innan man kom fem meter in, och nån ropar på mig, Det är Camaroklubbens ordförande som vill veta om träffar å dylikt. Samtidigt kommer en från Chrysleklubben fram, när vi är färdiga med dom vänder jag mig ocm och springer rakt in en kompis som handlar med USA-bilar, för att sen höra mitt man ropas igen , då är det Team Outlaw som har undringar om Pro-Mod och racing på Säve, samtidigt kommer en ur Mats Brags Pro-mod team och har fler frågor om diverse.racing. Mer bekanta hemifrån hälsar, som undrar om framtiden för måndagsträffarna på Nääs, (vilket jag inte vet nånting om) Samtidigt kommer några motorbyggare i Göteborg fram och undrar dels om Säve och dels om fler övriga körningar som jag anordnar.
Detta är de första tio minuterna på Power Meet Nossebro för mig, kanske om jag har tur kan jag få göra det jag kom dit för, att titta runt på fina bilar.
Och fina bilar fanns det, i massor, de här träffarna blir bara större och större, man undrar varje år när gränsen är nådd, jag trodde det för över tio år sen och jag hade visst fel..
Två av de mest populära USA-modellerna i Sverige verkar vara Cadillac från 1956 och Pontiac från 1965, underbart vackra båda två.
Desto ovanligare är Mercurs lyxiga stationsvagnar, här en Commuter från 1957, trots att det byggdes hela 17000 av dom är det få som har överlevt. Oldsmobiles 62:or är det inte heller mångas om hittat hit, finns kanske totalt mindre än 20 i landet, märkligt så vi har flera hundra 58:or. Denna 1962 års Oldsmobile 98 cabbe gjordes för övrigt bara i 3693 exemplar.
Mer mäktiga Mercurys, Turnpike Cruiser modellerna byggdes 1957 som en helt fullutrustad vagn med all utrustning, inklusive elstyrd bakruta. Till höger Chryslers prestigemärke Imperial, här från 1956
Mer ovanliga Mopars, Chrylser 300, som för året fick ett bakparti som skiljde markant mot övriga modellutbudet, alla 300-bilar kom även med 440 motor på 350 hästar. Den andra är en märklig modell från 1956 som heter De Soto Diplomat. såpass märklig USA-bil att den inte ens såldes i USA. Dessa var en exportmodell som byggdes på Plymouth karosser, oftast skeppades de nedmonterade i lådor till sammansättningsfabriker runtom i världen, bland annat så hade Chrysler en fabrik i Nyköping som knåpade ihop bland annat dessa Diplomater från De Soto.
Sverige är nog världens dragkrokstätaste land, så många drar med sig matchande gamla husvagnar till träffarna, här en (ja, ännu en..) Cadillac 56:a, en Fleetwood 60 Special, som itne syns så ofta i läcker blått med lika blå husvagn på släp. ch til höger en underbart fin Packard Clipper från 1955. Detta var väldigt välbyggda och solida bilar, till väldigt fördelaktigt pris.För $2926 fick man mycket bil för pengarna, toppmodellen Caribbean kostade hela $3000 dollar MER! men finess och kvalitét hjälpte inte tre år senare var Packard förpassat till historieböckerna.
De Sotos från just 1959 har det de senaste åren fullkomligt vällt in i Sverige, det stod säkert ett dussin 59:or på Nossebro denna gång, imponernade med tanke på att´de byggdes i förhållandevis litet antal, Fireflite-sedanen oven var en av mest tillverkade modellerna med 4480 byggda, cabben, också en Fireflite byggdes bara i 186 exemplar.
Bara ett litet urval av mer än 3000 bilar som dök upp på Nossebro i år, på det hela taget en fantastisk träff. Nedan så är det dags för ett gänga tt åka hemåt med sin Dodge Custom Royal Lancer cabbe från 1959. oOckså det en populär bil på våra breddgrader. Trots en rätt ofta sedd modell här så är dom sällsyntare än vad det verkar, det byggdes bara 984 sådana här cabbar hos Dodge 1959.
En solig söndag på Tjolöholm (-kappbloggning: maj-07)
Söndag i maj och dags för den fina tillställningen Tjolöholm Classic show, som hålls i slottsträdgården med omnejd söder om Kungsbacka. Brukar alltid ta mig dit ner, då det är välorganiserat och bjuds på mycket fint och udda i fordonsväg. Detta år var jag dock inbjuden som utställare. Mycket fördelar med det, frånsett att vi skulle vara på plats vid sjutiden på morgonen.
Tjolöholm detta år hade ungefär 1300 föranmälda fordon! större än nånsin innan, och de flesta dök upp också, så detta var verkligen en rekorddag, marknadsytorna var ännu större, uppvisningar med flyg, tractorpulling, folkracing, motorcykelstunts, shower och uppträdanden på scen med storbildsskärm, fly-in för flygburna besökare och mycket mer därtill. Men organistaionen rodde iland det med den äran.
Första gången jag var på Tjolöholm vart på premiären 1997, då fanns det 150-200 bilar, ett par korvstånd och en blåsorkester...
Kaotisk morgon, klcokan är runt sju och alla försöker komma på plats, mittemot "vår" ruta så anländer De Tomaso-klubben, med ett helt lämmeltåg De Tomaso Pantera. 
Några av oss på plats, Jan Deijenbergs enorma De Soto Suburban från 1948 har just parkerat brevid min Gran Fury, till höger Svein Jargvolls fantastiska New Yorker från 1967. senare kom även Lasse och Pia med sin Windsor från 1956, så vi vart fyra Chryslerbilar från fyra decennier. tråkigt bara att vi var så få, till och med Studebakerklubben hade ju fler bilar än oss... 
En Bugatti letar sig fram mellan raderna av bilar, inte ofta man får se en sån ute på grönbete: Detta är en type 35A från 1925, den mest framgångsrika vagnen i racinghistorien, Bugatti var överlägsen allt på sin tid, tack vare Ettore Bugattis genialitet och företagaranda. Mycket mer legendariskt än så här blir det inte. Noteras bör även att Ettore Bugatti var först med gjutna lättmetallhjul som syns på denna här, för nästan 80 år sen. 
Engelska egendomligheter , bilen till vänster är en Austin Allegro... eller inte, när den brittiska bilindustrin började bli sjösjuk så slog man samman flertalet märken och lanserade samma modell med olika attribut, Badge engineering. Ett tag fungerade det, men när grundmodellerna blev billigare och enklare blev det svårt för de exklusivare märkena att ha kvar nåt existensberättigande, att hänga på en grotesk kromad jättesnok på den lilla Austin Allegro och kalla den för Vanden Plas attraherade inte många kunder. Denna från 1980 torde vara en av de sista som bar det anrika Vanden Plas-märket.
Till höger en Lea Francis, Lea Francis modeller är kanske inte lika egendomliga som märkets historik. Det har kommit och gått de senaste 100 åren i bilhistorien. Ett tag kända för fint byggda varvvilliga motorer, med dubbla underliggande kamaxlar... och lite övrigt underliga konstruktioner. denna Lea Francis sedanen är från alldeles efter kriget, då märket återuppstod för tredje eller fjärde gången i ordningen, för att försvinna i början på femtiotalet. För att återuppstå med en sportvagn runt 1960,och sen försvinna igen. Och återuppstod igen med en märklig neo-klassisk coupe i slutet av sjuttiotalet. Och nu är det tydligen en Lea Francis på gång igen!
Folkligt franskt från förr, en Renault R10 Major med svansmotor var aldrig särskilt vanlig här, det var däremot Renault R4, här i en otroligt gul färg. båda modellerna tillverkade i otroligt stora volymer, R4:an ända in på 90-talet, idag nästan helt utrotade. Renault R4 byggdes från 1960 till 1993 utan större förändringar.
Ingen classic car show är komplett utan Morgan, på Tjolöholm står dom i drivor.
Också det en långkörare, +4 modellen presenterades redan 1950, några år senare ändrades grill och skärmar till det utseende den har än idag. byggs för han med kaross på trästomme, precis som den alltid gjort. När Morgan +4 modellen kom fanns det dussintals sportvagnstillverkare som byggde på samma förfarande, med mekanik från standardbilar. Alla andra är borta,60 år senare är Morgan fortfarande kvar, en märklig och kul anakronism. 
Femtiotalets mest exklusiva bil, Cadillac Eldorado Brougham, byggdes 1957-58 i en liten serie på 704 bilar. Den har nästan ingenting gemensamt med övriga Cadillac från dessa två år. med sin häftiga prislapp på $13074 var den nästan dubbelt så dyr som den annars exklusivaste Cadillacen, Eldorado, och mer än tre gånger så dyr som den reguljärna series 62 sedanen. Eller motsvarande åtta Chevrolet one-fifty 2-dörrars sedaner...
I denna ingick allt, dörrar, huv, bagagelucka samt tanklock styrdes med vaccum, den hade avbländarsensorer för helljus och backspeglar, tre klimatanläggningar med kylfack för drycker, telefon och minikontor i baksätets nerfällbara armstöd, elstyrda säten fram och bak med minnesfunktion, självsökande transistorradio, nivåreglerad luftfjädring, och mycket mer därtill. Kort sagt man lastade in all tillgänglig state of the art-teknologi som fanns 1957 i en och samma bil. 
En samtida konkurrent, Rolls Royce Silver Cloud
Men tjolöholm är inte bara pampiga lyxbilar, bredden är stor, och i spektrat ingår många modeller som för inte så länge sen var rätt vanliga, men som bara försvunnit. Nedan två storsäljare från sjuttiotalet i småbilsklassen, Fiat 127 och Toyota Corolla. Det är riktigt kul att få se dom här bilarna som mot alla odds överlevt och bevarats i ett kanonskick,
Citroen-klubben var givetivs representerade med många fina bilar av olika modeller och bjöd som vanligt på spex också. I år var temat safari. Här står safari-ledaren Hjalmar i tropikmundering vid en safari-hottad 2CV. Till höger en 2CV som hamnat i lite svårigheter under safarin.. Alltid en stor portion humor hos Citroen-klubben. 
Mer fina Citroener, en B11 och givetvis ett par DS också till höger. den svarta en Pallas från 1967, sista året med runda lampor i fronten och den röda är en D Special från 1973.
Nästan lika intressant på Tjolöholm är besöksparkeringen, många tar sina finbilar dit för att kolla på finbilar. Här är ett axplock av vad man kan se ute på parkeringen 
t
Hudson och Bentley överst, sen En kul Ford hot-rod parkerad brevid en original dito., Någon hade till och med kört dit i en enorm Studebaker tourer från 1922.
Mer stort och smått från parkeringen , Reliant Scimitar GTS som är en ovanlig syn, under den en ännu ovanligare Apline A310, franska muskler. I högerkolumnen den breda Pontiac Bonneville från 1959 och Ännu en Cadillac 56:a. Detta är en Eldorado, som skiljer sig markant på akterpartiet gentemot dom vanliga modellerna. 
Tillbaks in till den riktiga utställningen. Denna fina Mercury från 1941 ligger det ett enorm arbete bakom. Jag såg den , eller resterna av den när den kom hit. en hög förvridna plåtfragment på en släpkärra... Bilen är importerad från Uruguay, och krävde många resor till marknader i USA för att jaga delar till denna sällsynta modell, men tio års slit resulterade i denna fantastiska vagn. Sägs vara enda '41 Mercury cabben utanför USA. Känns bilen bekan så kan det bero på att en identisk bil var med i Lasse Hallströms film Ciderhusreglerna. 
Modernare klassiker, De Lorean DMC, John Z DeLoreans egna sportbilsprojekt efter han slutade sin guldkantade karriär hos General Motors. Dock blev inte detta projektet särskilt guldkantat. Det mesta gick fel, grunddesignen resulterade i en trång och klumpig bil, motorvalet från Volvo borgade inte heller för den sportighet som det utlovades. Monterades på Nordirland av arbetslösa gruvarbetare, och ett försök att rädda finanserna med kokainsmuggling från sydamerika gav inte projektet några ytterliga pluspoäng. John Z förnekade sig inte, allt han tog sig till gav alltid upphov till publicitet... 
En av de vackraste vagnarna som jag vet om. En fantastisk Lancia Astura cabriolet från 1938 med specialkaross från Pininfarina, ursprungligen beställd av den svenka ambassadören i Rom, som tog hem den till Sverige vid krigsutbrottet. Bilen kom att bevaras och har renoverats varsamt under årens lopp. Rullar numera i Göteborgs-trakten. 
Mer italienskt och sällsynt, Iso Rivolta coupe från 1965, dessa byggdes i några hundra ex mellan 1962 och 1968. Till högern en De Tomaso Longchamp, en av de mer okända modellerna från lilla de Tomaso, men denna Gran Turismo coupe byggdes faktiskt i hela 16 år mellan 1973 och 1989, dock gjordes det bara 395 exemplar på alla dessa år.
En annan remarkabel syn, inte mindre än fem stycken JC Indigos på samma ställe. Detta är mer än 10 procent av alla JC:s som byggdes då produktionen lades ner med mindre än 40 byggda. Synd på en spännade bil och framförallt helsvenskt sportvagnsprojekt som oförtjänt somnade av. 
Mycket amerikanskt på plats också givetvis, som denna maffiga Oldsmoible 98 från 1958, inte undra på att denna modell kallas "krom-olds" 
Detta var bara en liten del av vad som representerades på Tjolholm, vidare så hade Mustangklubben sin vanliga hörna med närmare 40 bilar med tyngdpunkten på 60-talsmodellerna. mer överraskande var att Aston Martin kom med ungefär ett dussin bilar, mot annars två-tre stycken, samma gäller De Tomaso klubbens bilar.
Mercedes brukar ta upp mycket plats, och så även i är, vidare så visas det även upp en hel del intressanta motorcyklar,vespor, mopeder och speedway-hojar från förr bland tvåhjulingarna. Det var en lång dag på Tjolöholm denna gång, och ett långt inlägg blev det med, men detta är bara ett litet axplock av vad denna fantastiska utställning hade att erbjuda!
En solig lördag i Kungälv (-kappbloggning: maj-07)
Och antagligen så slogs det rekord i bilar, i år igen, det verkar inte som om nån cruising eller bilträff blir mindre. fenomenet har varit stort och växande innan och fullständigt explosionartat de senaste åren.
Svart cadillac 1956:a rullar in på området och till höger en väldigt låg Buick brevid, ja just det fler Cadillac 56:or.
Tva mäktiga Imperials, Imperial var flaggskeppet i Chrysler-koncernen, och vände sig till dom som tyckte Cadillacs var för små, slätstrukna och snikiga...gentemot Cadillac och Lincoln byggdes dessa i relativt små serier, absolut mest sällsynt var ett limousineutförande som färdigställdes av italienska Ghia. bara en handfull sådana byggdes exklusivt varje år.
Två Cadillacs från 1958, sveriges vanligaste Cadillac, här som coupe och hardtop sedan
Ännu mer Cadillacs, en 67:a cabbe , också en ofta sedd modell här, och bakom står, ja just det, ännu fler Cadillac 56:or Till höger, Edsel, här i ovanligt "twon Victoria" utförande dvs Fords benämning på en fyrdörrars hardtop, folk må kalla Edsel världes mest utskällda och mobbade bil för vad som helst ,men jag gillar dom faktiskt.
Heavy Metal! mellan 1961 till 1968 bestod Lincolns sortiment av en enda modell, Continental. Den fanns bara som sedan eller fyrdörrars cabriolet, en modell som Lincoln var helt ensam om att erbjuda. Exklusiv, välbyggd och framförallt tung. dessa Continentals byggdes på en självbärande kaross, och vägde uppemot 2,7 ton!
Själva Cruisingen då? nja, det får någon annan förtälja då jag detta år hoppade över själva rundan.
Jag hade bråttom hem för att hinna göra rent bilen noggrannt invändigt och utvändigt, för dagen efter så var det dags att åka iväg och ställa ut den på Tjolöholm Classic show. Dessa sommarhelger är hektiska.
Elmia 2007 (-kappbloggning: april-07)
Tonys Tempest Safari wagon, är riktigt ovanlig, nedan dags för avfärd, påskfjädrar och groggmugg XXXL då är man redo för Elmia.
Först avfärd mot Bollebygd som fungerar som uppsamlingsplats, innan karavanen drar vidare österut. Det tar ltie tid att komma till jönköping med såpass många ekipage, skall en stanna så stannar alla, och många stopp blir det.
Custom Motor show och Bilsport performance show bjöd som vanligt på allt denna helg, samt trängsel, mässan är omåttligt populär. att Lasse Theander och gänget en gång i tiden hade en vision som blev startskottet till Elmia tackar vi för, men jag tror att de själva inte visste hur ofantligt stor tillställningen skulle bli med årens lopp, och även locka till sig stora namn från USA att ställa ut sina bilar i lilla Sverige.
Det finns en Shelby-agentur i Europa, närmare bestämt i Norge, en monter var tillägnad Shelby och dess legendariska vagnar, inga replicor bara the real thing.
Chrysler hade med två läckra 1970 Challengers som dragplåster i sin monter en cabriolet och denna ytterst ovanliga och läckra T/A 340, vem tittar på resten av de Chrysler-modellerna när dom står där...
Göteborgarna höll fanan högt i dragrace-delen Micke Nord och deras brutala Outlaw-Nova samt Raggis vinnande Mustang, båda kör i Pro-Mod serien
Detta år var det 75-års jubileum för Fords evigt populära modell 1932, urtypen för Hot rods genom alla tider, och Custom Motor show hade samlat ihop ett stort gäng Ford '32 roddar för att fira detta.
Den lila längst ner till höger är byggd på den ytterst ovanliga B-400 karossen, sällsyntaste 32:an , men inget ämne går säkert när hotrod folket får härja fritt.
Och mest fantastiskt var att Roy Brizio från USA kom över och visade upp sina trendsättande byggen. Dessa två roddar minns man från åttiotalets motortidnibgar då dom satte standarden för Hot rods. Att dom är tidlöst väldesignade bevisas av byggena känns lika frascha idag som för 20 år sen.
Och mer ovanligt, Ford 32:or i originalutförande, det är inte ofta man ser det, för att citera Eugene Fotogen i Wheels att Ford '32 måste vara världens fulaste bil, för alla bygger ju om den.
Åren runt 1950 känneteckandes Studebaker av sin radikala front som kallades "Bullet nose", modellen bara ber om att får bli frän custom, och detta bygge är synnerligen lyckat.
Custom motor show är inte bara custom , utbudet av fina originalbilar från både USA och Europa var stort. här ltie amerikanskt femtiotal i alla sin glans. Till vänster en röd Chevrolet cabbe från 1957. D
Dessa byggdes i nästan 50000 exemplar och är fortfarande en ganska vanlig, men ack så vacker modell. Packards fantastiska Caribbean från 1956 däremot är en av de sällsyntare vagnarna med bara 276 byggda. Ett torsionsfjädrings-baserat nivåregleringssystem och tryckknappsautomat ingick i den luxuösa Packard.
Buicks vräkigaste modell nånsin, 1958 års Limited convertible byggds i 852 exemplar, och en Edsel cabbe från samma år, Fords praktfiasko, absolut ingen tyckte om stackars Edsel då, men många gör det nu.
Ocjh lite europeiskt, en flott Jaguar från tidigt femtiotal och en liten grå slitvarg från frankrike, 2CV Acadiane skåpbil. Spännvidden är stor på Elmia.
Hur grönt kan det bli? Fälgfirman Brossons demo-Porsche ger en vink om det, grodan Kermit känns blek mot det här
Mer finbesök från USA, John D'Agostino är ständigt återkommande gäst med nya fräscha byggen från sin shop i Californien, detta år visade han upp en låg Cadillac från 1959 byggd med landau-tak som rätt och slätt är döpt till Ellvis.
Utomhus shower bjuds det på också, denna gång MC-stunt av min totalt tokigt galna kompis Hampus som showar på Trial-hoj.
Efter mässan så kommer den logistiska utmaningen att försöka samla ihop allt folk till respektive bilar, det kan ta en timme, eller två eller tre... i År tog vi en liten tur på stan med innan det var dags för avfärd hem, sent blev det..
Cadiiac cabbe från 1953, med taket uppe, det är inte riktigt sommar än, och ett gäng i en Mercury från 1963, som kanske egentligen skulle kört cabbe.
Och avslutningsvis en stämningsbild från stan, jag tycker den här Impalan från 1963 ser så helrätt ut parkerad frmför skräddarbutiken, ibland verkar står tiden stå still.
En impulsresa till Tibro (-kappbloggning: mars-07)
Vi kom på det kvällen innan att fan, vi drar upp, så vi åkte vid halvtiotiden på kvällen och hämtade hans Pontiac från vinterförvaringen i Lödöse.
Rix bakom ratten i Pontiacen på väg över västgötaslätten, och vår Pip hittade vi bakom ratten på en Cadillac 58:a
Otrolgt många bilar dök upp, i runda slängar nåt tusental, flertalet hade fortfarande ett tunt lager garagedamm kvar, det var visst fler än jag och Rix som impulsåkte dit denna dag.
Buick från 1960, samt en ovanlig 1963 Pontiac Parisienne, en kanada-modell.
Amerikanare är inte bara stora bilar, en liten prydlig Rambler American är en ovalig syn, oxh till höger en liten och sällsynt Dodge dart cabbe.
Långa rader av Cadillacs...
Men vad är detta? jo mer småttigt, Pontiac Tempest var de första åren en "compact" i klass med den egendomliga sysonmodellen Corvair från Chevrolet. 1961 till 1963 var Tempest nästan lika egendomlig då den kom med en speciell fyrcylindrig motor kallad "Indy Four" och växellådan ihopbyggd med bakaxeln. den satt offset på axeln och kraftöverföringen skedde med en böjd (!) transaxel..
Detta är en 63:a och bara c:a 4000 sådana byggdes som stationsväagnar, väldigt få torde ha överlevt. Denna har dock V8 , det avslöjas av de överdimensionerade hjulen, alla V8-Tempest fick 15 tums fälgar.
Ännu sällsyntare med bara 484 byggda var Chryslers formidabla 300C , men dessa har tagits tillvara på i bra mycket högre utsträckning, 300C var enexklusiv prestandavagn, med 392" hemi-motor på 390 hästkrafter och toppfarten garanterades till 240km/h, varje bil testades och justerades individuellt och levererades inte förrän måtten var uppfyllda. tänk på att bilen är en cabriolet som är 5,70 lång och väger 2,3 ton.. och att det var för femtio år sen.
Dodge 880, märklig kortlivad mellanmodell som fick fylla gapet efter de Sotos hädanfärd, till skillnad från övriga Dodge så hade denna Chryslers kaross. Och en ovanlig Mercury park lane från 1960, inte det vackraste dom gjort, men väldigt sällan man ser en ute på rymmen.
muskelbilarna hade inte riktigt vaknat ur dvalan så här tidigt, men ett par yrvakna exemplar hittade dit iallafall, en sällsynt Shelby-cabbe från 1968 samt Pontiacs GTO från 1969
Efter marknaden så åkte vi och väldigt många fler en sväng förbi Millners, bilhandlar med inriktig på USA, hela hallen full med USA-bilar allt i anslutning til ett härligt femtiotalsinspirerat fik och hamburgerbar, komplet med jukebox och allt, rekommenderas.
http://www.millners.nu/index.php
En liten titt i Millners trevliga ochvälfyllda säljhall.
På det hela taget en fantastiskt trevlig dag, och vi som egentligen inte ens skulle åkt dit....
Göteborg Motor show (-kappbloggning: mars-07)
När jag tittade förbi SMS/GBF monter så sög Kenneth tag i mig och tryckte fast en namnbricka på bröstet och tyckte jag skulle stå där och vara trevlig mot alla nyfikna, tack för det...
Kenneth och team Northrace i montern, visar upp sin nylackade kärra
Återigen så får man höra efteråt flera tycka att det var som vanligt bara skräp och skit, men det beror ju på vad man tittar efter , det stod en hel del godis på mässan bland alla nybilar.
Mest optimistiska: , Volvo har stora tankar om sin lilla C30, det drällde C30:s till förbannelse överallt, en bil jag misstänker kommer bli en kort parentes i Volvos historik.
Störst monter Maserati, 120 kvadratmeter för tre bilar? varför?
Mest korkade: SAAB visar att sin sportiga SAAB cabriolet är till för sportiga tag med ett par skidor stickande upp ur baksätet, visst att vi åker till Sälen i februari nedcabbat för att få plats med laggarna.
Von Braun hade en trevlig liten ruta med sina specialiteter Ferrari, Lamborghini, Aston Martin, två ovanliga Wiesmann och den extrema Pagani Zonda nedan,. Supersport för den som tycker Lamborghini är för fattiglappar.
Tillvalslistan var kul läsning, option-avgassystem i Inconel (sånt man bygger värmesköldar till rymdskyttlar av...) för bara 160000 extra! OBS finns ej på Biltema.
Trevliga racervagnar bjöds på också, den otroliga Ferrari FXX, ett vidunder på 790 hästar, av bara 30 byggda åt utvalda kunder så finns en i Sverige, prislappen ny var 2 miljoner EURO!
ett par Porsche, som den sällsynta 904GTS och den legendariska Le Mans-dräparen 962C
Så dessa pärlor gjorde mer än väl värt att besöka mässan denna helg, och som extra bonus så visade Anderstorp upp den March 761 Formel-1 bil som just Ronnie Peterson rattade säsongen 1976 i sitt inhopp i March mellan säsongerna med JPS-Lotus.
MPH-Göteborg premiär (-kappbloggning: november-06)
Mph är så poltiskt inkorrekt det kan bli i tider när det gastas om miljöpåverkan, slöseri och så hemska olyckor som sker med stora och snabba bilar.
Så då gillar vi mph, som bara handlar om sport, prestige och lyxbilar, en spark i skrevet på avundsjuka vänstervridna gapande milömuppar och dylikt kreti och pleti.
Mässan fick kritik för att den inte var tillräckligt stor, eller hade tillräckligt exklusiva bilar. Det som fanns räckte visserligen och blev över men en del är ju aldrig nöjda. Vad jag inte tyckte om var utrymmena inte var speciellt lämpade. Trånga montrar och Eriksbergshallens fönster gav mycket störande ljus.
Bialrna som visades var det inget fel på. Aston Martins saknades, annars var de flersta på plats från Lamborghini, Bentley , Ferrari Maserati, Maybach, Porsche, Lexus och dylikt. Dock ställer jag mig lite frågande till Subaru som prestigebil.
Dyra Lamborghini Gallardo Spyder och den ännu dyrare Ferrari Enzo på plats.
Mercedes Benz McLaren SLR edition 722GT, ett av bilvärldes krångligaste namn och en av de dyraste namnen också med en prislapp på 4,2 miljoner...
Alfa Romeos Brera är en trevlig lite sak , och Jeep visade up sin Cherokee i herrejösses-utförandet SRT-8 Inget för skogsmulle att köra på off-roadträffar med alltså.
Konfrencierskapet sköttes eminent av duon Peter Sundfeldt och Peter Haventon, här diskuterar dom Jaguar minnen vid en XKR.
En fika hos Sundfeldt (-kappbloggning: oktober-06)
Nu kanske man inte vanligtvis brukar åka och handla böcker på en garageträff, men i kretsen runt citroën-folket så kan det mesta hända. I peters garage står ett par fina paddor, 2cv:s samt en 2Cv skåpbil under renovering. och lite annat smått och gott. en riktigt stor underjordisk lekstuga för stora grabbar helt enkelt.
Det är trångt i garaget mellan alla bilar och objekt, och som om det inte är nog med det , så har grabbarna lyckats fylla ut demn mesta övriga golvytan med dessa små Heinkel bubbelbilar.
Man får se upp var man sätter fötterna .
Bubbelbilar överallt. Peter och hans gäng brukar turnera sommartid med dessa små lustiga skapelser och spela nånting som dom kallar Kravalljazz. Helfestligt.
Elmia 2008
Påsk innebär Custom motor show på Elmia i Jönköping, i år bröt jag alla invanda rutiner och åkte dit redan på fredan och det i baksätet på en Volvo S60... vädret bröt resten av rutinerna med istället för de långa karavanerna med jänkebilar på väg upp i vårsolen så såg det större delen av tiden ut så här framför oss.
Köerna var naturligtvis mycket kortare i år, men det var förhållandevis välbesökt. Custom motor show och Bilsport performance show är egentligen två utställningar på samma datum, så alla hallarna är fyllda med bilar, tillbehör, företagsmontrar och motorcyklar. Bilposrt performance show-delen kan mnan snabbt raska igenom, finns lite av intresse där för en som mig som gillar lite mer klassiskt stuk och historik.
När man snidade iho pcustombilar förr så gjorde man det på den tidens bilar som hade oftast bra linjer att utgå ifrån, som man kunde modifiera för att antingen förstärka bilens design eller trolla bort ursprunget. Oftast av folk med lite känsla och öga för hur hanteringen skulle genonföras.
Dagens ungdomar i styling-biten gör i och för sig samma sak. men då de flesta av dagen sbilar redan ser ut som ett bildprojekt i klass 3B med temat rita pappas bil, så har man inga bra utgångsobjekt. Sen saknas det i 90% av fallen totalt känsla flör estetik och form. Se exempel nedan.
Rätt: Mercury 1950, klasisk "old school " custom. Fel: Toyota Prius 2007
Hotrods blir aldrig fel i tid , form eller stil. 
Rått och ballt, Hotrodding i ett nötskal.
John DAgostino brukar komma från soliga Califorien varje år till oss i Jönköping med sina spännande byggen, detta år med den otroligt vackra "Golden Rocket" som är en häftigt masserad Oldsmobile från 1957.
Så smaklöst att det faktiskt blir fräckt, rosalackad och stylad Rolls Royce! 
Mer finbesök från USA, "Sedeuced" en rod som kostat över en million dollar att bygga! 
Custom motor show spänner över alla register, bilar, motocyklar, tillbehör,ljud, custom, styling, motorsport från gokarts, speedway, dragsters, banracing till monstertrucks. kort sagt Elmia har allt denna helg.
Udda, en rumänsk Dacia logan siom banracingbil, och en brutal Pro-Mod dragster i Caddy-59 utförande. 
Boijes otroliga rekordtruck var också på plats, en niotons Volvo NH16 som gör 0-100 på fyra sekunder och över 240km/h efter en kilometer! Och nostalgitrenden är stark inom racing, Marcus Walm med sin och brorsans nya råa Altered, det skal bjudas på vintage dragracing i sommar på Vårgårda och Eskilstuna. 
1953 hade General Motors en stor rullande utställning som hette Motorama. Till Motorama tog man fram tre specialmodeller som var dels otroligt dyra, och byggdes i begränsad serie. Det var Buick Skylark som kom att tillverkas i 1490 ex, och Cadillac Eldorado, 532 exemplar, samt Oldsmobile Fiesta i bara 458 ex. Samt att sportbilen Corvette lanserades med sin kaross i glasfiber, framtidens material 1953.
Nu har för första gången en Olds Fiesta kommit till Sverige, och man kunde på Elmia ståta med en komplett Motorama monter inklusive en Corvette 53:a 
Det bjöds på fler ovanligheter, Edsels sista årsmodell 1960 bygdes bara i styvt 2000 exemplar totalt, av dom var bara runt 200 stationsvagnar, 59 stycken med extrasäte, och en sån har funnits i Sverige i runt tio år helt utan min vetskap, Jag måste skärpa mig. 
Bland motorcyklar fanns det också en otroligt ovanlig grej, en Crocker!
Få tror nog att det är en riktig fabriksmotorcykel då den ser ut som ett mer klassiskt bobster-bygge med scallops-lackad tank, men så såg Crocker ut, dom få som byggdes. 1935 till 1939 sattes högst 60 stycken ihop, med Albert Crockers speciella V-twin som på tiden var helt unik med sina överliggande kamaxlar. Den var snabb, och så snabb att Albert Crocker sålde cyklarna med garantin att om man blev frånåkt av en Indian eller Harley såå fick man pengarna tillbaks!
Nu har det otroligt fina MC-muséet i Rottneros lyckats lägga vantarna på en, vad den kostat sägs det inget om, men dom få gånger en Crocker vart till salu handlar det om rrunt 250000 dollars... 
Och lite Buickar, GM fyller ju 100 år, så GM-bialr stod i centrum i D-hallen.
Riviera från 1963, och den fina vinröda Roadmastern är från 1949, samrt en härlig station wagon från 1953 och åldringen i gänget längst ner till höger är en model 14 runabout från 1910 
Och Lite Oldsar, 1959 coupe och en Cutlass 1972 cabbe, samt en Super 88 Fiesta wagon från 1958 och en mycket ovanlig super 88 cabbe från 1960.
Och lite Chevor, 1956 Bel Air cabbe i läcker tvåtonslack och en 30 år äldre tourer.
Chevelle Malibu stationsvagn från 1967 är väldigt ovanlig, 67 Cheveller överlag är sällsynta här, och en fin Impala sport coupe från 1958. Dom hette egentligen Bel Air Impala, först året efter blev Impala en egen modellserie,som fanns ända fram till 1987.
och lite Ponchos.Maffig Bonneville cabbe från1958 samt en härlig hardtop coupe från 1952.
Den blåa cabben är en Tempest Le Mans från 1967 i Sprint-utförande, som jag skrivit om i serien de förgätna, och sen den klassiska "Smokey and the bandit" Firebirden från 1977.
Och lite Caddys den magnifika svarta limousinen från 1957 har från början tillhört kungahuset. 1958 års Cadillac Eldorado Biarritz och en 1941 Fleetwood coupe. den sista är en Cadillac som inte är en Cadillac , utan en La Salle från 1927, La Salle introducerades detta år som en ekonomi-cadillac. och är intressant för det var första gången i bilindustrins historia som en vagn fick en design framtagen av en för ändamålet avsedd designavdelning. Mannen bakom detta grepp var Harley Earl. 
Tidigare avhandligar om Custom motorshow anno 2006:
http://svammelsurium.blogg.se/2006/april/elmia-custom-motor-show-2006-the-story-continues.html
och tokfärden 2005:
http://svammelsurium.blogg.se/2006/april/elmia-custom-motor-show-2005.html
