en trevlig aprilväll på Nääs

Nu börjar måndagsträffarna på Nääs, med lite smygstart redan i April.  

Just denna fina Chrysler 300 från 1969 har skrivit lite om innan när den kom hit förra vintern,
här: 
http://svammelsurium.blogg.se/2010/february/goms-i-sno.html 
Moparfolket följer Näästraditionen att komma tidigt och åka sist, Plymouth-rodden har setts tidigare år, likaså Hasses fina 300L från 1965 och Mats Dodge Polara från 1972
   
   
Odenmans fina Chrylser 56:a rullar också in, trogen besökare som parkerar stilrikgti brevid en fin Imperial. Sport av skilda världar Chevrolet Corvette och Volvo P1800, i bakgrunden rullar Frijof med sin fina och ovanliga Ford model B cabriolet från 1932. SAmt en välvårdad PV544 på plats denna kväll med.

Och när solen börjar gå ner rullar ekipages sakta hemåt igen, Mercury Montclair från 1957.


Nedcabbat denna härliga vårkväll med Cadillac 1958.


och nedcabbad Cadillac från 1959.


Och ute i allén rullar denna fina Mustang fastback förbi i kvällsolen.


Trehjuligt på västfonten

Som nämnts innan t ex här: grevens-gyroskopiska-bil-1.html så var det inte helt klart hur många hjul som var optimalt för ett motordrivet fordon. Och larvband var en nygammal uppfinning som kom att bli det primära för de första tunga stridsfordonen, tanks, när dom sattes in vid slaget om Sommes i juni 1916.  
Men denna märkliga konstruktion daterar sig från 1915, ett trehjuligt fordon med larvband. 


Något senare fick den en bepansrad kaross, men dessa trehjulingar kom antagligen aldrig i närheten av västfronten utan stannade som en kuriositet i ytterligare en av de många återvändsgränderna på uppfinningsrikedomens karta.  


På andra sidan Hindenburglinjen ser vi ett par tyska soldater som är ute på tur med en skock brevduvor. Trots att radio och telefontekniken var väl beprövad så användes fortfarande alterantiva kommunikationer flitigt som t ex brevduvor. Se: pippi-pa-buss.html och signalistens-klagan.html. Fordonet är troligen en Phänomen, dessa trehjuliga nyttofordon tillverkades i rätt stort antal mellan 1907 och 1927.
 

 


Luftslottet som rullar

Driva en bil med bara ren luft? varför inte, tyckte iallafall Guy Nègre som bildade MDI Air cars. http://www.mdi.lu/english/

Det har varit lite si och så med själva tillverkningen av dessa luftdrivna bilar, hela projektet har ibland beskyllts för att vara ett rent luftslott, i dubbel bemärkelse. Men för sådär tio år sen fanns ett par körbara prototyper, emellanåt visas nya idéer och concept upp från MDI, licenser har sålts men fortfarande verkar det vara dåligt med någon egentlig produktion.

Men idéen har funnits förut, sådär 100 år före Négres luftbilar, denna vagn är tillverkad av ett företag som kallades Pneumatic Carriage company i New York 1898. Och den fungerade bevisligen men det tog alltså närmare 100 år innan conceptet återupptogs.


Och däremellan byggde William E Boyette en prototyp för ett tryckluftsdrivet lokomotiv 1934


Och i nutid, MDI OneFlowAir concept på Genevemässan 2009.

Nyintagna påskkarameller


Påskens tema är gult. Fin Chevelle SS cabriolet från 1970 tillsammans med en ny Camaro SS som tävlar i hur gult det kan bli. I bakgrunden en trailer tillhörande bröderna Leander som tävlar emellanåt i USA med Top Methanol funnycar. Racerbilen fraktas över atlanten då och då med Nordtrafik.
http://www.leandersbros.se/main.htm



Nya generationens camaro är en tuff modell som ökar i popularitet i takt med att bilarna börjar bli mer och mer begagnade.


Mer gult, Edsel från 1959 tillhör inte vanligheterna på import men denna Corsair var fin. Bara 1343 Edsel-cabbar byggdes då denna olycksaliga modell gock från uselt emottagande när den var ny till ren katastrof på sitt andra modellår.


Volkswagen Karmann Ghia var däremot en sådan succe att den hölls vid liv i nästan 20 år och byggdes i nästan en halv miljon exemplar. Denna är från 1973 som var näst sista året för dessa, moderniseringar i form av stora kofångare och lampor gjorde inte den snygga karossen rättvisa.


Mer sportigt från USA, Dodge Viper från 2001, en tio år gammal bil i princip oavsett modell kostar iten speciellt mycket over there.


och brevid den ännu en ny Camaro, som fått lite modifieringar gjorda.


Camarons främsta konkurrent är Dodge Challenger som det också droppar in en hel del av i vårt land, denna tuffa R/T modell här tillsammans med en Chevrole Tahoe som anlänt samtidigt.


Och ännu en som rullar ut ur en nyöppnad container.


Helt andra sorters kul fordon som kommer hit från USA är trädgådsmaskiner, åkgräsklippare och som till exempel denna lilla praktiska sexhjuling från John Deere.  


Lite mer sportigt som anlänt, Marcosen som skrevs om här: 
http://svammelsurium.blogg.se/2011/april/importrapport-fran-varkanten.html 
Har nu fått en kompis, en precis likadan Marcos 1800Gt från 1966 som anlänt, skicket på båda är upplagt för många pysselkvällar i garaget, men den som importerat dessa kan Marcos på sina fem fingrar och vet vad han ger sig in på.   


Som motpol till det övriga spännande så en rent alldaglig bil, fast just Hyundai Azera är en modell som int finns här annars. Denna bara på genomresa då den har finska exportplåtar.


Och så återvänder vi raskt till lite mer klassiskt amerikanskt, Cadillac series 62 från 1962, mycket fin vagn i svart kulör som gör ett sobert intryck på denna vagn. Nummerplåtarna är Texasskyltar från 1962.


Numer droppar det in rätt många nya Mustanger, men fortfarande komme en och annan av de första årgångarna in också. Dessa modeller har vi väldigt gott om i Sverige, så det är ganska lätt och hitta en fin här hemma. Prisbilden är antagligen gynnsammare också, då en topprenoverad dito är oftast väldigt dyr i USA, men en fördelaktig dollarkurs kan jämna ut det lite ibland. Denna fina cab är dessutom en GT. Ett par fina nyanlända Mussar sågs här: http://svammelsurium.blogg.se/2011/february/flerfaldigt-ford.html 

Cars&Planes - Renaults Caudron

1935, och en ovanlig Renault Viva Grand Sport cabriolet tillsammans med glada resenärer och en annan Renaultmodell, Caudron C-630 Simoun.  Renault hade 1933 förvärvat flygplanstillverkaren Caudron, och i registren finns F-ANRV vid den här tiden registrerad i Renaults ägo. Planet såldes 1937 till Jugoslavien där spåren slutar. 

ett besök i Jönköping, Custom Motor show 2011

Elmia i år var en storslagen utställning som vanligt. Och vad som är bland annat så bra med denna show är variationen, inte bara i bredd utan även är noga med att inte upprepa sig med utställningsfordon, nya saker på plats varje år alltså. 

Man brukar uppmärksamma jubileum på Elmia, detta år var det dags för Chevrolets hundraårsfirande som visades med ett bra tvärsnitt ur deras historia.

Vi börjar med berömda Camaro, som denna fina pace car cabriolet från 1969, och i modern tappning 2010 års modell som är retro på föregående. Äldsta chevroleten på plats en "Royal Mail" roadster från 1915. Och en National convertible från 1928.
   
   
1936 års modell ser man inte så ofta men här en tvådörrars "coach" Chevrolet 490 hette just så för den kostade just 490 dollar när den introducerades 1916 som en stark konkurrent till T-Forden. dessa femtiotalare är nog de man först tänker på när man säger Chevrolet Bel Air, cab från 1958 och en coupe från 1955.

Två Chevrolets som blivit milstolpar i historien, Corvette var den första serieproducerade bilen i större skala med glasfiberkaross 1953, och görs så ännu.

 
Och den olycksaliga Corvair, innovativ i design och konstruktion med boxermotor bak. 1963 fick den dessutom turbo vilket också var en världsnyhet på en personbil vid denna tid.    


Ett annat jubileum denna helg, Mercedes-Benz visade upp gammalt och nytt från sin historia som började för Benz del 1886 med denna enkla motoriserade trehjuling. 


Benz Victoria från 1899 och en Benz tourer från 1914 var två andra fina exemplar från tiden före sammanslagningen med Mercedes. 1928 kom det nybildade Mercedes benz med den tidens absoluta dräparbil, SSK med sin kompressormatade sexa på 7 liter kunde man ta ut effekter på nästan 300 hästar, knappt 40 stycken byggdes av denna modell och den här vita såldes ny i landet 1928. Samma gener återfinns i Mercedes senaste supersportmodell SLS AMG63 
   
 
Så går vi över till Cadillac och Hans Emerén Autocraft i Vikarbyn, han pysslar inte med vilka Cadillacs som helst utan den mest svårrenoverade och komplicerade bilmodell som antagligen ttillverkats, Eldorado Brougham. Att ens tänka tanken på att renovera en sådan här avskräcker många för en del till en bil passar inte på en annan, ALLT är special, och dessutom lär en sån här innehålla 3 kilometer elkabel, den har TRE A/C anläggningar och det som inte drivs av el drivs med vacuum, till och med tanklocket. 704 stycken byggdes 1957-58. Desa hade dessutom specialla däck, de första lågprofilradialerna tillverkade enkom för denna modell.
   
Så här flott är det inuti en Eldorado Brougham, titta nu noga i det lilla facket i baksätet för det här är något ni aldrig får se igen, ett komplett "vanity set" som innehåller diverse sminkdon, make-up spegel, cigarettetui, parfymflaska med mera. Bara dessa småsaker kostar ungefär som en ny bil de få gånger dessa tillbehör dyker upp på auktion. Då börjar man förstå nivån på Autocrafts renoveringar, och de otaliga hinder som föreligger om man vill ha en perfekt Brougham.  Men om denna vagn är sällsynt är det ingenting mot nästa som visades upp, en av bara 101 tillverkade Eldorado Broughams från 1960, dessa byggdes helt för hand av Pininfarina i Italien för Cadillac och här har dom precis färdigställt en i toppskick, ett makalöst jobb av en makalös verkstad i Vikarbyn.

Inte bara cadillacs kommer ut från Autocraft, denna Thunderbird från 1957 har man också topprenoverat under tiden. Men det är inte vilken Thunderbird som helst, utan en "F-code". Detta innebar 312" motor med kompressorladdning som gav 300 hästkrafter och hella 600 newton i vrid. Bara 211 stycken levererades med detta. Dessa har även vad som kan kallas föregångaren till "Rally-Pac" som senare fanns till Mustangen, extramätarna på rattstången visar laddtryck, vacuum och bränsletryck, sofistikierat så det förslår. Dessutom har man även renoverat denna fina Jaguar XK150 från 1958, jag torde våga säga att det är en av världens finaste XK150:or.
   

En av showens absoluta höjdpunkter, customikonen "the Hirohata Merc" blev en legend redan när den byggdes 1952 av bröderna Barris. Nu för första gången någonsin visades den utanför USA.  


John D'Agostino på plats med sin senaste skapelse, denna gången har han låtit gå loss på en Stutz! Mer tunga namn på plats, George Barris som ju skapade Hirohata Mercuryn ovan ihop med sin bror Sam är en levande legend i branschen.Här ser vi även Darryl_Starbird och på plats fanns även Gene_Winfield i montern.
   
   
Ett av sveriges mest omfattande renoveringsprojekt framskrider, Nicklas Jonsson med den unika Futurlinern, bakaxel och motor är nu färdiga. http://www.classicmotor.se/futurliner-pa-gang. Och ur Klassikers rullande redaktion tittar Claes Johansson fram, denna husbilsprototyp är också den en av sveriges mest uppmärksammade fordon och drog till sig många nyfikna på Elmia denna helg.

Racing på Elmia, Boije Ovebrink skall köra fort igen med lastbil, Volvo D16 motor har modiferats för att lämna C.a 2000 hästar och otroliga 5500 newton i vrid, och dessutom är detta en diesel/el-hybrid! Volkswagen satsar på motorsport, Nasser Al-Attiyah och Timo Gottschalk skall köra denna Touareg speciellt för ökenrallyn. Tuffa Scirocco i racingkostym visades också upp, och slutligen den udda klassen formel Student, där tekniska högskolor tävlar mot varann i konstruktion och racing, KTH skall i år köra med elmotorer i denna vagnen.     
   
   
Camaro Cup lever än, Patric Sundels bil visades upp från denna serie och över till dragracing, Bröderna Wålm www.walmracing.se/ har fixat ny kaross och skall köra Comp Altered i år, lycka till! Nitrobjörnes www.nitrobear.se/ kärror på plats och de framgånsrika bröderna lindberg www.lindbergbros.com/php kör i Pro Mod serien med denna Firebird. 

Det var även Volvo-special i en avdelning på mässan, första modellen ÖV4 från 1927.


Sällsynta Volvo Sport, eller P1900 som den senare kom att få kallas. Amazon kombi i tidsenlig miljö från 1964. Volvo Amazon 123GT är en annan ganska ovanlig modell, och vad som gör denna extra ovanlig är den stålblå lacken, denna fanns egentligen bara till 1800E, men enligt uppgift skall 12 Amazoner levererats med den också. Nästa bil är en 1800S men inte vilken som helst utan just denna var vår dåvarande kronprins Carl Gustafs första bil!  
   
   
Volvo 264TE är en annan nästan okänd Volvomodell, många av dessa hamnade som statstjänstebilar i Östtyskland. Sista årgången av 240 var 1993 och just denna bil har bara 51 mil på mätaren! Vid Vinter-OS i Lillehammer 1994 användes dessa vita 850-bilar som "official cars" och sist en prototyp från 1974, byggd på 164 kom detta senare att bli 262C som hade preimär 1977.  

Välkända Volvo-customs visades också upp, först ut Leif Tufvessons nya skapelse, "1800GT" välbyggd in i minsta detalj som allt annat som rullat ut ur hans verkstad. Dennan 262C byggdes om i början på 80-talet, Amazonen är också en kändis som skapades redan 1978 av Vallåkra-gänget, samt en 242 med plåtcab, flippfront, plysch, flake med mera, extremt? ja, snyggt? knappast.
   

En av landets mest kända Volvo-customs torde vara Molles "tet-blå" 142 som visades första gången i detta skick 1986.


Flärdfullt femtiotal från USA, mercury 1955, Pontiac Chieftain 1954 och två "milestone cars" från 1953, Buick Skylark och Cadillac Eldorado som byggdes i små serier och var mycket dyra bilar på sin tid, och är så även idag.  
   
   
En rad i rött, Jaguar E-type från 1974 och nånting så ovanligt som en Isuzu Bellett från 1966, man sålde faktiskt 458 stycken här i Sverige under ett par år, få torde överlevt. Modernare raritet BMW Alpina B12 från 1994 och Citroenklubben var representerad medtre bilar, en CX, SM och denna tidiga GS. 

Ur den äldre fordonsparken, denna magnifika Panhard X18 med tourerkarosseri från Binder i Paris levererades 1912 till statsrådet Bonde, nästa bil är känd som "Änglagårdsbilen" och är en fransk Mathis från 1911. Denan enorma Pierce Arrow från 1918 kallas för Guldkungens bil, köpt av den remarkable John Bryntesson som man kan läsa mer om här: http://svanskog.org/goldking.htm Och tvåhjuligt från samma tid, det fina MC collection i Sollentuna visade upp denna Excelsior från 1920.
   
   
Ford Crown Victoria 1956 och en majestätisk Packard tourer från 1937 med V12 motor, V12 satt även i Lincolns mer radikala Zephyr, denna från 1938 och samma namn återfanns även hos engelska Ford, Zephyr cabriolet från 1954.  

Shelby GT350H, hyrbilen med muskler som byggdes för Hertz 1966 är en högt eftertraktad raritet idag, har tidigare skrivits om här: de-forgatna-del-15-shelby-gt350-hertz.html


En av utställningens mest fantasifulla skapelser, Pekka Salos otroliga "Ice lady" från Finland, svårt att se att detta en gång varit en Ford Mondeo.


Och priset för mest galna idé på mässan denna gång torde väl gå till det här, en Ford Granada från 1982 som fått motor från en Koenigsegg!


Klassiska customs, A-Ford pickup i härlig stil, Packard 1956 har fått lampor från en Mercury 57:a och Thunderbird 1960 i traditionell customlackering som var vanlig på 60-talet. T-23 eller Bucket-T brukar baseras på model T roadster årgång 1923 som just denna.
  
  
Och den moderna looken, mycket clean Dodge Challenger med superfisish, Audi TT spyder också clean och breddad med Riegerkit. Fast&Furious filmerna är tydlig inspirationskälla för många som denna Mitsubishi Eclispe Spyder med annorlunda lack. Motivlack är populärt ännu och standarden är mycket hög, som exempelvis på denna Nissan 350Z
 
På Rudbecksgymnasiet i Tidaholm bygger man rod på skoltid, trevligt värre. Olika stil på Ford 1933, John Bucjk från californien på plats med sin blåa roadster och helt annorlunda tuk på denna raceinspirerade rod. Nästa egendomlighet är "Monster" på besök från Litauen och lär vara löst baserad på Moskvitch 402...
   
   
Kan det kallas styling om man virkar in en Mrogan i en strumpa? den har varit med tidigare här: sportvagnstraffen-hofsnas-2010.html
Hudson pickup är en ovanlig modell redan från början och denna 46:a är choppad och sektionerad till elakt stuk. Ibland kan en bra idé bli fel i slutet och en del idéer är inte särskilt bra ens från början som en Chevrolet Corvair i armékostym... Eller ett episkt fail med att ta en redan ful bil och göra ännu fulare, som Smart Fortwo.  

Ett tufft hembygge som väckte uppmärksamhet, inspirerad av Bugatti type 35 kallas denna för Th35. V-twin från en Aprilia snurrar runt en bakaxel från Ford Escort. Fälgarna har nästan rikgti bugatti-look men kmmer faktiskt från en AUdi, välbyggd och genomtänkt liten busbil.


Annars är ju den berömda Shelby Cobra hembyggarnas yttersta dröm, denna fina med korrekta fälgar och rätt kulörer höll hög klass.


Och det bjöds på lite dioramor, vardagsrum inklusive tidskorrekta invånare och exteriörer från Huskvarna genom olika decennier här är vi i 1965.  


Lite öppna huvar, denna Chevrolet från 1955 har haft ett omtumlande liv, svenssåld, nerkörd, ombyggd redan på 60-talet till detta utseende, ombyggd igen och igen, förfarit och fördärvats och renoverad till originalskick för att sen byggas om till custom igen. Denna Dodge Custom Royal med D-500 motor är renoverad från fragment med nätan bara NOS-delar, enormt. En tuff och sällsynt Pontiac GTO judge och ui snarlik kulör med huven öppen på sitt eget sätt, den egendomliga engelska Bond Bug.
   
  
Gammelsvensk, Vabis från 1897 var det första försöket att börja serieproducera bilar i Sverige av Gutav Ericsson, det stannade dock vid detta enda exemplar. Citroen CX är närmast utrotade idag men denna tidiga från 1975 är mycket fin. Och stortysken Mercedes Benz 600 Pullman är en imponerande pjäs, denna från 1970, bara 428 av dessa Pullmans med längre hjulbas byggdes på 18 år mellan 1963-81. Och sist en gammeldansk, den egendomliga Nimbus byggdes nästan oförädrad från 1919 till 1960 denna Sportmodell är från 1938. wiki/Nimbus_(motorcycle)

Showtruckar brukar vara med på Elmia, denna Scania R620 "Gunfighter" kommer från Finland och är minst sagt estrem.


Maffigaste motorn på Elmia, detta är motorpaketet från en Leopard stridsvagn, V12 diesel på 48 liter och 1500 hästar flyttar på Leoparden som har en matchvikt på 62 ton, bränsleförbrukning? ja det har den, optimalt vid landsvägskörning sörplar den i sig så där 30-35 liter per mil....


Och vi avslutar turen med ett diorama från Huskvarna 1957 med en Messerchmitt KR200 i förgrunden.  

 


Mr Tracksons automobil

Året är 1900 jämnt och platsen är Queensland, Australien. Detta är dock inte den allra första bilen på australiska kontinenten, men den första i delstaten Queensland. Denna stat är nästan fem gånger sörrre än Sverige och hade år 1900 knappt en halv miljon invånare, och en bil. 

Mr Tracksons automobil var en amerikansk Locomobile och var trots sitt primitiva utförande en mycket dyr statussymbol, och såpass var det att man även anlitat en fotograf för att komma ut att föreviga familjen, den nya bilen framför det pampiga huset, också detta en ganska dyrbar tjänst på sin tid.

trångt i luftrummet

Vid den här tiden förra året stod i princip all flygtrafik still i norra Europa, som åskådligjordes här:
http://svammelsurium.blogg.se/2010/april/storsta-mojliga-tystnad.html


Nu skriver vi April 2011 och så här ser det normalt ut en helg över Europa på flygradarn.


Cars & Stars - Mary Pickford

Mary Pickford var en av stumfilmserans största stjärnor, och en av amerikas första filmstjärnor överhuvudtaget. Hon gjorde sina första roller på vita duken redan 1909 och på bilden nedan 1915 var den 23-åriga kanandensiskan mary Pickford väletablerad i den nya filmbranschen och var snart den i särklass den högst betalda aktrisen i världen, 1916 skrev hon kontrakt med Famous Players Company som innebar en lön på otroliga tiotusen dollar i veckan!  

Det stora filmcentrat i amerika var fortfarande New York, flytten till Hollywood låg några år fram i tiden.
I Tarrytown i samma delstat tillverkades även Maxwell, en av tidens mer välkända biltillverkare och Mary syntes mycket i i sina Maxwell-bilar, här som sagt 1915 med sin nya Maxwell cabriolet.



Och med en Maxwell coupe.


Maxwell köptes sedermera upp av Walther P Chrysler och upphörde 1925, Mary Pickford drog sig tillbaka från skådespeleriet 1933 men fortsatte inom filmen som producent med Charlie Chaplin som sin kompanjon.

http://en.wikipedia.org/wiki/Mary_Pickford

Alice Ramsey körde just en Maxwell på sin berömda resa tvärs över USA redan 1909, denoch jubileumsfärden 2009 skrevs om i kapitlet här: http://alice-rameys-centennial-go-emily.html

Zoe som Halvfabrikat

I USA har det länge pågått en slags "grey market" import, fordonsmodeller som på et eller flera sätt inte uppfyller landets ganska hårda normer på utländska fordon har emellanåt tagits in bakvägen, jämför exempelvis Citroen som såldes via kanada till USA som "CX auto" http://svammelsurium.blogg.se/2010/february/jankepadda.html.

På 80-talet försökte tydligen några entusiater importera trehjuliga Reliants från England, men det gick iten med mindre än att man i princip byggde en ny bil bestående av delar från Reliant Rialto, breddade spårvidden bak rejält och kallade den Zoe Z/3000ST.


Det intrssanta med Zoe var att den fanns med elmotor alternativt el/bensinhybrid, det kan antas att denna lilla tingest blev en ganska dyr sak och det tros bara ha gjorts fem stycken av dessa Zoes.

Reliant visades lite grann av här: http://mer-korkad-reklam-reliant.html

Aurelia Da Capo

Lancia Aurelia i olika kostymer har ju tidigare vistas här:
http://svammelsurium.blogg.se/2010/october/annorlunda-aurelia.html
http://svammelsurium.blogg.se/2010/december/mera-aurelia.html
http://svammelsurium.blogg.se/2010/november/annorlunda-aurelias-balbo.html


Langenthal I Schweiz visade denna eleganta coupekaross på Aurelia coupe 1950.


hardtop coupe med välvd bakruta känns amerikansk, dessutom har Boneshi även helt tagit bord den klassiska Lanciagrillen på denna Aurelioa B50 från 1951



GHia gjorde vid denna tid många specialbilar åt Chrysler, därför är fronten misstänkt lik en del Chryser dream cars från denna tid. Aureila B52 sedan från Ghia 1952.

Och en sedan till från Ghia från året innan 1951.


Bertone byggde denna Auerlia limousine 1952.


I Pininfarinas "PF200" svit ingick även denna vackra Zeta coupe på Aurelia B52 chassi 1952.


Pininfarina skall inte förväxlas med Stabiliment Farina, som byggt denna B50 cabriolet


Aurelia B53 chassit byggdes bara under 1952 i 86 exemplar och denna har en elegant kaross från Allemano.  


Mer sportig Aurelia för racingbruk 1953, Vignale byggde denna kaross, Michelotti stod för designen.  


Aurelia B53 Boneschi cabriolet 1953


Bertone byggde återigen en special-Aurelia 1953


Och en Lancia Auerlia B20GT coupe från 1956 som modifierats av Pichon-Parat med kanske inte särskilt elegant resultat


Mulliner - other works

Mulliner byggde inte bara pampiga karosser på Rolls Royce och Bentley, en del mindre prestigefyllda märken fick serier av karosser levererade av dom.

Lilla populära Austin seven till exempel, denna snitsiga coupe är antagligen en "one-off" i Weymann-stil 1928.


Däremot erbjöd Austin under ett par år denna Seven saloon i weymann-stil från Mulliner.  


Och likaså en Seven Mulliner Sports, denna från 1930


Åt försvaret byggde Mulliner dessa "scout cars" på Austin Seven bas under tidiga 30-talet.


och en större Austin 12/4 cabriolet med Mullinerkaross från 1928


Tillbaks i tiden, Henry Jervis Mulliner startade sin verksamhet år 1900 i Mayfair, och verkar rätt omgående haft i uppdrag att förse importerade De Dion-Bouton bilar med enklare karosser, denna är från 1901 och en så kallad runabout.


Och i en helt annan division, en fransk Delaunay-Belleville med gigantisk tourerkaross. Denna typ av öppna tourers utan dörrar fram och oftast förhöjt baksäte kallas för "roi de belges" kaross. Ett praktverk från Mulliner 1908. Nu hade man även vuxit ur lokalerna i mayfair och flyttat till Chiswick


Limousinekaross på en Vauxhall 35HP type A 1913.


Belgisk Minerva type AB med landauletkarosseri 1925.


Salamanca kallades karosser där delar av taket kunde fällas i sektioner och även helt och hållet, ett annat namn är transformable de ville respektive tourer beroende på konfiguration. Denna Hispano Suiza "salamanca" byggdes 1927 och av de stora strålkastarna och vapenstället på fotbrädan kan man utgå från att denna beställts från Indien och använts till tigerjakt, maharadjornas och den koloniala aristokratins stora nöje på denna tid.


Sportig cabrioletkaross i typisk brittisk stil, fast byggd på en Lancia Dilambda 1930


Enda (?) Bugattin som fick kaross från Mulliner, en saloon på type 46 1930.


Armstrong Siddeley tillverkade vid den här tiden robusta vagnar fast i blygsam skala, runt 1000 bilar per år. Här en 15HP från 1931 med öppet karosseri från Mulliner.


Stationsvagnar, estates av ovanligare brittiskt slag har ju nyligen benämnst här:
http://udda-fran-uk-mer-wagons.html och här: http://egendomliga-engelska-estates.html. Mulliner har byggt karossen till den här ovanliga Lanchester Ten 1935.  


Humber tillhörde Rootskoncernen och där ingick redan karossmakaren Thrupp&Maberly http://thruppmaberly.html, men en del Humbers kom att förses med Mullinerkarosser på beställning. En pampig  sedanca De ville på Humber Pullman 1946.  


Efter ett par karosser i slutet av fyrtiotalet på Humber verkar man uteslutande koncentrerat sig på Rolls Royce/Bentley arbeten fram tills de absorberades av desamma 1959.

Reklamens underbara skruvade värld, nöff

När reklammakarna får råda så kan resultatet bli skruvat och komiskt som visats ett flertal tillfällen här innan. Jag fick lära mig för länge sen att man inte bör analysera humor alls, men angående reklam bör man ändå dela in det i tre huvudkategorier, när den humoristiska vinklingen är medveten och nyttjas rätt, när man försöker göra det roligt men inte lyckas med det, när man inte tänkt så långt och resultatet blir skrattretande men inte desto mindre minnesvärt. 

Ett ganska solklart fall av kategori tre gjordes av Boneschi 1959 i form av denna reklambil för Mangimi Zoovit. 


  


Gilmores lysande reklam

Neonskyltar började bli populära under 20-talet, men första exemplet på att klä ett fordon med dylikt torde vara den här Mack BM tankern som tillhörde Gilmore Oil company, som syntes lysa upp trafiken 1934.


Prisprotest 1913



Trodde ni protester mot bensinpriset var något nytt? Detta vykort är från 1913 och var en del av en kampanj mot prishöjningarna, och pryds av en Packard tourer.


Dolittles Curtiss

Sjöflygplanen förutspåddes en lysande framtid, vatten finns det gott om och befintliga hamnar kan användas istället för at uppföra dyra terminlaer och långa startbanor. Därför tävlades det i den anrika Schneider_trophy med just sjöflygplan.
Här står 1925 års vinnare med segerplanet, en Curtiss R-3C/2 som specialbyggts enkom för detta. Toppfarten noterades till nästan otroliga 400km/h under racet.
Piloten hette Jimmy Dolittle, en då relaitivt okänd arméflyginstruktör, testpilot och dessutom med en gedigen akademisk bakgrund med bland annat en kandidatur från MIT i aeronautik och en fil kand i motsvarande från university of California. 
Det var först 1942 hans namn skulle bli känt över hela världen, den 18:e april ledde han den första allierade bombraiden över japanskt territorium, som blev känd under just namnet Dolittle-raiden.  


Räden blev även film 1944: Thirty_Seconds_over_Tokyo

Mulliners - Rolls Works

H.J Mulliner torde nog vara Rolls Royce "mesta" karossleverantör.  EN del av dom har juj visats här:
http://2009/april/mulliga-mulliners.html och nyligen deras alster för Bentleys här: http://mera-mulliners-bentley-works.html

Troligen försågs de flesta av Rolls Royce chassin under de tidigare åren med Mullinerkarosser, men då det finns luckor i arkiven och annan information har kommit bort genom årens lopp finns det inte så många hänvisningar till deras namn på dessa, men denna Silver Ghost från 1922 är iallfall en Mulliner dubbelphaeton.


20HP med coupekaross 1928, denna typ kallas också "cabriolet faux" ett annat namn främst i england på dessa coupéer och även cabrioleter med hög smal topp är "doctors coupe"   


Ännu en 20HP från 1928, denna modell känna igen på sina liggande ribbor i grillen, och denna karosstyp är en typisk Weymann saloon. Weymann hade patent att klä karossen med tjock pegamoid på ut och insida med isolering emellan, andra karossmakare fick betala licenser för att bygga på detta vis. Fördelen var en tyst skrammelfri och man höll värmen ombord bättre.


Phantom II med Mulliners sedancakaross 1934


Och en sedan de ville 1933 på samma chassityp. Här syns mer tydligt att Phantom II var en stor bil.


1936 hade Phantom III premiär, 710 stycken byggdes totalt fram till 1939 här en av de första med stram kaross från Mulliner. Det är en sedan de ville då taket över föraren är avtagbart.


Samtidigt hade 20/25-modellen uppgraderats till 25/30, här med vad som borde kallas för "sport saloon" från Mulliner 1937.


1937 byggdes en ganska speciell Rolls Royce Phantom III. Chassi 3AX79 fick en saloon kaross i airlinestil med inverterad framruta.
Beställare var Alan Samuel Butler som var styrelseledamot hos De Havilland, kanske därav lite flyginspiration kom med i karosseriet. Hur som helst ställde han sin Rolls till generalstabens förfogande under kriget och från 1944 förfogades den av ingen annan än fältmarsalk Montgomery. Denna bil var med under krigets sista dagar och kördes in i Berlin efter dess fall. Efter kriget köpte Montgomery loss vagnen och den användes fram till 1962 då den såldes till USA där den finns än idag. 


De sista åren innan kriget kom verkar varit hektiska för de flesta tillverkare av lyxbilar, och dess karossmakare, här en rad Phantom III med de Ville karosseri från HJ Mulliner som alla skiljer sig åt, rena beställningsjobb åt klienter som absolut inte ville ha en bil som någon annan.  






Och en sedan de ville på den nya Silver Wraith efter kriget, denna är från 1947 då denna typ av kaross var på kraftig tillbakagång, så var även hela branschen med specialkarosser. 



En annan karosstyp som var ute var stora öppna fyrdörrars tourers, vid de tillfällen dessa beställdes var det oftast för stadsöverhuvuden i egenskap av paradbilar, såsom denna Silver Wraith som levererades 1952 till Brasiliens president Getulio Vargas. 


Silver Wraith limousine 1950 


1950 presenterades också Rolls Royce mest exkulsiva vagn dittills, Phantom IV som bara gjordes i 18 exemplar 1950-56. Denna har tidigare nämnts här: 
http://2009/december/den-felande-fantomen.html
Mulliner gjorde karsserna till hela nio stycken av dessa, här är den första som levererdeas till kronprinsessan Elizabeth 1950, det är just hon står där på trappan förresten.


Shahen av Iran beställde två, en med Hooperkaross och denna enorma cabriolet 1951. Innan revolutionen i Iran kom den att smugglas ut till Schweiz, och senare vidare till USA där den kom att renoveras. Bilden är från Denver 1982 och en av få bilder på denna bil då den idag fortfarande hålls gömd.  


En av de tre Mullinerbyggda Phantom IV som beställdes av Emiren av Kuwait finns idag i Nethercut collection i Sylmar, Kalifornien. 

¨
Specialjobben började ta slut, mer och mer handlade det om att göra varianter för Rolls Rocye och Bentleys standardutbud, innan H.J Mulliner helt kom att absorberas av dom, men här iallfall en specialare i form av en Silver Cloud cabriolet 1958.  


Och en till i lite annat utförande


Samt denna eleganta coupe på beställning 1958.


Sen kom sammanslagnigen med Park Ward som tidigare nämnts, men ibland användes Mulliners namn separat för några arbeten som utfördes i deras lokaler när vissa prominenta kunder så ville det. Denna eleganta fyrdörrars tourer byggdes på Silver Cloud III 1964.


Phantom VI som kom 1968 var enkom för specialbeställning, karosserna starkt konservativa och modellen levde så kvar ända fram till 1991. Bara 374 stycken byggdes under dessa år, och Mulliner-Park Ward gjorde karosserna till dessa. Denna är från 1971 och är relaitvt standard, ytterst få modifieraades karossmässigt, även om de skräddarsyddes var och en efter kundesn önskemål så rörde de flesta detaljer inredning och utrustning.  


 
 

   

en tur till Backamo

vid den här tiden i april varje år är det vårmarknad på Backamo utanför Uddevalla, halvkyligt väder stoppade inte många för platsenvar välbesökt av både säljare, publik och en hel del fina bilar.


Pontiac Bonneville 1965 cabbar rullar in...


Och en ovanlig Pontiac Grand prix cab från 1967, enda året denna modell fanns som detta, framför en tidig PV444 från 1950 med takgök.


Inte så värst många fordon till salu på själva marknaden, men denna svensksålda Buick model 67 från 1931 var mycket instressant.


Lite av det mer ovanliga slaget i mängden. På motorcykelparkeringen en charmig Messerschmitt KR200, pch ett par ovanliga franska fordon, Simca vedette från 1958 springer man inte på särskilt ofta, och ännu ovanligare är det nog med en Renault Juvaquatre från 1946. En annan modell som nästan är totalt utrotad idag är Volkswagen K70, som egentligen var utvecklad av NSU och byggddes 1970-74 i över 210000 exemplar.  
    
   
Två bilar som har ett samband, Jensen Interceptor byggdes 1966-76 i 6408 exemplar, dessförinnan hade Jensen även byggt första ågången Volvo p1800 i sina fabriker och just en sådan röd Jensenbyggd Volvo står här. trettiotalsvolvoser man itne ofta ute på träffar men denna TR704 från 1937 är ute och rör på sig en del.  Ibland finner man riktiga sällsyntheter i det anonyma, men Taunus 2,0 med sexcylindig motor såldes aldrig i Sverige, denna 78:a är flyttgodsimporterad från Österrike 1980.

Customsläde på en mycket ovanlig bil för detta är en Chevrolet från 1942, mer om just de kortlivade 42:orna här: http://march/fyrtiotvaorna.html. Chrysler New Yorker stationsvagn från 1960, bara 671 sådanahär niositsiga wagons såldes o New yorker serien, en dyr och påkostad vagn för 5130 dollar. Likaledes var den tvådörrars Plymouth stationsvagnen från 1959 en ovanlig bil redan som ny, 1852 gjorda och väldigt få torde överlevt, detta var en ganska basic arbetsbil med en prislapp på 2184 dollar. Äldsta bilen på plats på Backamo, Chrysler series 50 från 1927.
   
   
Hudson Commodore från 1950, pampig Cadillac cabriolet från 1941 och en fin Buick Special från 1940 som verkar doppats i samma färgbytta. Cadillac Fleetwood 75 var Cadillacs under lång tid Cadillacs egna limousinemodell, denna från 1953.

Chevrolet Nomad är en ovanlig syn i Sverige, denna tvådörrars lyxkombi skrevs lite om här:
http://2009/february/nomad.html


På vägen mot Backamo så syntes den här Forden från 1937 som höll misstänkt hög marchfart...

 
Och förklaringen till detta ser vi här, en vertikal centrifugalkompressor från McCulloch, dessa fanns att köpa som eftermarknadstrim till Fords sidventilare från 1937, runt 5000 lär ha sålts fram till krigsutbrottet. varumärket McCulloch är idag kanske mest känt för sina motorsågar men kompressorer fortsatte att tillverkas under det mer kända namnet Paxton, då upphovsmannen hette Robert Paxton_McCulloch 


Enda nedcabbade fordonet som syntes denna kyliga vårdag, vacker Chevrolet Bel Air från 1957.


Mer från femtiotalet, Chevrolet Bel Air 1954, Ford Fairlane Skyyliner från 1957, De Soto Firedome 1955 och Chrysler New Yorker från 1958. Den sistnämda hade den stora 392" Hemi som standardmotor, 345 hästkrafter var enormt i en familjesedan 1958.  
  
   
Buick Super 1956, Pontiac Chieftain 1956, Chevrolet Bel Air impala 1958 och en Dodge Royal från 1956 i en trevlig och ovanlig färgkombination. 

Och en vända sextiotal i form av en ovanlig och svensksåld Dodge 440 från1963, Chevrolet Impala 1962, Buick Riviera 1960 och en Chevrolet Bel Air årgång 1960
   
   
Chrysler Newport cab från 1965, Ford Thunderbird 1963, Chevrolet Impala 1966 och en Ford Galaxie 500XL cab 1963.

Och så gåtr in på sjuttiotalet, Buick Le Sabre cabriolet 1975, Pontiac Firebird i två generationer, 1977 och 1970 följt av en Vovlo 142 från 1973.
   
   
Cadillacs från sjuttiotalet, De Ville 1971 och en Eldorado från 1973. Europeiskt från samma tid, Peugeot 504 och en mycket blå Ford escort 1300L båda från 1974.  

Ford från 1960 ser man inte så ofta här, särsklit inte som stationsvagn, detta är en 1960 års Country sedan och det byggdes nästan 80000 av dessa, vart tog dom vägen?


Ford Ranchero var närmsta konkurrent till Chevrolets El Camino. 19279 stycken byggdes av den här 1965.


Och sist ytterligare en Ford på väg mot utfarten från Backamo, en Fairlane 500 Sunliner från 1957, också det en modell man inte ser särsklit ofta trots att hela 77728 stycken gjordes av dessa.


Cosmo factory

Hos mazda 1967 byggs en av deras mer remarkabla modeller, Cosmo 110 Sport som hade setts påprototypstadiet redan 1963, förseriebilarna byggdes i januari 1965 och produktionsmodellen kom igång i maj 1967. Bilarna handbyggdes mer eller mindre och ungefär en om dan färdigställdes. runt 1500 bilar byggdes totalt fram till 1972.



Det speciella med Cosmo var wankelmotorn, detta var den första serieproducerade bilen med en tvåskivig Wankel, denna maskin var på 980cc och gav 130 hästar.


Cosmo Factory var även ett album av Creedence Clearwater revival som släpptes 1970, helt utan någon koppling till vare sig mazda eller wankelmotorer.

Udda från UK, mer wagons

Mer av egendomliga-engelska-estates.html följer här, nu i färg denna gång.

Rolls Royce är inte vad man förknippar med praktiska kombis, men en del har beställts så genom åren. Oftast har det rört sig om att man modifierar tidigare karosseri, som i det här fallet. Beutler i Schweiz fick i början av femtiotalet i uppdrag att bygga den här praktiska minibussen åt det exklusiva hotellet Schweizerhof, bilen är från början en Phantom II från tidigare delen av 30-talet.  


Beutler har skrivits tidigare om här: http://sobra-schweiziska-skapelser.html

Vincents of Yeowil ligger bakom den här "shooting brake" på Rolls Royce 20-25 från 1933, också detta en konvertering av en befintlig kaross.  


Och en Bentley från 1937 från samma verkstad


Denna Rolls Royce Wraith från 1939 är ett verk av Binder i Paris.


Rippon byggde ett par stycken Bentleys och Rolls Royce på detta vis, detta en 20-25 från 1933


Detta är en Rolls Royce Phantom II från 1932 men skärmarna skvallrar om att karossen är byggd senare, och mycket riktig så var det Bohmann&Schwartz som försåg det här chassit med shootin brake-kaross 1939.


Radfords Bentley mk VI presenterades i förra avsnittet, här är en till av deras smarta stationsvagn från 1947.


Även Rippon byggde ett par stycken estates på mk VI bas, denna från 1950


Radford gjorde även en pampig estate på den stora Austin A125 Sheerline 1952


Riley RMB, upphovsmakaren till denna kaross är dock okänd.


Denna estate är dock fabriksbyggd avAllard själva, P2 Safari hette denna exklusiva modell som dock bara byggdes i tio exexmplar 1952-54


Denna Jaguar XK120 är känd som "Fox Bat". Två Morris Minor Traveller fick agera donatorer för göra en rymlig sportjagga.   


Denna Bentley som byggdes av Wendler och ser ut som en mycket förvuxen Mercedes, har tidigare visats här: http://specialare-som-blev-sådär.html Här även en bild på schabraket bakifrån också där man verkar blandat in en lite del Ford i det hela också.


Ford Zodiac wagon fanns i ordinarie sortimentet, men man lejde ut sjäva tillverkningen till Abbot of farnham som byggde nya bakdelar på sedanmodellen Farnham-Zodiac från 1960.


Likaså gjorde Vauxhall och erbjöd 1959-62 en stationsvagn på Cresta/Velox karossen som byggdes av Friary Motors Ltd i Basingstoke, men troligen byggdes inte särskilt många av denna modell.


Tornado Typhoon var en kit car som baserades på antingen Ford Anglia eller MG-bas, normalt en öppen tvåsitsig roadsterkaross men Typhoon gick även att beställa som Sportwagon, denna anskrämliga tingest är från 1960


En specialserie tvådörrars Ford Consul byggdes som kombi 1962, det var Kenyas generalagent Hughes Limited i Nairobi som gjorde dessa specialare åt kenyanska polisen, 17 stycken totalt fick dom.


Denna egendomliga stationsvagn var inte heller något som någonsin var tänkt att marknadsföras. Det rör sig om en ren testbil som Ferguson byggde för att prova ut sitt sysytem för fyrhjulsdrift 1961


Shooting brake är ett namn Aston martin ofta använt för sina specialare med baklucka, Radford, FLM panelcraft med flera har anlitats för konverteringar av deras modeller, men just denna DB4 GT shooting brake är byggd av Bertone 1961.


Rolls Royce igen, Silver Shadow estate wagon från 1969 som dessutom lär vara fabriksbyggd.


För Fords stora modeller Zephyr/Zodiac byggdes stationsvagnarna fortfarande av Abbot, konverterignen var dyr och produktionen blygsam. Denna Zodiac mk IV är från 1971.


Rover Estoura var en halvofficiell variant av Rovers P6, men från 1970 såldes den av Leylands återförsäljarnär med vissa fabriksgarantier. FLm Panelcraft stod för karosskonverteringen och Crayford för interiör. Den blev ingen succé med sitt sluttande låga tak och baklucka och för att slippa extra nybilsskatt så byggdes främst begagnade bilar om. Mycket blev krångligt med Estoura och oklart hur många som byggdes, 170 eller 187 stycken är två siffror som näms.  


Hexagon hette en liten verkstad som byggde om din Lotus Elan till sportkombi, denna från 1971 och ett litet fåtal antas ha byggts.


Jensen-Healey GT var däremot fabriksbyggd, men mycket ovanlig, GT byggdes bara 1975-76 i 473 exemplar.


Ladbroke-Avons konversion av Jaguar visades också i föregående avsnitt, men detta tros var den enda Daimler som byggdes om 1981.


Ladbroke-Avon byggde även karoseen till den märkliga PMG/Rapport Forté estate wagon som byggdes i ett exemplar 1983 på Jaguar XJ-S mekanik.  
  

Efter att både Lynx Eventer och Avons Jaguarkombis hade fått åtmonstonde mycket medial uppmärksamhet, så byggde man själva 1990 en prototyp på XJ40 som såg ganska bra ut, men fick ingen uppföljning.


Men man hade faktiskt byggt en special några år innan, denna XJ12 specialbyggdes från fabrik åt en marknadschef hos Jaguar 1984. 
 

Aston martin Virage byggdes som Shooting brake på beställning, men troligen blev det bara fyra stycken sådana här gjorda runt 1992.


Bentley har i hemlighet byggt både SUV och stationsvagnar i små serier som visades här:
http://bentleys-som-man-inte-trodde-fanns.html

Denna modell hette Bentley Spectre och skall ha byggts i några exemplar 1997.


Nästa Bentley är därmot specialbyggd av Von Genaddi, Arnage Shooting brake har byggts i ett par exemplar av dom, denna från 2002.


MG Express var en udda sak, en liten kommersiell panel van på ZR-modellen och byggdes från 2003 till slutet för hela MG/Rover verksamheten 2005. Syskonmodellen Rover Commerce som i grunden var samma bil salufördes under samma tid men såldes också dom i blygsam skala.   


2004 byggde Berone återigen en Shooting Brake på Aston martin. Jet 2 hette denna som enbart var menad som designstudie



2005 visade Castagna upp en Bentley Continental Shooting Brake. 
 

Och 2010 sågs ännu en shooting brake studie baserad på Bentleys Continental, Flying Spur wagon kallas den och byggdes av Touring i Milano.


Imponerande importvåg

Det verkar som om många har timat in säsongen för just nu rullar det in en hel del kul fordon i vårt land från USA.
Inte bara bilar, en båt på importvågen också, som här skall transporteras vidare till Estland för renovering.


I förgrunden en Pontiac Torpedo från 1946, just pontiacs från 40-talet verkar det finnas gott om kvar för en hel del av dom har kommit hit det senaste. I bakgrudne en Chevrolet Fleetline Aero från 1948, som är lika mycket en bedrövlig historia som en fast installation på Nordtrafiks terminal sen flera år tillbaka.

Mera 40-tal, Chevrolet Special de Luxe coupe från 1941. Chevrolet byggde över en miljon bilar detta år 173491 var Speciac de luxe coupes som denna.  


50-tal mycket fin Chevrolet Bel Air Bauville wagon från 1956, Chevrolet s två dyraste modeller bortsett från Corvetten detta år var denna och Nomad stationsvagnen som till och med låg ett par hundra dollar över Bel Air cabrioleten.


Och 60-tal, prydligt iordninggjord Chevrolet Camaro SS från 1967.


Och moderna saker, nyare Chevrolet Corvette har blivit mycket populärt att importera, främst som flyttgods, denna Z-06 är från 2008. 
 

Lite Mopars, Dodge full-sizemodeller från 60-talet har vi underskott på i Sverige, detta är en Dodge Polara fyrdörrars hardtop sedan från 1968 och är nummer två av denna modell i landet 


Beep-Beep, Plymouth Road Runner var en kul modell med Wil E Coyote och Roadrunner som tema, de teckade figurerna vi kallar Gråben och Hjulben. Detta är egentligen en Satellite från 1969 som blivit Road Runner "Clone" med alla emblem och attribut. Lär vara en, eller den allra sista Satellite-cabben som byggdes 1969.    


 

Dodge Rumble Bee är en modernare tema-modell, ursprunget är Dodge gamla modell och annonskampanj Super Bee från formstora dar. Rumble Bee pickupen erbjöds bara 2004 och 2005. 8700 stycken gjordes totalt och de fanns bara att få shortbed-flaket i antingen gult eller svart. Motorn var 6,1 liter Hemin på 500 hästar.


Buick Roadmaster 1954 , som fyrdörrars sedan byggdes 26862 stycken, med 3269 dollar var detta en dyr bil, tusen dollar dyrare än en Buick Special sedan, och dubbelt så dyr som en Chevrolet 150 sedan.


Och en mycket prydlig Ford från 1955, Town Sedan kallade Ford sin fyrdörring i toppserien Fairlane och över en kvarts miljon byggdes bara av denna modell, bör finnas en hel del av dom kvar alltså.


En 55:a i en helt annan division, Cadillac Eldorado var bland det mest exklusiva man kunde köpa i världen detta år. 3950 stycken såldes och med en prislapp på nästan 6300 dollar kunde man köpa tre Ford Fairlanes och ändå ha en hel del dollar över till annat. Eldoradon hade exklusivt dubbla fyrportsförgasare på 331" motorn som då gav 270 hästkrafter, detta gick att beställa till sin vanliga Cadillac också, för 161 dollar extra.




Anmärkningsvärt nog kom det in en snarlik Eldorado till från 1956 för inte så länge sen, den berördes här:
http://svammelsurium.blogg.se/2011/february/gm-importer-som-ankommit.html

En tur genom New Hampshire 1906

Ett gäng "motorister" som den tidens benämning på bilförare och bilåkare var, i vad som som verkar vara en gediget byggd automobil 1906.  Bilen är en Grout, dessa byggdes i Massachusetts 1899-1912 utan att lämna några större ekon i bilhistorien.  Grout hade en tvåcylindrig ångmaskin monterad mitt i vagnen, "motorhuven" huserar istället kondensatorn.



Så går vi på djupet med nördfaktorn och tittar närmare på nummerplåten. Dessa första registreringskyltar var gjorda i emalj och höll inte så bra. Dessutom fanns det inte någon utarbetad standard eller regelverk runt dessa. Denna Grout kommer utifrån då den har så kallade "visitors plates" från new Hampshire. Desa skyltar skulel då användas temporärt vid färd genom delstaten om man kom utsocknes, antagligen fick man ansöka om detta vid lokala sheriffkontoret eller city council.

En regnig dag i Detroit 1961

Behöver inte någon närmare beskrivning, bilden säger allting själv.



Mera Mulliners - Bentley Works

Här: http://2009/april/mulliga-mulliners.html visades ett axplock av H.J Mulliners flitiga produktion främst åt Rolls Royce och Bentley.

Nu koncenterar vi oss lite på deras vackra karosser just för Bentleys genom åren.

Sportig roadster på 4½litre chassit 1927.


coupe på modellen 6½litre 1929.


Bentley var och är mer en "drivers car" sport, elegans och komfort i samma paket. På den här tiden tävlades det flitigt och framgånsgrikt också med dessa bilar också.  Därför är denna kaross lite ovanlig på just Bentley-bas, en sedan de ville av luxuöst snitt på 6½litre chassi 1929.


Bentley 4litre var ett mellanspel som bara fanns 1931 och var modellen som tippade Bentley över kanten. 50 stycken gjordes innan sammanslagningen med Rolls Royce och denna saloon hade kaross från H.J Mulliner. 


Speed six hette en vässad version som byggdes 1927-30, motor borrad till 6,6 liter, dubbel magnettändning och annat såg till att även de tyngre specialkarosserna fick sportbilsprestanda. Denna gedigna cabrioletkaross på Speed Six kommer från Mulliner trots att den bär mer tyskt snitt.


Bentley 8-litre byggdes i 100 exemplar jämt, bara chassit betingade 1900 pund, vilket var mer än en Rolls Royce Phantom II vid tiden runt 1930. jämförelsevis kostade en komplett Austin Seven 130 pund! 

Rak sexa på åtta liter, fyra ventiler per cylinder, fyrväxlad låda och dessutom servoassisterade bromsar var vad man fick, Mulliner byggde rätt många av karosserna till dom 1930-31








de allra flesta 8-litres var rymliga saloons, men i allafall den är byggdes som sedan de ville med avtagbart tak över framsätet. 


Sedancakarosser var i ropet på 30-talet, just i england var det vanligt med så kallade "three position drophead" en cabriolet som gick att fälla halvvägs så man fick en "sedanca" med skydd över baksätet, Mulliner byggde många av dessa, denna en 3½litre från 1934.

 
Vacker cabriolet på 4 1/4-litre chassi 1937.


Mulliner byggde en del karosser med extra rutor ovanför vindrutan och denna har även ett glastak över baksätet, "High Vision" kallades dessa karosser, här från 1938.


Och en cabriolet med moderna linjer 1939


Vid denna tid hade en flygingenjör och sedermera Kapten mcLeod etablerat kontakt med H.J Mulliner och här följde en hel del egendomliga karosser som byggdes efter mcLeods egna idéer, den första beställdes redan 1934 och var en 3½ litre på chassi nummer B177AE, några år senare kom han att lyfta över karossen på ett nytt 4 1/4-litre chassi.


Kapten McLeods krav var en kort coupé med bästa möjliga sikt, bagageutrymme var onödigt. Nästa gång han bytte bil var 1947 och en ny Bentley mk VI byggdes av Mulliner efter kapten Mcleods önskemål.
Skärmarna togs från en Citroen B11 för denna skapelsen.


1952 kom mk VI med större motor och chassi nummer B50MD färsigställdes åt honom av Mulliner, i kompaktformat med kortat bakparti.


1955 beställde McLeod en R-type Continental som också utsattes för en brysk kupering och dessutom en rejäl bakruta, bilen förstördes vid en brand redan 1960.  


Vilket antagligen föranledde vår kapten att detta år beställa en ny Bentley S2 Continental, och detta var det sista jobbet Mulliner gjorde åt kund på detta vis, året innan hade Rolls Royce köpt upp hela företaget och man organiserade om det till Mulliner-Park Ward som enkom att tillverka serier av karosser åt Rolls Och Bentley. Men kapten var en trogen kund och fick sin Bentley-specialare av Mulliner återigen efter helt egen design. 


En Bentley till kom att byggas 1964 åt Kapten McLeod, men då fick FLM panelcraft göra arbetet.
  

Tillbaks till mk VI modellerna, detta var Bentleys första standardmodell som såldes som komplett bil med kaross, men en del specialjobb utfördes ändå, som denna eleganta coupé som användes främst för att visa upp på mässor och concours-utställningar av Bentley 1949


Minst två stycken byggdes på detta vis med den för tiden nya pontonkarossen, 1949. 


R-type Continental kom 1952 och nu byggde Mulliner standardkarossen för den eleganta coupéversionen av dessa.


Bentley S1 kom 1955 och var identiskt sånär på emblem och grill med Rolls Royce Silver Cloud, Mulliner stod för flera av de ordinarie karosstyperna och en och annan specialbeställning som blev. S1 Continetal coupe från Mulliner nedan. 


Flying Spur var Mulliners eget namn på de saloonkarosser som byggdes på den vassare Continental-versionen här en S2 Continental 1960. Namnet Flying Spur använder Bentley än idag i samam anda.

 
Och lite specialjobb, som bör vara ett av de sista i Mulliners egen regi, en S2 Continental som fått små fenor på bakskärmarna, trendig som sig bör året 1959.


1959 hade man som sagt gått upp helt i Rolls Royce, där solgs man ihop med Park Ward som ju tidigare berättas om här: http://2010/february/park-ward.html

1966 presenterades Rolls Royce Silver Shadow och Bentley T-1. Sedanmodellen fick karosserna från Pressed Steel Ltd, men coupe och cabrioletversionen byggdes av Mulliner Park Ward och under ett kort tag fannsochkså en james Young-version av dom i programmet. http://2010/june/james-young-the-bentley-works.html

T-1 cabriolet blev ingen storsäljare heller med bara 41 byggda 1967-71 innan den hos både Bentley och rolls döptes om till Cornische.


Efter detta så förekommer inte Mulliner eller Park Ward som sigum, istället får de sporadiskt låna ut sina namn till lite extrautrustade modeller hos moderföretaget, Bentley Turbo RT i bländande vitt 1997, denna upplaga byggdes bara i 50 exemplar och av av dom skräddarsyddes en del helt efter kundens önskemål som"Mulliner-style" den här har förutom färgmatchande fälgar, instrumentbräda med massa extra helt i rosenpolerad aluminium och extra hastighetsmätare i baksätet!  


Bentley Arnage T efterträdde Turbo R som prestandalok, Just T-24 Mulliner var en specialupplaga för att uppmärksamma Bentleys sjätte vinst på Le Mans 24-timmars race, och byggdes då i just 24 exemplar 2004.


   

på ett Böhmiskt fält våren 1920

Efter det mekaniserade kriget, första världskriget hade avslutats så fanns det det massvis med materiel tillgängligt för att mekanisera den civila efterkrigstiden.  Många firmor köpte upp surplus och anpassade det för främst jordbruk som exempel denna Excelsior motorplog, byggd av Laurin&Klement 1920.  


Laurin&Klement var verksamma i det förra österrikiskt-ungerska imperiets nordvästra spets, en stat som hette Böhmen, eller Cechy på polska, som var det lokala språket jämte tyska i den delen vid den här tiden . Inte bara tekniken hade förändrats diametralt under krigsåren, kartorna hade ritats om också.  Den forna stormakten Österrike-Ungern hade upplösts, Böhmen och Mähren hade tillsammas med Schlesien och Slovakien slagist ihop till en helt ny republik, Tjekoslovakien.

Laurin&Klement hade startat som en mekanisk verkstad 1895 och började tillverka bilar redan 1905. 1923 köptes de upp av en vapentillverkare som hette Skoda, och därigenom lever Laurin&Klement kvar än idag som Skoda Auto inom Skodakoncernen.

Multibestos 1919


Multibestos, Standard woven fabrics varunamn för det vi senare kallar för asbest. Ämnet har använts sen förhistorisk tid men med den industriella revolutionen kom  detta mirakelämne att få spridda användningsområden. Just för bromsar av olika slag var asbest oslagbart som Multibestos annons visar. Fordonet är en Packard och året är 1919.



Eventuella kopplingar itll hälsoproblem och död hade redan då uppmärksammats, men det skulle dröja många decennier inan asbest på allvar fasades ut ur industrin.


Einn júnídagur i Reykjavik 1904

1904 var Reykjavik inte mycket mer än en fiske och handelsstation, och vägar existerade knappt på Island.
Men det hindrade inte den danska handelsmannen och konsuln Detlef Thomsen att 1904 importera den första bilen till Island. Han fick till och med "sponsring" från handelskammaren för detta inköp, bilar var dyra saker. Men i Juni 1904 anlände så en bättre begagnad Cudell av 1901 års modell. 
Cudell var ingen tillverkare som gav eko av sig i bilhistoren, dessa byggdes i en liten verkstad i Aachen åren 1898-1905 och var baserade på franska de Dions konstruktioner. Viss tillverkning av Cudell lär ha skett fram till 1908 då i utkanten av Berlin.   


Då vägar i princip saknades blev konsul Thomsens nyförvärv blott ett kuriosa i Reykjavik. Det dröjde ända till 1907 innan en bil till importerades av en Magnus Sigurðsson i Eyafjördur.

Först 1913 kom den tredje bilen till ön, en T-Ford och därefter kom det så sakteliga igång med bilismen på Island, 1920 hade man 170 bilar registrerade på ön, året innan hade man dessutom haft den första trafikolyckan.
Vid slutet av andra världskriget fanns 4300 bilar på ön, varav hälften var lastbilar. 1970 fanns över 40000 bilar registrerade och idag har den siffran stigit ända till 130000 och detta gör Island till världens biltätaste land per capita.


Stars&Scooters

Vespan, Scootern blev en världssuccé efter kriget, både som praktiskt nyttofordon och tredingt innefordon.

Gary Cooper med Vespa


Tuffingarna tuffing, John Wayne på sin Vespa


Charlton Heston och Stephen Boyd lattjar med en Vespa under en paus vid inspelningen av storfilmen Ben Hur. 


Geraldine Chaplin med Vespa


Vespan hade dock flera föregångare, här syns ingen mindre än Amelia Earhart med just en mycket tidig enkel scootermodell 1935.  
Amelia har tidigare omnämnts här:
/stars-cars-2.html

Limpan avklädd

En motorshow 1952 med en itusågad Hudson och två damer.  


Vad som är mest iögonfallande är det dubbla förgasararrangemanget, "Twin-H" var ett nytt option 1952 som kostade hela 111 dollar extra. Hudsom hade vid denna tid många olika option på motorsidan och ännu mer specialgrejor för trimning som kunde beställas extra för tävlingsbruk.  Twin-H gav 170 hästar mot standard 127, däremellan fanns ett steg som kallades "H-145" på just 145 hästkrafter.  

Nu låter dessa effektuttag kanske blygsamma mot vad som gick att få bara någar år senare, men 1952 räckte detta till för att ta otaliga segrar i NASCAR och andra serier där det var krav på originalmmotorer, detta i konkurrens med nya moderna toppventils-V8:or.  

Fords V8 gav 110hk,  Cadillac toppade effektligan med en 190 hästars maskin och Chryslers nya Hemi var på 180hk, Hudson kom upp i dessa effekter med en sexa som var relativt gammalmodig.  

Men det finns en annan instressant sak med denna itusågade bil, en detalj som verkar så självklar idag att man inte tänker på det. Liksom med effektsiffror och sånt så måste man även se design och konstruktion i sitt samtida perspektiv. Idag är det lätt att tycka att en gammmal bil är en gammal bil men vad som idag verkar självklart har en gång varit revolutionernade.  
Denna hudsonmodell som vi kallar "limpan"presenterades 1948 och var lågbyggd med pontonkaross, borta var svulstiga skärmar och fotsteg och annat. Nu breddade man ramen, integrarade den med karossen och sänkte ner golvet mellan ramskenorna, och med pontonkarossen kunde man utnyttja fordonets hela faktiska bredd.
Dessutom var dörrsidorna konkava för extra plats i armbågshöjd. Nu tänkte man ergonomi, ett ledord i interiör formgvning idag, nånting som var helt nytt på denna tid. 

Nedan syns nyfikna provsitta samma bil, som trots att den inte var större än många andra bilar ledigt rymde tre i bredd. Närmsta konkurrenter som hade anammat samma sätt att bygga bilar var Kaiser/Frazer som var först ut med dylik konstruktion redan 1946, följt av Nash och Hudson som 1949 års modeller. 


Nu gick det inte särskilt bra för någon av ovanstående tillverkare, de försvann bara några år senare. Nånting som föranleder folk att tro detta var dåligt byggda bilar, men inget kan vara mer fel. Hudson, Kaiser och Nash var antagligen tidens mest välbyggda bilar, vid sidan av att vara mest innovativa på marknaden, tyvärr kostade framgången och dessa "fritänkade" firmor hängde inte med i den snabba utvecklingen under denna tid. 

Just Nash innovativa idéer skrevs lite om här:
nash-den-baddbara-bilen.html och en Nash till studerades närmare här: http://luckoppning.html

Cars&Planes - Comet, Falcon, Constellation

Frankrike 1961, Ford hade itne längre några inhemska modeller efter Simca köpte upp Ford-SAF, tyska Taunus och de nya amerikanska kompaktmodellerna täckte upp istället. Ford Falcon och Mercury Comet med de typiskt franska gula lamporna tillsammans med en av Air France vackra Lockheed Constellation ur franska Fordkatalogen 1961.

Egendomliga engelska estates

Estate wagon, station wagon, shooting brake med mera förklarades lite närmare här: karosslara-del-5.html

I England var detta länge specialbggda vagnar som byggdes på traditionellt hantverksvis, med trä som främsta material.

AC var en ganska blygsam tillverkare av bilar trots att de vart i braschen sedan 1901. Huvudmodellen åren 1947-58 hette 2-litre och byggdes bara i drygt 1200 exemplar på dessa år. Minst en av dom blev en ganska klumpig estate wagon, denna är från 1948.


Sportiga Morgan är inte vad man förknippar med stationsvagnar men 1948 gjordes denna kaross på en +4. Nu har tyvärr titeln delvis fallit bort i mitt arkiv men tillverkaren hette Yarbourg och något mer


Inte heller Bentley förknippas med praktiska nyttovagnar men på mk VI-basen byggde Harold Radford ett par stycken sådana här vid samma tid.  


Denna Bentley mk VI konverterades av Auburnsons 1949. 


Även Rolls Royce försågs ibland med liknande karosseri, denna Silver Wraith byggdes av Freestone&Webb åt en kund, och har tidigare visats i det här avsnittet: freestone-webb-post-war.html


Austin A90 Atlantic var en modern, snabb och ganska dyr modell som inte hade någon föregångare eller efterträdar ei Austins modellutbud. Den tillverkades bara i tre år 1949-52 i 7891 exemplar. Abbot of farnham byggde en eller kanske ett par estate wagons på denna sportcoupé.


En annan malplacerad Austinmodell var det stora lyxloket A125 Sheerline. En del kom att få specialkarosser från utomstående tillverkare och av dom var några stycken stationsvagnar som denna från Zenith 1952.


Armstrong Siddeley byggde lyxigt eleganta bilar i liten skala fram till 1960, det verkar som om Sapphire 346 gick att beställa från fariken men karossjobbet utfördes säkerkligen av någon annan leverantör, okänt vilken. Extremt få torde byggts, denna är från 1956.  


Triumph TR10 var en modell som egentligen inte fanns, men Standard Ten fick heta så när de såldes på export till Nordamerika, i Sverige hette den Vanguard Junior, ersattes av Triumph Herald 1961 och märket Standard försvann från listorna.


Crayford gjorde främst cabrioleter på befintliga modeller från diverse tillverkare men runt 1970 byggde man även en särskild stationsvagn på beställning på stora Austin 3-litre. Denna kortlivade Autin-modell berördes även här: gömt-pa-ön.html


Gilbern var en av många kit-car tillverkare i Storbritannien, närmare bestämt höll dom till i Wales. Deras vagnar höll förhållandevis hög kvalitet med bra känsla och formgivning, dessa levererades levererades dessutom nästan kompletta. Invader hade en V6 motor från Ford och såldes främst som helt komplett vagn 1969-73. 603 stycken gjordes och från 1971 fanns den även som sportkombi.  


Till och från har Aston Martin fått specialbeställningar på stationsvagnar av sina modeller, oftast kallas dessa "shooting brakes" Denna DBS byggdes 1970 med inte helt lyckat resultat av FLM Panelcraft.


Genom Avon-Ladbroke kunde man beställa sin Jaguar XJ6 som kombi, denna version presenterades 1980 och var såpass välbyggd att Jaguars egna fabriksgaratier fortfarande gällde, samt att Avon stod för ytterligare garantiåtaganden för kaross och lackjobb. Ombyggnationen kostade dock häftiga 6500 pund.


Lynx byggde om XJ-S till en smäcker sportkombivariant som kallades Eventer. Hela 67 stycken av dessa skall totalt ha gjorts.




Prudhommes Pil

Legendariska dragracingföraren Don_Prudhomme gjorde lite draghjälp åt Chrysler med sin Plymouth Arrow Funnycar.
Plymouth Arrow var egentligen en Mitsubishi celeste som såldes i USA under detta namn, i Kanada hette den Dodge Arrow under åren 1976-80. Med de stora muskelbilarna i minne så låter den riviga 1600cc motorn inte så mycket att komma med, och det verkar vara en klen tröst att det gock att få en 2 litersmotor som tillval...  

1980 avlöstes Arrow av en annan förklädd Mitsubishi-coupé, Sapporo. Denna bild är från 1978.

Lilla huset på prärien flyttar

Ett kort från nånstans runt förra sekelskiftet, nånstans i North Dakota.



Man flyttar till ny mark och tar med sig hela huset, flytten sker med hjälp av en ångtraktor, dessa hade funnits långt före bilens intåg, och hade ännu ett par decennier av tjänstgöring framför sig. mest kända tillverkaren i USA av dessa vid denna tid var Holt, som 1911 efter ett par sammanslagningar bytte namn til det idag mer kända Caterpillar. Men detta verkar dock inte vara en Holt, utan den vertikala pannan skvallar om något annan tillverkare.

Lilla huset på prärien, för oss som minns den:
Little_House_on_the_Prairie_(TV_series)

Cars & Stars - Lord Brabazon

John Theodore Cuthberth Moore-Brabazon, The right honourable Lord Brabazon of Tara, First Baron of Tara. När man blivit adlad i England hängs man på med en massa titlar. Lord Brabazon var en av de tidiagre flygpionjärerna i England och sedermera även transportminister och under kriget var flygplansproduktion hans speciella ansvarsområde. Här bildades också Brabazon_Committee som så småningom ledde til bland annat jätteplanet från Bristol som kom att bära hans namn, denna skrevs om här. http://vidunderligt-och-forunderligt-brabazon.html

Här står Lorden med sin Jaguar mk VII, en snabb lyxbil med 190 hästars motor som byggdes 1951-56. Nummerplåten FLY 1 passar den flygande Lorden ypperligt.

Reklamens underbara skruvade värld, grandma

Farmor upptäcker förtjusningen med 421" HO motor på 370 hästar, sportiga bucket seats, console shifter och varvräknare i Pontiac Bonneville 1964.

Långskorpa på burk

En vanlig burk, container, på 40 fot rymmer oftast två-tre fullstora bilar, eller fyra mindre, är man klurig och har ännu mindre bilar kan man packa in kanske fem stycken. Men vid sällsynta tillfällen behövs det bara en bil för att fylla ut alla 40 foten i en container. 


Hummer H2 limousine som köpts "over there" av ett limousinehyrföretag här i Göteborg. 


Uppsittning 1910


Ett gruppfoto med inalles tretton personer uppsuttna i en ny Auburn tourer, en kvalificeriad gissning torde vara att mannen med den malliga uppsynen är den nyblivne ägaren till denna automobil.   

Vad mer man kan klura ut av klädval och mode är att det verkar vara lärare och personal från någon slags skola, dock finns inga närmare uppgifter på var bilden är tagen.

Att äga en bil var vid denna tid fortfarande märkvärdigt och så var det även ta ett fotografi. Bil och kamera var långt ifrån någon var mans egendom och en fotograf kunde ta en rundelig slant för ett sådant här uppdrag.

Auburn var vad som torde kallas mellanklassbil idag i storlek och pris. 1650 dollar fick man betala för en sådan här tourer vilket gör att den hamnar i mittsegementet vid denna tid. Nu motsvarar det priset ungefär 300 tusen i dagens penningvärde så bilar var riktigt dyra saker. Några år innan hade Ford börjat ändra på detta med sin billiga model T, marknadsstrategin var att tillverka så mycket bilar som möjligt så billigt som möjligt. en model T tourer kostade samma år 950 dollar och var USA:s billigaste bil. 
Medans de andra som exemplevis Auburn gick mot tyngre och starkare och därmed dyrare bilar kom Ford att spela helt utanför regelboken, med effektiviserad produktion kunde Ford 1918 pressa ner sin model T till otroliga 360 dollar, en tiondel av vad en Auburn kostade samma år.

damernas val, mera Montreal.

Som en följetong på: http://svammelsurium.blogg.se/signoritornas-val-montreal.html så får vi väl visa lite fler bilder av den läckra Alfa romeo Montreal, och damerna som körde dom.

Mode från Ted Lapidus 1972.












På stranden eller i fashionabel slottsmiljö, Montreal gör sig lika bra.







Och sist en med säkerhet inte Alfa Romeo-auktoriserad modebild.


En novembermorgon i Paris 1921

                        
Förvånade trafikanter fick ge sig ur vägen för denna märkliga farkost som tuffade fram på gatorna i vid place L'Etoile i centrala Paris en novembermorgon 1921.


Det var ett flygplan på väg till en flygmässa för egen maskin, på marken. Något liknande hade aldrig setts förut, senare i avaitikens historia har det til och från experminterats med att kombinera bil och flygplan oftast med olycksalig utgång, men Rene Tampieres maskin var egentligen inte en flygbil heller.  Vid den här tiden var flygplan allt annat än tillförlitliga och navigationskunskaper relativt rudimitära. Att landa nångon annanstans än vad som var tänkt beroende på väderlek eller maskinellt krångel var nästan mer regel än undantag. 
Tampieres idé var ett flygplan som kunde ta sig tillbaks till utgångspunkten för egen maskin istället för att behöva monteras ned och forslas från sin landningsplats.  
Planet kunde då fälla tillbaks vingarna vilket reducerade bredden till drygt 2,5 meter och ett extra landningstä'll monterades bak. Stället hade bromsar och styrfunktion som kunnde kollas in och drivnignen sköttes via kardan til en extra motor som satt i planet.



Fördelarna var flera, fällbara vingar var en ny idé som sparade mycket plats vid förvaring, den extra motorn användes även som startmotor till planets ordinarie motor som var en 300 hästars Hispano-suiza.  Så man slapp nu den farliga proceduren att starta maskinen för hand. Extramotorn kunde även fungera som generator och eventuellt drivkälla till annan utrustning, eller som ett rent krafttillskott, En annan av Tampiers idéer inkluderade att använda den lilla motorn att "turbomata" den ordinaire motorn. 

I et militärt perspektiv så skulle en skvadron av denna typ kunna helt förflytta sig självt på marken med allt nödvändigt materiel och manskap på släpvagnar bakom makinerna, planen kunde sedan göras flygfärdiga igen på under en timme.  

Denna flygning startade i Buc, inte med Rene Tampiere som pilot utan hans kollega Mayniel bakom spakarna. Planet kördes sedan in i Paris och mot flygutställningen.

Flygfärdig mätte Tampiers "Motor-car" 13 meter i vingspann.  


Efter utställningen kördes planet sedan runt inne i staden, bland annat uppför backarna mot Montmartre, vilket maskinen klarade av med bravur. Marchfart på marken var runt 35km/h, vilket var fullt tillräckligt i dåtidens trafik, detta var snabbare än vad många lastbilar var kapabla till.  


Av Rene Tampieres geniala vision om det kompletta multirole-flygplanet för land och luft blev det inget mer än denna trots sina fördelar, vad som dock kom till användning från denna senare främst för bruk inom det marina flyget var konstruktionen för att fälla vingarna.  En orsak kan varit de många komplicerade mekanismerna och reglagen som var nödnändiga för att kontrollera dels extramotorn, styrning, bromsar, roder, vingfällning med merasom gjorde planet tungt och dyrbart.
Men just sinnrika reglage och kontroller var Tampieres specialområde för i framtiden kom hans firma mer eller mindre uteslutande syssla med dessa typer av lösningar för allehanda fordon. Han hade redan patent på sin egen förgasare under namnet Bloctube, och denna reklam är från 1945 för Bloctubes mekaniska reglage. Bloctube är idag ett världsomspännande företag främst inom marinindustrin.  




Shabby chic som import

inom inredning är det idag trendigt med Shabby chic, den ruffiga patinerade stilen, och ett sätt kan man nog även kunna säga att samma genre är gångbar för många av de objekt som kommer till vårt land. 
GM:s modeller från just 1958 är jättepopulära här men av nångon anledning är just Pontiac 58:or klart underrepresenterade, här inkom iallfall ett skapligt shabby chict objekt i form av en Chieftain hardtop coupe.


Och säljarskylten från Bellingham,Washington sitter kvar i rutan som visar att dels kostar en femtiotalare i det här skicket inte speciellt många dollar där, och att man har en god portion humor hos Barnfindclassics.    


Chrysler av 1962 års modell är nånting som också dyker upp mer och mer, tidigare sådana har figurerat här:
http://svammelsurium.blogg.se/2010/april/ett-sextio-tvapar.html
och senast här: http://svammelsurium.blogg.se/2011/february/mera-mopars-pa-ingang.html 
Här kommer en till, en Newport sedan, samt en Impala coupe från 1959 i ungefär likvärdig shabby chic, eller skabbigt skick som vi kallar det när det inte handlar om bord och stolar.


Edsels syns inte till så ofta på importfronten men här kom en Citation hardtop sedan in. Skicket kommer hålla en smålänning i Emmabodatrakten sysselsatt en bra tid framöver, men det kan det nog vara värt för Edsels top of the line modell byggdes bara i 5112 exemplar i detta utförande.


Ford från 1959 är lite populärare objekt, oftast brukar det handla om cabbar eller Skylinern, plåtcabben alltså, så därför känns det ovanligt just med en Galaxie tvådörrars hardtop 59:a.


Buick Le Sabre cab från 1965 som är i behov av nytt golv och lite färg, annars en ganska sund bil på det hela taget.


En del fordon får man titta efter i transporthandlingarna för att klura ut vad det är, men enligt pappren så skall detta visst vara en Chevrolet från 1937...


Dodge från 1955 är vi inte heller bortskämda med här, men nu har två kommit in på samma gång. Två Custom Royals, en coupé och en sedan, coupén och cabrioleten i Custom Royal serien fick de små kromtipparna på fenorna,  som standard, men verkar gått att få extra på sedanen också. Likaså fick sedanmodellen likande sidodekor och även "Lancer" utförande halvvägs in på modellåret. Detta var ganska vanligt hos just Chrysler att man erbjöd lite uppgraderade modeller på halvårsbasis som kallades för "spring specials"  


Mercurys från 1940 är också sällsynta här, det skall enligt uppgift finan bara sex stycken i landet. Här en till, e tvådörrars som halvhjärtat har förvandlats till lite retro-semi-custom, men säkert ett bra objekt att bygga vidare lite på. Mercury hade startats av Ford året före, och 1940 sålde man 86062 bilar, varav 16243 var sådana här "tudor".

Tandtroll från AMC

Egentligen en tandkrämsreklam, där man sände med dessa käcka "puss"-dekaler, och så lottade man även ut 10 stycken AMC Gremlin att sätta dom på med.  

Bitter Blazer

Erich Bitters specialare skrevs lite om här http://inga-bittra-damer.html, runt 1976 gjorde han också ett försök att snofsa till Chevrolet Blazer efter eget huvud men det stannade troligtvis bara vid en enda bil.


oamerikanskt inkommet från amerika

En liten titt på vad som kommit in på terminalen den senaste tiden.

Något som återkommer till vårt land i ganska stor mängd är Volvo P1800, eller rättare sagt 1800S, och här ser man ltie trendskifte, för ett par år sen låg tyngdpunkte på de seanre 1800E och sportkombin ES, den senare byggdes bara i styvt 8000 exemplar och man misstänker dom börjar ta slut därborta.  nu är det mer "mittmodeller" 1963-66 1800S som kommer in, som dessa två vita som är från 1965.
Senast kom den här prydliga vita in.


Och lite tidigare i Mars den här i behov av lite vård och fix.


Och en liten fripassagerare hade kommit med också.


Porsche 356 blev en populär bil i USA, denna är en 64:a och en 356SC, vilket står för att den har den åtråvärda 91-hästarsmotorn, samma år hade 911 premiärn men 356 kom att byggas ända fram till september 1965, men man slutade ändå inte helt, för viss produktion kom att fortgå ända in i 1966.  


Och en Morgan, av okänd årgång, dom har ju sett likadana ut sen Eisenhower svor presidenteden.


Och betydligt moderna sport, från en helt annan del av världen fast den har ju också levt i USA ett bra tag, tuffa Nissan 350Z säljs ju även här även om man inte ser så många av dom. Så därför kan det kanske vara enklare att hitta en i Kalifornien till ett bra pris med, denna är av 2004 års modell.


Och len del skall ut ur landet, denna Brabham BT30 är en legendarisk Formel 3-bil, två sådana här körde i F3-serien för Menner-stallet under sent 60-tal och de tidiga åren på 70-talet, nya ägaren i USA har den andra bilen också.


Marcos är speciella bilar och en väldigt ovanlig sådan kom ju in förra året som skrevs om här:
http://2010/may/nygammal-blandning.html. Nu har samma ägare nosat upp en 1800GT från 1966. Dessa fick inledningsvis motorn från Volvo 1800S som sen kom att bytas ut mot diverse olika Ford-diton. Bärande chassi i trä fock hänga kvar till 1969.


Inte bara gamla Porsches hittar hit från USA, här är en knappt två år gammal 911 Targa4 som inhandlats och undergått lite väss och modifieringar inan den tagits hit. Ebn så här ny bil innebär rätt mycket avgifter och extra krångel att få hit, men då prisskillnaden är ungegär halva priset där gentemot här så har man ändå sparat en hel del på att göra sig besväret.